|
Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Thomas Östros kritiserar regeringens löfte till pensionärerna och menar att förändringen inte tar bort den klyfta som finns i beskattningen mellan lön och pension. Det är en viktig skattepolitisk princip att beskatta lika skatt för lika inkomst. Det handlar för löneinkomst om inkomst efter avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande. Det handlar alltså nettoinkomst.
Veronica Palm skriver i sin blogg
Tord Oscarsson
2010-03-27, 16:25 Permalink
Det kan ske utan anonymitet. Vi är många som hoppas på förändringar. Många små medel och vanliga personer.
Tord! Du får lov att förklara Dig. Är det vi pensionärer som skall få samma skatteavdrag som de som har jobbskatteavdrag. Innerbär det att det förtalade jobbskatteavdraget skall tas bort? Har Du frågat facket om det?
Alliansen har ju aviserat höjd pension för de som har låg pension. De pensionspengar som krympte senast var ju till viss del våra tilläggspensioner. Jobbskatteavdragen har haft det goda med sig att lönen som är kvar efter skatt är högre än vad Facken lyckats förhandla fram. Personligen anser jag att jobbskatteavdrag fyra gott kunnat vänt på bättre tider.
Samma skatt säger du. Har du klart för dig hur inkomst av tjänst beskattas?
Den 1 januari 2007 infördes skattelättnader för arbetsinkomster genom första steget av det s.k. jobbskatteavdraget. From. den 1 januari 2010 införs steg 4. Skattelättnaden lämnas i form av en skattereduktion för skattepliktiga inkomster av anställning och av aktiv näringsverksamhet (arbetsinkomster), justerade med hänsyn till eventuella avdrag. Exempel på inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag: •sjukpenning från Försäkringskassan •föräldrapenning •ersättning från arbetslöshetskassa •aktivitetsstöd •pension •egen arbetsskadelivränta. Observera att jobbskatteavdraget endast påverkar kommunalskatten och inte andra avgifter som allmän pensionsavgift, begravningsavgift eller avgift till trossamfund. Skatt ska utgå inkomster efter avdrag för kostnader för att tjäna den inkomsten. Därutöver finns grundavdrag som brukar vara generella och dras innan skatt beräknas. Jobbskatteavdraget innebär att de som arbetar har mycket större grundavdrag än pensionärer m.fl. Den klyftan ökar för varje steg man höjer jobbskatteavdraget. En regering efter september 2010 måste som jag ser det utgå från gällande läge. En utjämning måste ske successivt så att inkomster efter avdrag för kostnader och och grundavdrag d.v.s. nettoinkomst blir lika beskattat. Det kräver att jobbskatteavdraget inte höjs ytterligare och att i stället de som inkomster som inte haft jobbskatteavdrag får lika skatt för lika nettoinkomst.
Skall jag förstå detta som att du inte längre står för att arbetsgivaravgiften är avstått löneutrymme utan är en beskattning på arbetsgivaren.
Mycket intressant eftersom socialdemokraterna alltid medgivit arbetsgivaren avdrag för arbetsgivaravgiften. Avdrag alltså genom att betrakta den som lönekostnad. Hittills har arbetsgivare aldrig fått göra avdrag för skatt utan skatt har utgått på bolagets vinst. Kommer detta att ändras efter 2010 så kommer många arbetsgivare att tvingas lägga ner därför att vinsten räcker mycket sällan till för att betala en arbetsgivarskatt på 35 procent på lönesumman.
Arbestgivaravgifter deklareras och betalas in av arbetsgivaren - påverkar tekniskt sett inte inkomstbeskattningen för löntagare, pensionärer m.fl.
En annan sak är att arbetsgivaravgift kan sägas vara lön som avståtts för att klara allmänna försäkringar.
Är RUT avdrag, bidrag, subvention eller rabatt? Enligt Ola Möller så är detta inte relevant. Vad är det då?
Kan du tänka dig att du sitter som arbetsgivare eller som kontorist eller vad som helst - men du har en uppgift. Att ordna upp dina affärer med staten. Du har en anställd som fått 100 kronor i lön. Men du betalar bara 70 kronor till din anställde. Har du då stulit, lånat, konsumerat 30 kronor - eller är detta inte relevant. Så skall du betala staten och då skall du betala skatt - 30 kronor - men det kan ju inte vara skatt för dig, det är ju din anställdes skatt, det är ju pengar, som du dragit från den anställdes lön. Låt oss därför relevant kalla det för utbetalning 30 kronor. Fint då var detta klart och pengarna skall skickas till Skatteverket. Punkt, slut och färdigt. Men hoppsan. Det är ju mer pengar du skall skicka till Skatteverket. Det är en avgift som du måste betala för att du anställer folk. En sorts uppmuntran att anställa, så att säga. Det är du som betalar den. Men staten är samtidigt god - du får bokföra beloppet som om det var lön till den anställde. Så du ger din anställde 70 kronor och skatteverket 30 kronor plus 35 kronor - allt i samma inbetalning. Och du får dra alltsammans som s.k. lönekostnad - den blir alltså 135 kronor som du betalar ut - 70 till den anställde och 65 till skatteverket. I din oskuld tror du att kostnaden för en anställd är 135 kronor - men dina socialdemokratiska vänner och facket talar om för dig att det kostar dig bara 70 kronor. 30 kronor är ju den anställdes pengar och de 35 kronorna minskar ju din vinst och är alltså något som du betalar och inte den anställde. Eftersom det inte är relevant vad man kallar olika kostnader - varför inte enas om att alltsammans är löneavdrag. Känns det bättre så? (Pension är uppskjuten lön - nuförtiden -. Kunde vi inte lösa problemet med beskattningen genom att införa uppskjuten arbetsgivaravgift Därigenom skulle pensionärer och löntagare beskattas lika och reformen skulle inte kosta staten någonting efter som den uppskjutna arbetsgivaravgiften betalas av staten och betalas till staten. Den belastar inte pensionären lika lite som arbetsgivaravgiften belastar löntagaren. Eller?)
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







