|
I DN i dag skriver Göran Rosenberg om Kate Pickett och Richard Wilkinsons omtalade bok ”Jämlikhetsanden”, som ”smular sönder den sedan några årtionden hårt propagerade idén om att det är ökad ojämlikhet som är bättre för alla. Att inkomstspridningen i Sverige i dag är den största sedan mätningarna började 1975.Den rikaste hundradelen av befolkningen äger en tredjedel av de finansiella tillgångarna mot ”bara” en femtedel 1997.
Det har inte gjort Sverige till ett bättre samhälle, än mindre ett rättvisare, i synnerhet inte efter de senaste årens finansiella excesser och katastrofer och ökningen av ”utanförskapet” enligt Statistiska Centralbyråns definitioner och mätningar.
Det behövs knappast några tabeller för att bevisa att ett sådant samhälle är sämre för alla, rika som fattiga, inte heller för att övertyga oss om att jämlikhet och social rättvisa fortfarande är ideal värda att kämpa för.
Exempel på upprörande ojämlikhet är det som SvT rapporterade i går:
Tord Oscarsson
2010-03-09, 09:44 Permalink
Ja, siffrorna hade onekligen sett bättre ut om ni hade lyckats fullt ut med att fördriva alla framgångsrika företagare ut ur landet så som ni gjort med Rausing, Kamprad med flera. Det är för trist att familjen Persson lyckats hålla sig kvar! Hade deras hundratals miljarder försvunnit ur beräkningen, så hade vi fått oerhört mycket bättre siffror.
Nivån för de sämst ställda är vad som är relevant att diskutera. Om de får det bättre genom att låta de som satsar, riskerar sitt kapital och lyckas blir rika så är väl det alldeles utmärkt? Får de sämst ställda det bättre för att vi för en skattepolitik som driver de mest framgångsrika ut ur landet?
En fråga som vi aldrig kan belysa tillräckligt mycket. Bra iitiativ.
Som fru Thatcher sa: det viktiga är att göra fattiga mindre fattiga - inte att göra rika mindre rika.
Tord Oscarsson,
Är tillväxt, enligt din uppfattning, viktigt i detta resonemang?
Åh herregud vilken trött gammal svada.
För det första vore det tacknämligt om någon av er inom (s)urvänstern kunde lära er att skilja mellan inkomstspridning och välståndsspridning. Det är nämligen inte samma sak. För det andra vore det, givet att klyftorna vidgades under samtliga era sista tolv år vid makten, inte fel om ni kunde vara en smula självkritiska. Om inkomstspridning verkligen är ett problem, alltså. För det tredje vore det hemskt intressant att se ett realiserbart och med ekonomisk tillväxt förenligt förslag på hur det skulle kunna se ut på något annat sätt. Har du tänkt ut något sådant, Tord?
Poängen i den bok som refereras är att samhällen med mindre skillnader i status, löner och förmögenheter tycks helt enkelt fungera bättre för alla, rika som fattiga. Boken har väckt berättigad uppmärksamhet eftersom den med en arsenal av tabeller och statistik smular sönder den sedan några årtionden hårt propagerade idén om att det är ökad ojämlikhet som är bättre för alla.
Om man ser utvecklingen i ett längre tidsperspektiv är det uppenbart att Sverige har gynnats av att tillgången till både grundutbildning och högre utbildning blivi mer jämnt fördelat. Detsamma gäller ekonomisk standard. Länder med jämn ekonomisk fördelning har större intern köpkraft och därmed bättre ekonomi. Det är känt att många länder har fått ett skjuts uppåt i utvecklingen när köpkraften utvecklats inom landet. Säkert har tillgång till sjukvård för alla också påverkat utvecklingen positivt.
Tord, så du menar att (som det står i boken) att det var bättre i östtyskland än i västtyskland?
Boken som du referar till har fått bl.a. erhållit kritik för att göra tveksamma jämförelser mellan olika typer av icke jämförligt material samt urvalet av länder. Alltså en smula av det vetenskapliga kritiska förhållningssättet är inte fel. Dock är du i gott sällskap då även Bengt Silfverstrand mfl. valt att missa detta.
