Det är bra att svenska demokratiska partierna nu tar ett samlat grepp på hur det 30-åriga kriget i Afghanistan ska få ett slut. Levnadsstandarden är mycket låg nivå. Folk är krigströtta. Nu måste något hända inom de närmaste åren för att ge Aghanistan fred.

Jag deltog i konferens för ett par veckor sedan med kvalificerade föreläsare, som även vistats i åratal i Afghanistan. Det är nio år sedan den USA-ledda invasionen i Afghanistan inleddes. Då, 2001 - fanns hos många ett hopp om en ljusare framtid, runt hörnet. Men det fanns ingen snabb lösning för Afghanistan, istället drogs landet in i ännu en långdragen konflikt med många spelare med olika agendor.

Och som i alla konflikter är det civilbefolkningen som drabbas hårdast. Afghanistan har nu befunnit sig i krig eller väpnad konflikt i över 30 år.

En stor majoritet av landets befolkning är under 30 år och har alltså aldrig upplevt någon annan tillvaro än den präglad av krig och konflikt.

En oerhörd krigströtthet hos befolkningen har det vittnats om. Man såg intentionerna från USA och även Karzai att söka fredliga lösningar som helt nödvändiga.

Att växla de oerhört kontroversiella krigsinsatsern mot stort civilt bistånd och utbildning av Afghansk polis för att garantera säkerhet brådskar. En överenskommelse mellan alla partier utifrån FN:s mål att växla till civila insatser är nödvändig. Dessutom krävs  medlingarmellan stridande grupper
med internationellt erfarna medlare som t.ex. nobelpristagaren  Martti Ahtisaari.

Det är nödvändigt att Mona Sahlin och hennes samarbetspartier och regeringen kommer överens om en politik med fred som mål i Afghanistan.Varken regeringen eller folket orkar kriga längre.

Tord Oscarsson