Man kan läsa olika ämnen och specialisera sig även i en sammanhållen klass i en skola för alla

Man kan läsa olika ämnen och specialisera sig även i en sammanhållen klass i en skola för alla

EN SKOLA FÖR ALLA

Om man tidigt skiljer ut en elit kommer övriga att känna sig som förlorare. Det fanns en tid då arbetarbarn inte hade chans att gå vidare till högre utbildning. Det var länge förbehållet städernas borgerliga familjer typ barnen i övre medelklassen. När arbetarbarnen började komma in blev det en gemenskap som främjade utbildningen. Då var det också mindre klasser.Jag tycker att samhället ska satsa mer på att ge skolan och lärare mer resurser för att kunna ägna varje elev större uppmärksamhet.

Under den tid nuvarande skola utvecklats har det varit möjligt för elever som önskar att satsa mer på vissa ämnen, yrkespraktik etc. Jag tycker visst att de som så önskar ska få fördjupa sina studier men det kan ske genom samråd mellan elev,lärare föräldrar etc.

Att med uttagningsprov som kan få en utslagningseffekt innan man fyllt 14 år gör bara en regering som medvetet vill satsa på en elit och lämna övriga som förlorare.

Det finns ett italienskt talessätt som lyder Allting förändras och blir som förut. Jag tänker på den utestängning från högre utbildning som gällde för de flesta unga för bara drygt 50 år sedan.

Vi måste mot högerns elitskoletänkande hävda att skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrund. Den ska stimulera alla till kreativitet och lärande.Vara tydlig med kraven och förväntningarna och ge det stöd och den hjälp som eleven behöver för att nå målen. Varje barn är unikt. Det ska vara en självklarhet att möta eleven på den utvecklings- och kunskapsnivå han eller hon befinner sig på.

Tord Oscarsson

2009-05-19, 22:43 Permalink

Kommentar av Per Kjellén - 20 maj 10:13, 2009

Min dotter på sin tid valde teknisk linje i högstadiet. Jag blev kallad till rektor som sa att den linjen var avsedd för obildbara pojkar och inte för flickor. Jag borde se till att min dotter valde annan linje. Det gjorde hon inte och hon hade stor glädje av att få pröva på svetsning och hur en mopedmotor fungerar.

När tiden kom för gymnasiet, så valde hon musiklinjen med motiveringen att hon inget kunde om musik. Hon var klart underlägsen alla de andra på musiklinjen, som verkligen var musikbegåvningar. men hennes kunskaper om musik blev stora och hennes eget musicerande fick stimulans och utvecklades. Efter musiklinjen blev det ett år på Komvux för att komplettera luckor i betygen.

Detta alltså på 70-talet. Båda linjerna var faktiskt talangprövade men med lite envishet så kunde hon komma förbi detta.

Båda linjerna var trots allt anpassade till normalbegåvade barn. Vad händer nu om linjerna ytterligare specialiseras och förutom intresse också skulle kräva påvisabara anlag och möjligheter att följa specialiserade kurser?

Lyft dig ur din uppfattning att ett barn som tycker om att räkna anser andra barn som förlorare, som inte gillar att räkna. Lyft dig ur din uppfattning, att det finns en arbetarbarnstämpel på barn som känner sig som förlorare. De flesta barn är helt omedvetna om klasskamp och dyligt i 6:e klass och om de har detta medvetandet i 9:e klass, så är det inlärt av lärare och föräldrar.

Varken i grundskolans tekniska linje eller i gymnasiets musiklinje fick jag någonsin hör något om klasskillnader ur marxistteoretisk bakgrund eller på musiklinjen fast på gymnasiet fanns det mer av radikala tankar, men inte knutna till någon sorts klass.

Är alltid svaren på frågor Antingen-Eller. Är det omöjligt att tänka sig en skola med praktisk utbildning på högstadiet för normalbegåvningar och med specialutbildningar på gymnasiet? Skulle det inte gå att ha Både/Och.

Är den s.k. Verkligheten alltid omöjlig att besegra. Vilket skulle betyda att inga specialklasser i en glesbyggd med kanske 30/40 gymnasieelever totalt. Nästa steg skulle bli att eftersom vi inte kan ha speciallinjer i mikrobiologi i en glesbygd så skall vi enligt jämställdhetsteorier inte heller ha det i Stockholm.

Och när det gäller jämställdhet? Är det verkligen så, att till ishockeylinjerna tas in lika många flickor som pojkar.