Sedan är det uppenbart att du vill dela om den befintliga kakan och väljer att inte se hur kakan kan växa. Med andra ord tillväxt och dess fördelar tycks inte existera, vilket leder till ett statiskt synsätt på ekonomi. Detta är inte enbart felaktigt utan även direkt skadligt om målet är att skapa bättre möjligheter för god välfärd för alla. Om det däremot enbart handlar om att fördela om existerande medlen, enligt din ideologiska uppfattning, är det helt rätt synsätt. Fördelningen kan kortsiktigt skärpas för att långsiktigt fullständigt erodera möjligheterna till en god välfärd för alla. Utan tillväxt blir Sverige som nation fattigare och det drabbar i synnerhet de svaga grupper som du säger dig värna.
Om det nu var så mycket bättre 1975, varför lever vi då längre idag?
Jag menar exakt vad jag skrivit. Att ett samhälle där alla är med och utbildar sig,jobbar, startar företag.konsumerar och accepterar gemensamma lösningar för allas bästa också mår bäst.
Jag säger detta med den erfarenheten att det är bara 60 år sedan arbetarbarn bara fick folkskola och fortsättningsskola i slöjd och sedan väntade ett hårt liv på fabrik, i skogen, på anläggningsbyggen eller på jordbruk men aldrig någon möjlighet att mäta sin intelligens med överklassen på något universitet.
Som sagt; du sitter fast i sextio år gamla berättelser om ett land som inte längre existerar. Problemen nu är ju inte att det saknas tillgång till högre utbildning utan att den högre utbildningens kvalitet sjunker. Problemen är inte slitiga och farliga arbeten utan lönestrukturer som hållar ungdomar, invandrare och äldre utanför arbetsarknaden.
Osv osv. Sedan är inte författarna bakom Jämlikhetsanden något att hålla i när åskan går. Roligast är nog påståendet att biljettkontroller i kollektivtrafiken inte genomförs i Sverige eftersom vi är så jämlika att vi litar på varandra. Och som sagt; har du Tord något förslag på en politik som förenar hållbar ekonomisk tillväxt och minskande inkomstklyftor? För såvitt jag kan se går det bara att åstadkomma med ett våldsamt progressivt skattesystem som i praktiken innebär 100 procents skatt på alla inkomster över en viss nivå. Tvivlar dock på att det går att förena med tillväxt i det långa loppet...
Det är meningslöst att fortsätta denna debatt eftersom vi skiljer oss i synen på vad som prägla samhället.
Jag tror på det jämlika och solidariska samhället. Det är ett samhälle som främjar tillväxt och välfärd. Det socialdemokratiska samhället som växte fram efter andra världskriget blev också internationellt framgångsrikt. Texten lönestrukturer som hållar ungdomar, invandrare och äldre utanför arbetsmarknaden måste förstås att du vill ha ökade klyftor. Låglönegrupper som i USA.
Tord, problemet är inte att vi tycker olika. Problemet är att du inte själv begriper vad det är du faktiskt tycker. Du svänger dig med begrepp som rättvisa, men utan att någonsin förklara vad det är.
Är det till exempel orättvist att en person som sliter med studier och jobbar hårt och målmedvetet med det uttalade syftet att tjäna mycket pengar också tjänar mer pengar än någon som tycker att fritid och avkoppling är viktigare och därför bara arbetar ihop till mat och hyra? Poängen är rätt enkel; i fattiga bondesamhällen är klyftorna, lokalt sett, obefintliga. Alla är ungefär lika fattiga. I moderna kunskapsekonomier har folk en myriad av alternativ, och fattar dagligen hundratals beslut. Välståndet växer för alla, men i olika takt. Det handlar inte om vad jag "vill" utan om hur det faktiskt fungerar. Jag fattar inte varifrån du fått uppfattningen att det är riksdagen som beslutar om Sverige har klyftor eller ej. Och när du samtidigt vägrar kommentera det faktum att klyftorna ökade konstant även under de tolv åren med Carlsson och Persson blir det ännu mer parodiskt.
Jag har följt svensk politik i decennier i teori och praktik. Jag har insett vad demokrati innebär. Som Alf Ross den danske professorn skrev i sin bok Varför demokrati. I samhällen där alla deltar kan man sitta och lösa problem gemensamt och behöver inte slåss på gatorna.
Det måste finnas ett demokratiskt infytande också över marknaden. Det har finankrisen illustrerat tydligt. I ett samhälle för alla är målet givetvis inte att alla ska vara lika fattiga. Genom att ta tillvara allas förmåga kan vi tvärtom få tillväxt och reallöneökningar. Jag noterar att reallöneökningen under S-regeringen, när de bogerligas regeringarnas krisperioder klarats, var betydande. Slutligen vill jag säga. Jämfört med hur de borgerliga klarat sina regeringsperioder har S inget att skämmas för utan kan tvärtom vara stolt över att man klarade kriser och gav Sverige en stark ekonomisk ställning i världen.
Tord Oscarsson,
Med all denna kunskap om demokrati och samhällsbyggnad som du flitigt framhåller torde det vara en lätt sak att svara på frågan om vad som skapar tillväxt.
Och med alla denna kunskap borde det inte vara så himla omöjigt att besvara mina frågor eller åtminstone kommentera de mycket konkreta observationer jag gör. Men det klarar du uppenbarligen inte. Så värst mycket substans tycks dina decennier av politisk teori och praktik inte ha resulterat i.
Har du Tord något förslag på en politik som förenar hållbar ekonomisk tillväxt och minskande inkomstklyftor?
Mitt svar anknyter till vad en officer sa. Det är inte jag som vunnit slaget det är mina soldater. Jag har träffat många företagare som berömt sina anställda och som är helt inne på att man vill ha välutbildade arbetare som kan göra ett gott jobb och då också få god lön. Det som skapar tillväxt är naturligvis att ha skickliga företagare och kompetenta medarbetare. Rättvisa innebär lika förutsättningar. Sedan väljer var och en vad man vill göra i livet.
Så skickliga företagare och kompetenta medarbetare skapar tillväxt och låg lönespridning, tror du. Okej, då förmodar jag att företagarna och de anställda varit oskickliga eftersom lönespridningen ökad sedan början av nittiotalet?
Jämlikheten mäts inte i bara kronor och ören. Det är mer en fråga om respekt och lika chanser. När det gäller löneskillnader inom näringslivet - t.ex. mellan chefer och löntagare - accepteras de om de inte är oskäliga
Men även om både direktören och jobbaren får samma årliga procentuella löneökning så innebär det att klyftorna ökar. Alltså frågar jag igen
1) Är det ett problem, och i så fall varför? 2) Har ni någon politik som ändrar detta? 3) Om ni inte har någon politi som ändrar detta är det väl ohederligt att tjata om "klyftor" och "orättvisa" utan att någonsin försöka definiera begreppen?
Se dig om i samhället så förstår du vad jag menar. Det är ingen naturlag att vi ska ha de största klyftorna i Sverige sedan mätningarna började 1975.
Den rikaste hundradelen av befolkningen äger en tredjedel av de finansiella tillgångarna. Det är en fråga om man vill föra en politik som utjämnar skillnaderna eller som Alliansregeringen en politik som ökar skillnaderna.
Frågan om skillnader mellan inkomstgrupper är sekundär till den om tillväxt då tillväxt i högsta grad väsentligt för välfärd.
Hur är det möjligt att vara verksam i politiken under många år utan att notera detta mycket enkla, men lika fullt essentiella samband? Ett enklare sätt att se på detta är att ställa frågan vill vi betala mer för samma välfärd eller ha möjlighet att utveckla välfärden utan höjda skatter? För en socialdemokrat som säger sig värna välfärden och svaga grupper är det obegripligt att du inte argumenterar starkt för behovet av tillväxt.
Nej, man kan inte komma fram till något meningsfullt genom att bara "se sig omkring i samhället". Det är extremt komplicerade frågor och du hanterar dem som om det var något som avgjordes av en Nej- eller Ja-knapp i riksdagen.
Du talar om "en politik som utjämnar skillnaderna". Berätta då hur den politiken ser ut. För som jag redan påpekat flera gånger ökade klyftorna under de gångna tolv åren med S-regering, oavsett om det rådde hög- eller lågkonjunktur. Jag kräver inte någon avhandling i nationalekonomi. Men ett något så när sakligt svar tycker jag man kan begära. HUR tycker du att klyftorna ska minska i en totalt sett växande ekonomi?
Jag anar att Tord inte har någon större lust att formulera ett svar på frågorna avseende tillväxt. Det är onekligen lättare att använda den breda penseln och tala svepande om välfärd och rättvisa. Att sedan fylla begreppet med ett seriöst innehåll är betydligt mer krävande.
Nej, det enda besked som någonsin ges här är väl att Partiet har rätt, allti har haft rätt och alltid kommer att ha rätt samt att rättvisa, det är när sossar får regera.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







