|
Vi får inte veta vilka yrken dessa är!
Svenskars kompetens dumpas i FAS 3
Parallellt får 30.000 asylöskande varje år söka jobb från dag 1
Varför dumpas svenskar i FAS3 där INGA insatser finns
Men en ny invandrare får nystartsjobb, insetgsjobb, anställningstöd
Sluta LJUG om att företagen!! Svenks kompetens dumpas i FAS 3!
Efter att ha pratat flera gånger om "missmatchningen" och utbildning av arbetslösa la ha till "som en första åtgård." Om sossarna tror att man kan utbilda bort arbetslösheten är det riktigt illa.
Borg kunde ha sågat resonemanget, om han velat. Men han ville inte, för i så fall hade han sågat Svenskt Näringsliv, för det var därifrån siffrorna kom. Men vad står dessa siffor för - egentligen?
1. Sju av tio företag hade uppgivit att de haft rekkryteringssvårigheter. Jasså????! Är det så svårt att rekrytera kompetenta personalrekryterare till våra stackas svenska företag?
2. Var femte företag har tackat nej till en order för att de haft personalbrist. Jaha???! Varför anställer de då inte fler? Är de rädda för att inte bli av med den nyrektryterade arbetskraften, när den inte behövs längre?
Hur kan det vara personalbrist, när man har hela världen som rekryteringsområde. För vi har ju en i det närmaste helt fri arbetskraftinvandring. Jag förstår. Vi har förstås lägre löner än vad de har i Bangla Desh, eller också är jobben så kortvariga så att det inte lönar sig att åka hit.
Och hur kommer det sig att norska personalrekryterare inte har några som helst svårigheter att rekrytera svenskar till jobb som norrmän inte vill ha? Svenskarna står ju och hänger på låsen till de norska företagen på mornarna. För även om det dröjer några veckor till de får jobb, så får de jobb till slut.
Men det kan ju vara förklaringen till personalbristen i Sverige. Sverige är numera ett land som man flyr från och inte till. Eller är det något slags domino-effekt? Ali kan inte få jobb i sitt hemland, flyr till Sverige. Svenne kan inte få jobb i sitt hemland, flyr till Norge. Kan det vara så att svenska arbetsgivare har för många att välja bland. Rädslan för att anställa "fel" person, oj så pinsamt när man hade 200 att välja mellan...
Nu ska jag inte ironisera mer. Om det nu är så bedrövligt som Svenskt Näringsliv påstår, varför går dom inte till "sina" ministrar och ber om hjälp med både rekrytering och utbildning av arbetslösa? För några månader sedan var en professor, som hette något som jag har glömt, i Stockholm och tog emot nobelpriset i ekonomi. Den prsbelönta forskningen handade om marknader som inte fungerar för att köpare óch säljare inte hittar varandra.
En ytterst träffande beskrivning av den svenska arbetsmarknaden, av en svensk arbetsförmedling som säger att det inte är deras uppgift att förmedla jobb (varför heter det då arbets.FÖRMEDLING?) och jobbcoacher som heller har till uppfift att förmedla några jobb. För deras uppgift är väl att ge arbetslösa puffar i ryggen, så att de fortsätter att söka jobb när de redan har sökt 200 jobb?
Okej, vi har alltså ett STORT problem och ett litet problem. Det stora problemet är att utbudet av arbetskraft är mycket större än efterfrågan. Det lilla problemet är att köpare och säljare (dvs arbetsgivare och arbetssökande) har så otroligt svårt att finna varandra. Och det minsta problemet är att det i en del fall faktiskt inte finns någon arbetssökande med just den kompetens eller erfarenhet som just den arbetsgivaren behöver. Inte ens det problemet har regeringen lyckats lösa.
Att arbetsrätten är ett hinder för nyanställningar har många, och inte minst jag själv, framhållit. Men då borde det väl ha blivit fart på nyanställningarna efter de försämringar av arbetsrätten, som regeringen redan har genomfört? Men stopp ett tag! Försämringar: Det är kanske förändringar, och inte försämringar, av arbetsrätten som behövs?
Få vågarl lämna sina trygga anställningar och prova på något nytt utan tillstymmelse till anställningsskydd. Ska arbetsrätten reformeras, ska det inte bara vara försäringar för arbetstagarna, utan också förbättringar. Förbjud provanställningar!
Men även om vi konstaterar att den svenska arbetsmarknade är en marknad som inte fungerar för att köpare och säljare inte lyckas finna varandra, så kvarstår grundproblemet. Att utbudet av arbetskraft är alldeles för stort. Ingen marknad med så stor obalans mellen utbud och efterfrågan fungerar bra.
Och då är frågan om ett land kan lyfta sig själv i håret och öka efterfrågan på arbetskraft så mycket så att det motsvarar utbudet. Det har varit sossarnas linje under flera decennier, och under tiden har arbetslösheten - både den öppna och den dolda - bara växt och växt.
Vad sa Weidelich om detta ? Ingenting! Än kan det komma överraskningar.... hoppas jag!
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.








