Jag är mäkta imponerad av RESURS och Påskuppropet, som gör gemensam sak den 25 april.
Lika mäkta förtvivlad är jag över att man från regeringens håll inte tycks fatta att man skapar och har skapat ett utanförskap, som är gigantiskt. Det är inte enbart de som kastas ut från trygghetssystemen som drabbas. Drabbas gör också barnen. Barnfattigdomen ökar och familjer splittras.

Hur är det möjligt att man inte lyssnar på de som har som proffesion att se hur sjuk en människa är? I stället sitter det administratörer och avgör det, ibland utan att ha träffat vederbörande.

Det är i högsta grad en oerhört angelägen uppgift att se till att de sjuka får tillbaka sitt människovärde! Det får inte vänta det måste ske nu!

"I det ljuset klarnar Ulf Kristerssons löften om att se över reformen ”med förstoringsglas”. Nu är det uppenbart att med det menas att förändringarna är så små, att man måste använda förstoringsglas för att se dem."

Här är en mycket läsvärd artikel LÄS