Krönika av Jasenko Omanovic
Många gånger när man ska fatta ett viktigt beslut tänker man på hur det kommer att påverka ens framtid. Som till exempel när man bestämmer sig för att investera i en ny bostad. Man kanske har barn som ska till förskolan eller skola och det ska vägas in i beslutet. Omgivningen, om det är närhet till naturen eller till stadskärna man vill ha, kan också vara avgörande. Inget av detta kan en besiktningsman garantera, därför blir många berörda och rentutav upprörda när det efter ett tag visar sig att skolan nära hemmet ska läggas ner, mataffären eller bensinmacken flyttas eller den stora arbetsplatsen försvinner.På samma sätt kan man också se ett riksdagsval som investering. Ett val som kan vara avgörande för ens egen framtid, en investering i en politisk riktning där man väger in många olika faktorer. Svenska folket har i undersökning efter undersökning uttalat sig om skatter i Sverige och budskapet är tydligt: Vi är beredd att betala mera skatt om den går till välfärden. Till och med internationella organisationer som World Economic Forum, OECD med flera konstaterar att höga skatter är inte tillväxthämmande om pengarna man får in används rätt. Därför har alltid de nordiska länderna tidigare legat i topp på internationella listor, trots - eller om det är tack vare - sina höga skatter. Till skillnad från en del länder med utbredd korruption och låg skattemoral har nordiska länder och däribland också Sverige, använt skatter som en investering. Investeringar i både infrastruktur och människor har varit Sveriges framgångsrecept. Sverige har i dag fortfarande en vacker fasad, utifrån ser det fortfarande ut som en fungerande välfärdsstat. Men på insidan börjar väggarna sakta vittra sönder. Svenskar är beredda att betala till välfärden, men 2009 gick 1,7 miljarder av välfärdens pengar till vinst i riskkapitalbolag verksamma inom äldreomsorgen. Det motsvarar ungefär 4500 anställda inom omsorgen. I skolan är motsvarande siffra 411 miljoner för 2009 - eller ungefär 800 färre lärare. Nästan inga av dessa vinster beskattas i Sverige utan hamnar i skatteparadis. I Danmark är förbjudet att ta ut vinst från skolan, så flera danska riskkapitalister är istället verksamma i sitt grannland och plockar ut vinster från den svenska skolan. De som du har valt i allmänna val är fortfarande ansvariga för dessa verksamheter men den dagliga kontrollen ligger hos riskkapitalisterna. Tyvärr är inte äldreomsorg och skola de enda områden där välfärden demonteras. Sociala avgifter betalar du varje månad. Det är en försäkring, en generell sådan, som du investerar i din framtida trygghet. Du har säkert inte kunnat undgå att se hur svårt sjuka människor kastas ut från försäkringen och att väldigt få, bara tio procent, av de arbetslösa verkligen får 80 procent av den tidigare inkomsten i a-kassa. Dessutom beskattas dessa människor hårdare än vad du som är yrkesverksam gör. Regeringen har tagit försäkringspengarna, de sociala avgifterna, och klumpat ihop dem med andra skatteintäkter så att de kan disponera dem fritt och kan använda dem till annat än de är tänka för. Frågan är vad de har gjort med pengarna. Anders Borg ville inte svara på frågan när jag frågade honom om under en interpellationsdebatt tidigare i år. Mäklare Reinfeldt och besiktningsmannen Borg är firman som det går bra för just nu! Detta bara för att klyftan som de bygger in i samhället inte har blivit uppenbar för alla än. Men fortsätter det i samma takt kommer firman Reinfeldt & Borg att skapa många bostadsområden utan vare sig skola, mataffär eller mack. Tord Oscarsson
Om det visat sig möjligt att plocka ut 1,9 miljarder ur äldreomsorgen - frågan blir då hur många miljarder försnillas då i den offentligt drivna äldrevården.
Och om förhållandena är desamma inom andra områden som är offentligt finansierade - hur mycket skulle skatterna då kunna sänkas.
Det finns undersökningar, som visar på en effektivitet runt 50% i den offentliga sektorn. Dvs: Hälften av alla skattepengar försnillas. Då blir 1,9 miljarder försumbart.
Ni har sannolikt aldrig arbetat i en kommun. Där måste man året runt vända på varenda krona för att få det att gå ihop. Jag har decennier av erfarenhet av hur jobbigt detta är.
Ni kör med obestyrkta påståenden och levererar obestyrkta påståenden.
Så komunal verksamhet är alltså någon sorts kvalitemärkning av att pengarna används effektivt? Intressant... Undrar om det är en observation som delas av väljarkåren.
Jag har inte kommit med några obestyrkta påståenden.
Jag frågar: Om----??? Men jag påstår, att kostnader i en monopoliserade verksamhet aldrig kan tas för bestyrkta. Det enda sättet att få ett mått på vilka kostnader i monopolverksamhet är, är att avskaffa monopolet och utsätta verksamheten för konkurrens.
Lars Svensson:
Du har helt fel. Det finns inget som styrker att privat är bättre. Däremot så har politiker en förmåga att dom ska 'bygga monument' efter sig, typ skitdyr spårväg i Stockholm. Om Carema kan plocka ut 1,9-miljarder ur vården så kan kommunen också ta ut detta genom att ge lika dålig vård.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







