Kommunalarbetaren får högre lönepåslag än på vädligt många år, om det ens funnits högre påslag.

Utan att på något sätt i världen ifrågasätta det rättmätiga lönepåslaget, som nu finns att läsa runt om på reklampelare, så vill jag ändå, med risk för att bli hudflängd, fråga hur högt blev påslaget för pensionärerna? De som byggt upp samhället. Tja kanske 2 - 3 hundra kronor. Bra tycker många. Jo visst precis som för kommunalarbetaren, om man jämför med tidigare år. Men det fattas en siffra, en nolla, på slutet, för att komma i någorlunda jämnvikt med kommunalarbetaren. Då frågar sig vän av ordning, har inte pensionären lägre omkostnader för sitt leverne? Nej, faktiskt inte per automatik. För maten kostar lika, även hyran och andra fasta kostnader. Sedan kanske klädkontot inte är lika högt av fullt förståliga och förklarliga skäl. Men i stället tillkommer, för många pensionärer, läkemedelskostnader, läkarbesök, ev kostnader för hjälp i hemmet, kostnader för fotvård, kostnader för transporter för även små avstånd, mm, mm. Min tanke är, att om nu klyftan mellan pensionären och kommunalarbetaren ökar så enormt, hur stor är då inte kostnadsdifferensen mellan pensionären och de som har facktillhörighet i exv Jusek, Saco och andra högavlönade (ofta) fack?

Märklig frågeställning? Ja säkert, men många pensionärer ställer sig den frågan. Vore det då inte bra, om de på ett tidigt stadium kunde få en förklaring varför de inte behöver mer pengar, varför deras kostnader inte är så viktiga att de kan kompenseras med högre pension? Varför bör de inte ha en morgontidning, telefon, TV? Varför skall de inte ha råd att fara med egen bil och hälsa på barn, barnbarn och annan släkt, då de inte kan nyttja andra färdmedel (det är inte så enkelt utanför storstadsregionerna)? Frågorna är många och svaren lika få.

Jag anser att våra pensionärer är ett mycket tålmodigt släkte, som inte bråkar eller höjer sina röster i första taget. Är inte det värt något?