Min slutsats - organisera skolan så att varje elev skall ha möjlighet att oberoende av ras, religion och kön kunna studera det som det finns intresse för. Om det bara finns intresse från säg 30 elever i Sverige för ett specialistgymnasium - låt varje elev få sin skolpeng och låt varje rektor/lärare/industri/privatperson, som brinner för just denna linje, inte hindras att starta en sådan linje.

Vid Göteborgsloppet i helgen startade runt 40.000 personer. 1 blev segrare, resten blev förlorare. Det tål detta, de känner sig inte som förlorare, som utslagna, som om regeringen drev Göteborgsloppet för att hylla 1 man och håna resten. Du måste sluta att tänka i de banorna. Byt bana och tänk bara att skolan är till för barn och ungdom och för att alla skall få chansen att välja sin egen seger.

Kommentar av Magnus Rubensson - 20 maj 13:09, 2009

Det är inte alls något "elittänkande" att ge betyg tidigare.

Betygen är bara ett verktyg som visar eleven hur han/hon ligger till.

Att mörklägga den informationen för eleverna ända upp till 14 års ålder är verkligen att göra dem en björntjänst modell större.

Den som i årskurs 8 plötsligt får ett papper i handen där det framgår svart på vitt att betygen är för dåliga för att gå vidare - ja, den personen har då ingen chans att läsa ikapp.

Endast årskurs 9 återstår - tiden är för kort!

Står man där med en rad IG vid 14 års ålder så är det lätt till hands att helt enkelt ge upp i 9:an och i stället kommer en negativ inställning till skola och utbildning rent generellt.

Som grädde på moset så följer grundskolebetyget med hela livet. Och vad är det du förväntas skicka in när det är dags att söka det första jobbet?

Jo, din meritförteckning och dina betyg...

Hade det då inte varit bättre att ge dem ett ordentligt mätinstrument från i alla fall runt 12 års ålder - och varje termin.

Då hinner de upptäcka eventuella problem i tid, och de har en ärlig chans att läsa upp sig om det nu skulle behövas.

Idag är det först silkesvantar och mjuka kuddar upp till 14, därefter en stenhård spark därbak.

Dessutom har ni aldrig haft något som helst problem med elittänkande och kraftiga elitsatsningar inom idrotten.

Mvh
Magnus R

Kommentar av Tord Oscarsson - 20 maj 14:58, 2009

Det handlade nu inte om betyg. Min uppfattning är grundad på egen erfarenhet, mina barns och mina barnbarns. Visst ska man under skolåren ha valmöjligheter. Visst ska man få koncentrera sig på matte, fysik, språk,litteratur,musik etc. och välja fördjupad utbildning. Men - jag tycker det ska ske i en sammanhållen skola där det finns lärarresurser för att ge all möjligheter att välja.

Denna inställning grundar jag på att alla inte kommer in i skolan med samma förutsättningar. Mitt jämlikhetskrav avser att alla ska få del av de resurser som krävs för den egna utvecklingen.

Kommentar av Magnus Rubensson - 20 maj 15:33, 2009

Men det handlade om uttagningsprov vid 14 års ålder.

OK, jag drog en parallell och blandade in betyg (vilket Oscarsson snabbt genomskådade... :)

Håller med om att förutsättningarna inte är lika för alla. Så hur ska man hantera det?

I brittiska skolor delar man ibland upp t.ex. matteklasser även inom årskurserna, beroende på den nivå där eleverna befinner sig (Math A, Math B, Math C, Math D osv).

Vissa har höga förkunskaper och behöver då inte börja på basnivån utan kan gå direkt in på andra, tredje eller fjärde nivån och börja med mer avancerade uppgifter. Förstanivån börjar från grunden i en grupp där tempot är lugnare.

Man går inte vidare till nästa nivå förrän man är redo. Samtidigt får man någorlunda likvärdig nivå inom respektive grupp. Vilket gör att tempot blir mer anpassat efter förutsättningarna.

Liknande nivåindelningar förekommer även i vissa andra ämnen.

Elever kan byta nivå när läraren och eleven anser att de kommit så långt att ett byte är motiverat.

Jag ser inte detta som elitism utan bara som ett sätt att ha parallella nivåer så att eleven kan studera på den nivå där han/hon har bäst förutsättningar att hänga med.

Mvh
Magnus R

Lämna din kommentar på inlägget

Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)

KOMMENTAR PÅ INLÄGGET

Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:

ej undertecknade med förnamn och efternamn
kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
innebär brott mot tystnadsplikten
uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen

Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:

du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn

Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.