Det är orimligt svårt att tyda hur regeringens reformer påverkar ekonomin när de presenteras i budgetpropositioner, slår Riksrevisionen fast i en granskning.

När Anders Borg högtidligt presenterar budgeten två gånger om året slänger sig opposition och regering ofta med olika siffror för vad en reform kostar eller vilka effekter den får på ekonomin. Det är inte konstigt. För den granskning som Riksrevisionen presenterar i dag visar att det är svårt, om inte omöjligt, att förstå vilka budgeteffekter olika åtgärder får.

– För en enskild åtgärd kan det gå att utläsa men totalt sett blir det väldigt svårt, säger riksrevisor Eva Lindström

För att göra det krävs, enligt Riksrevisionen, en ”ingående kunskap i budgetredovisning, budgeteringsteknik och budgetpropositionens struktur”.

Få personer utanför finansdepartementet lär ha denna kunskap.
Ett återkommande problem är skillnaden mellan statiska och dynamiska effekter. Om regeringen till exempel sänker ersättningen till arbetslösa kan regeringen antingen räkna med att den föreslagna förändringen minskar arbetslösheten så att färre personer får ersättning – dynamiska effekter. Eller så räknar regeringen statiskt, att åtgärden inte påverkar beteendet hos de arbetslösa.

– Kravet är att det ska gå att se hur regeringen har räknat. Men det framgår inte alltid tydligt vilka antagen som ligger i botten, säger Eva Lindström.
Även den mer övergripande prognosen för svensk ekonomi som finns med i budgeten är svårtydd. Det framgår visserligen att regeringen där räknar med dynamiska effekter från de egna förslagen. Men hur mycket som dessa sedan bidrar med till sysselsättning och tillväxt går inte att särskilja från vad som är effekter av den allmänna konjunkturen.

Fredrik Reinfeldt och Anders Borg pratar så övertygat om att deras skattesänkningar och sänkningar av ersättningar ger fler jobb men Riksrevisonen säger att det är omöjligt att se vilka effekter åtgärder får.

Tord Oscarsson