Håkan Juholt: Självklart att socialdemokraterna inte sviker Libyens folk
STV, med M-frälsta Margit Silberstein och Mats Knutsson i spetsen, tar alla chanser att kritisera socialdemokraterna i allmänhet och nu särskilt Håkan Juholt genom att vantolka hans synpunkter hur vi ska fortsätta i Libyen.
Pesschef Dan Svanell säger till TT att det är självklart att Socialdemokraterna inte tänker svika Libyens folk.Partiet ska ta sitt ansvar.
Det är insatsen med stridsflygplanet Gripen som vi inte har för avsikt att förlänga. Men det är självklart att vi inte kommer att svika Libyens folk, utan fullfölja, enligt gammal god socialdemokratisk tradition, vårt uppdrag gentemot FN.
Nu kanske Ni förstår vilken miss Ni har gjort.
Hur skall denne man kiunna styra ett helt land?
I takt med att väljarna blir mer upplysta verkar ledningen tvärtemot gå mot allt mindre begåvning.
Kommentar av Leif Andersson - 6 maj 19:52, 2011
Är inte Mona redan på plats? Kommer ihåg att hon uttalade sig i början på året att hon skulle bege sig ner dit för att få ordning på kaoset.
Kommentar av Tord Oscarsson - 6 maj 19:59, 2011
Ja ni sällar er till sossehatarna. Om det glädjer er fortsätt. Något svar på dessa alltmer infantila påhopp får ni inte.
Kommentar av Leif Andersson - 6 maj 20:02, 2011
I ett tidigare inlägg skrev du följande:
"Jag har svårt förstå vissa socialdemokraters vurm för att förlänga det militära engagemanget."
Nu när Juholt nämner att han inte utesluter militära insatser så byter du helt plötsligt åsikt och tycker att han har helt rätt.
Samma sak var det tidigare när du helt riktigt kritiserade sänkningen av fastighetsskatten som bekostats av försämringar för arbetslösa och långtidssjuka. Sen när Juholt och Waidelich gick ut med att fastighetsskatten skulle vara kvar som den är så har du inte kritiserat detta med en stavelse.
Inte utan att man undrar om dina åsikter är helt styrda av vad S-ledningen tycker just för tillfället för speciellt konsekvent är du inte.
Kommentar av Tommy Karlsson - 6 maj 20:57, 2011
Uppdraget mot FN tillät 800000 personer bli dödade i Rwanda. Denna skuld delar sossar med moderater, men använd inte FN som moralisk kompass.
Sedan: Så länge militära insatser behövs skall Sverige inte vara för fint för att bloda ner sina händer. En kamrat som inte ställer up i svåra situationer är en usel kamrat.
Jag kan iofs förstå att vissa m-sympatisörer är så rädda för att Juholt ska bli regeringschef, så att det tror att han redan är det.
Men regeringschefen heter fortfarande Fredrik Reinfeldt. Det är han som företräder oss alla svenskar i de internationella diskussionerna om hjälp till Libyen. Vad Juholt och andra socialdemokrater "vill", i frågan om hjälp till Libyen, har därför inte så stor betydelse.
Problemet för Reinfeldt är att han saknar egen majoritet i riksdagen. Frågan för Socialdemokraterna är därför vad partiet ska svara, om regeringen vill ha stöd av oppositionen för olika åtaganden för Libyens sak.
I utrikespolitiken har regeringen visat en medmänsklighet och solidaritet med betryckta, som vi tyvärr saknar i inrikespolitiken. Solidariteten med Libyens folk kräver, enligt min mening, att de svenska socialdemokraterna prövar alla intitativ från regeringen i Libyen-frågan på ett synnerligen positivt sätt.
Regeringen har skött Libyen-frågan bra hittills, och har väl förtjänat det stöd som den har fått från oppositionen.
Om regeringen begär stöd från oppositionen för en svensk insats på marken, exemeplvis för att häva belägringen av Misrata, ska det också prövas på i en positiv anda, enligt min mening.
Samma sak måste gälla en eventuell begäran om fortsatt flyginsats.
Men en sådan begäran ska komma från regeringen samfällt, och inte från enskilda borgerliga riksdagsledamöter. Men de har naturligtvis rätt att disktutera sina ståndpunkter offentligt.
På samma sätt måste socialdemokratin få ha en intern debatt inför offentligheten. Libyens befrielse ska i största möjliga mån vara libyernas eget verk, enligt min mening. Men befrielsen får inte ta för lång tid. Dels för att lidandet för det libyska folket förlängs. Och dels därför att Libyen kommer att vara en hjälpbehövande nation, och inte en hjälpande nation, så länge kriget i Libyen pågår.
Vi måste undvika att utländska trupper binds upp under en längre tid i Libyen på samma sätt som Irak och Afghanistan. Det minskar möjligheterna att hjälpa till i andra oroshärdar, både verbalt och rent praktiskt.
För nordeuropéer i min ålder känns det fortfarande ovant att tänka att vi faktiskt är EU-medborgare och att nordafikanerna är våra närmaste grannar i söder.
Deras framtid är vårt ansvar. Libyens sak är vår.
Ett Nordafrika som reser sig ur fattigdom och förtryck inger hopp om en bättre framtid för alla folkslagen på den afrikanska kontinenten.
En dag under 1970-talet stod jag, tillsammans med andra turister från Sverige, på en öde sandstrand på sydkusten av den grekiska ön Kreta. Då var det fortfarande diktatur i Grekland, och jag kunde inte ana att grekjuntan skulle falla bara en månad senare. Den tyctes ha hela landet i ett järngrepp. Även vi turister var stenhårt kollade. Vid ankomsten hade vi vaktats av kpist-beväpnad polis.
En brännhet vind drog in från havet. Reseledaren sa att det var "Afrikavinden", från den libyska öknen. Så nära!
35 år har gått. Vinden har vänt, befrielsen är nära. Ska vi svika då? Nej, men vi kan föra diskussioner inom de politiska blocken, och mellan blocken, och med de andra europeiska regeringarna - och inte att förglömma - med den libyska övergångsregeringen - om vilka hjälpinsatser som bör göras.
Kommentar av Leif Andersson - 7 maj 14:06, 2011
Köper inte Lars Flemströms resonemang. Prioritet ett för oss européer måste vara att hjälpa till och störta Lukasjenkos diktatur i Vitryssland. Tyvärr har detta kommit helt i skuggan av händelseutvecklingen i Nordafrika.
Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!