Jag läser nu att det diskuteras vilket parti som initierade utbildning för vanligt folk i Sverige och när skedde det. Någon påstår att det skedde på 1800-talet.Det dröjde dock innan utbildning kom alla landsdelar till del.

Folkskola , var en äldre skolform i Sverige, som existerade åren 1842-1972.

1842 beslutade Sveriges riksdag om att allmän folkskola skulle införas, varvid det krävdes av alla av Sveriges socknar på landsbygden och församlingar i städerna att de inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare. Skolor för barn fanns emellertid långt tidigare på många håll i landet; genom folkskolestadgan blev inrättande av folkskola obligatoriskt för socknarna. Bland ämnena fanns läsa, räkna, skriva, teckning, geografi, historia, kristendom och gymnastik med lek och idrott.

Genom kyrkans undervisning kunde huvuddelen av befolkningen emellertid läsa redan i början av 1700-talet; läskunnigheten kontrollerades då vid de så kallade husförhören. I många skolor fanns även badkar för att barnen skulle lära sig vikten av hygien i en tid då sjukdomar fortfarande grasserade.

Folkskolan utvecklades också med åren; bland annat gjorde man utflykter och skolresor, hade slöjd och började så småningom även läsa tyska, som efter andra världskriget byttes ut mot engelska.

Folkskolan var den skola som de flesta svenskar gick medan en minoritet fortsatte i läroverken. Att gå i läroverket kostade pengar och bara de mer väl bemedlade hade råd att gå där. Fattigare barn fick dock ibland friplatser.

Lärarna i folkskolan kallades folkskollärare och var klasslärare som utbildades vid så kallade folkskoleseminarier.

År 1858 infördes småskola som benämning på folkskolans klass 1 och 2. I småskolan undervisade småskollärare, som också var klasslärare och som utbildades vid så kallade småskoleseminarier. Från 1930-talet började på vissa håll även klass 3 ingå i småskolan. Slöjd var ett av få ämnen där man hade ämneslärare i folkskolan.

1878 års stadga föreskrev sexårig folkskola med tolv kurser, men det fanns även klass 7 och klass 8, vilka var frivilliga. De brukade kallas fortsättningsskola och fick från 1877 statsbidrag.

1919 infördes en ny undervisningsplan för folkskolan (UPL 1919), som bland annat avskaffade katekesen inom kristendomsundervisningen.

Antalet skolår ökades med tiden i och med det svenska samhällets utveckling och ökade krav, på 1930-talet blev skolplikten sjuårig och på 1950-talet utökades skolplikten från sju år till åtta år.

1955 fick folkskolan en ny undervisningsplan, U-55. Då var den sedan några år tillbaka en skolform på tillbakagång. Under 1940-talet inleddes nämligen ett utredningsarbete som blev långvarigt. Läsåret 1949/1950 införde vissa svenska kommuner enhetsskolan med sina nio skolår och den 26 maj 1950 beslutade riksdagen att hela Sverige på sikt skulle införa nioårig enhetsskola, med USA som förebild. Sverige blev därmed första europeiska land att införa enhetsskola.

1962 bytte den svenska enhetsskolan namn till grundskolan. Från läsåret 1972/1973 fanns enhetsskolan i hela Sverige och därmed avskaffades folkskolan, och det så kallade "parallellskolesystemet" upphörde.

Vi Socialdemokrater står bakom en välfärd av hög kvalitet som kommer alla till del efter behov. Allas rätt till vård, omsorg och trygghet när livet förändras - oavsett inkomst, ålder eller social ställning har inte bara visat sig vara en human modell utan också ett framgångskoncept. Trygga människor vågar pröva det nya och uppmuntrar förändring. Det tjänar alla på.

• Därför tror vi att det är viktigt att vi skapar bästa tänkbara förutsättningar för företag att växa och nyanställa.
• Därför är det viktigt att investera i ny miljöteknik och innovationer där framtidens jobb finns.
• Därför är det viktigt att människor utbildar sig och vidareutbildar sig, så att var och en kan växa och så att arbetskraften är kompetent och rörlig.
• Därför tycker vi det är bra att vi tillsammans ser till att ordna och betala en bra skola som alla barn är välkomna till. Och som inte kostar något för barnen att gå i.
• Därför tycker vi det också är bra att vi tillsammans ordnar och betalar för sjukhusen och vården så att alla får tillgång till bra sjukvård när man behöver det.

Tord Oscarsson