![]() ![]() Jag har tagit med bilder av Håkan Johult,Gustav Fridolin och Lars Ohly. Partierna ska nu välja ordförande och språkrör. Exakt resultat vet jag inte men har uppfattat att både Fridolin och Ohly är med i racet och Johult har en enig valberedning bakom sig. I dag skrivs om att Håkan Johult sedan tidigare varit skeptisk till fortsatt organiserat rödgrönt samarbete. Det kommer inte att fortsätta som det har varit. Utvecklingen av partisamarbetet inom oppositionen under förra mandatperioden hade som modell den i valet 2006 framgångsrika borgerliga Alliansen. När vi nu är inne i en ny period håller den Alliansen på att spricka.Som det stod i en mätning så äter M de mindra partierna i Alliansen. Vissa partier vinner och andra förlorar på att bilda Allians. Om man i ljuset av valet 2010 ser på den blockbildning vi hade under valperioden kom den att ge intryck att man skulle rösta på ett block och inte partier. Jag har erfarenhet av långvarigt kommunalt samarbete mellan S,V och Mp. Vi hade gemensamma kurser och träffar men vi var noga med att presentera oss som enskilda partier. Nu bör absolut gälla att S,V,Mp profilerar sig som självständiga partier. Väljarna ska veta vad partierna vill och lägga sin röst därefter. Efter ett val får det sedan bli en förhandlingsfråga om partierna ska delta i opposition eller regeringen. Jag måste erkänna att jag inte själv insåg att väljarna blev förvirrade av intryck att de skulle rösta på ett block och inte partier. Tord Oscarsson
2011-03-21, 14:56 Permalink
Tord. Nu var det ju så att partiledningen beslutat att samarbetet var det bästa. Då kan ju ingen förvänta sig att du just i det enda fallet skulle ha en uppfattning som avvek från partilinjen. Du har ju aldrig haft det i någon annan fråga så varför just i det här fallet.
Jag märkte i valrörelsen att partierna inte klart kunde tala om vad de ville. Nu är Alliansen i samma bryderi. Och väljarna röstar inte på block utan parti.
Särskilda unga väljare och väljare som i hela sitt liv röstat på ett parti kanske inte går till vallokalen om de inte får veta vad det egna partiet eller det parti de tänkt rösta på vill. Jag medger att jag tror på det rödgröna samarbetet men på samma sätt som vi i Härnösand samarbetat men ändå gått fram som självständiga partier skulle vi har gjort i riket också.
En socialdemokratisk enpartiregering kräver en väljarandel på 46 % förutsatt att ett eller flera partier faller ur riksdagen. Om inget parti faller ur riksdagen krävs 48%.
En socialdemokratisk enpartiregering med röststöd av ett stödparti (v) kräver att s får 38 - 44 % väljarandel, beroende dels på hur stor väljarandel v får, och dels på om något eller några partier faller ur riksdagen. V torde vara enda parti som är berett att stödja s utan krav på ministerposter. Om s gör ett sämre valresultat kan en tvåpartiregering (s + mp eller s+ fp) vara ett alternativ. Frågan är då om v är berett att ge röststöd åt en sådan regering. I så fall räcker kanske en väljarandel på 35 % för s. MEN VARFÖR LÄGGA RIBBAN SÅ LÅGT ÖVER TRE ÅR FÖRE VALET? En klok man (förre centerledaren Gunnar Hedlund) har sagt att man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten. Jag säger Kämpa väl och betala förlustpengar först om och när en eventull (partitiell) valförlust är ett faktum. - Allting som inte räcker till egen majoritet för s är en partitiell valförlust - allting som inte räcker till ett regeringsskifte är en total valförlust.
Jag tycker vi ska vara öppna för samarbete kring gemensam politik. Det är gammal S-tradition
Är ju intressant att även du Tord insett att den rödgröna blockbildningen var ett misslyckande. Blev ju omöjligt för många mittenväljare att rösta på det blocket i och med att gamla kommunister som Ohly då skulle hamnat i regeringen.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |









