|
Aftonbladet lyfter idag i en ledare frågan om det är moget för en ny debatt om ekonomisk demokrati. För mig handlar det om så mycket mer och annat än enbart löntagarfonder som begreppet en gång hårt fokuserades till. Det handlar om rätt till kollektivavtal, trygghet i anställningen, civiliserat uppträdande på arbetsmarknaden, vinster som återinvesteras för att utveckla företagen, avståndstagande från kvartalskapitalism, samhälleligt och fackligt inflytande över näringslivets utveckling. Ekonomisk demokrati behöver inte alltid betyda kollektivt ägande. Visst behöver svensk arbetarrörelse diskutera demokratifrågor. Men bredda då debatten till att handla om annat än enbart snåriga fondsystem. I grunden så handlar det om inflytandet på jobbet, rätten till utveckling för både individen och kollektivet men också att det finns en trygghet. Människor som gör ett bra arbete ska inte behöva vara utelämnade åt kvartalskapitalisternas nycker och böjelser. Exemplen Ericsson och Telia Sonera som trots jättevinster nu avskedar personal visar det orimliga i situationen.
2008-02-10, 15:07 Permalink
Andra bloggar om: Socialdemokraterna Moderaterna Regeringen Lo Tco Ekonomisk demokrati Aftonbladet Ericsson Telia sonera
Demokrati är ett styrelseskick för nationer. Marx var på sin tid mycket irriterade över demokratins frammarsch och bekämpade demokratin genom att göra begreppet otydligt och flummigt. Ekonomisk demokrati var Marx favoritämne och i hans tolkning betydde ekonomisk demokrati att näringslivet skulle kontrolleras av folket. Folket i sin tur skulle företrädas av socialisterna.
Demokrati är det styrelseskicket som ger stabilitet åt det politiska livet och som ger utrymme för olika politiska idéer. Men demokratin kan inte tolererar inskränkningar i individens frihet och inte tolerera annat än ett rättsväsende där alla är lika inför lagen. Rätt till kollektivavtal följer av avtalsfriheten och att staten skyddar avtalsfriheten Trygghet i anställning är svårtolkbart. Staten kan inte garantera någon sådan trygghet. Staten skall göra det möjligt för ett näringsliv att utvecklas och utvidgas, så att tryggheten består i en vital arbetsmarknad, inte i trygghet i en anställning. Civilserat uppträdande på arbetsmarknaden - ja det är ju en fråga om uppfostran mer än politik. Tycker du att Hotell&Restaurang mfl uppträder civiliserat i de fall som kommer upp då och då i pressen? Vinster som återinvesteras - skulle detta vara en del av någon form av ekonomisk demokrati? En del vinster skall delas ut till aktieägarna därför att företagen inte har investeringsobjekt som är attraktiva, andra vinster skall investeras, och inte bara det, vinster från andra bolag skall sökas till de bolag som har attraktiva investringsobjekt (som alltså kan ge arbeten åt många.) Fackligt inflytande över näringslivet betyder att en person eller grupp av personer som inte är ägare eller företagare skall ha någon sorts makt över de personer som satsar sina pengar, sin kunskap, sin tid och sin önskan om lycka och framgång. Kollektivt ägande är ägande på precis samma sätt som enskilt ägande, bara det att antalet ägare är flera än en. Vanligtvis brukar kolletivt ägande förknippas med att ett antal personer med samma önskan - t.ex. bostad, eller inköp t.ex. Konsum, samarbetar för det gemensamma intresset. På så sätt är börsbolagen kollektiva. Ekonomisk demokrati är ursprungligen ett av Marx begrepp och i denna stund ett slagord. Din beskrivning ger mest intryck av att ekonomisk demokrati betyder att de som satsar på näringslivet icke skall ha någon bestämmanderätt eller ens äganderätt. Detta har inget med demokrati att göra, och i själva verket är 'ekonomisk demokrati' som du beskriver den en omöjlig företeelse i en demokrati.
Hej Peter,
blev glad att du som partistyrelseledamot funderar på begreppet ekonomisk demokrati. Det vore intressant att veta om partiets ledning någon gång vågar lyfta blicken och ta sig an vad som står i partiprogrammet, nämligen att avskaffa kapitalismen. Nå hur ser planen ut? Jag tror alla kan enas om att fördelning av världens resurser är orättvis och plundringen av naturrresurser förstör vår jord på ett sätt som inte är hållbart. Fakliga rättigheter i all ära, men det ger ingen ekonomisk demokrati av sig självt. Ernst Wigforss var tydlig med att partiet inte kunde begränsa demokratin utan måste acceptera den på alla områden. Meidner skrev i slutet av sitt liv att han borde inriktat sig på penisonskapitalet mer än löntagarfonderna. Det tråkiga är att sen löntagardebatten har begreppet ekonomisk demokrati varit stendött i samtidigt som partiet varit på reträtt de senaste 20 åren. Så är du beredd att starta en ny diskussion om ekonomisk demokrati i partiet?
Kul att du nämner ekonomisk demokrati, alldeles för få som gör det. Sen så har du helt rätt i att det begreppet är så mycket större än bara ägandet av produktionsmedeln. MBL, LAS och en aktiv arbetsmarknadspolitik hör ju lika mycket till det.
Men inte kan du förneka att exempelvis ett statligt ägande hade varit att föredra i exempelvis Telia så man faktiskt kan använda vinster till att återinvestera och inte ge rekordutdelningar till aktieägare. Ägande är viktigt.
Först nu har jag lästa ledaren i Aftonbladet om ekonomisk demokrati och det ger ytterligare anledning till kommentarer.
Ett klipp ur ledaren: "[Säljare är, visar det sig, bland annat] AMF-pension. Företaget förvaltade den sista juni den ofattbara summan 284 miljarder kronor, och uppdragsgivare är 3,6 miljoner svenska löntagare. Ägandet delas lika mellan Svenskt Näringsliv och LO, och i styrelsen finns bland andra Svenskt Näringslivs Urban Bäckström och LO:s Wanja Lundby-Wedin." Jag kan använda detta till att föreslå socialdemokraterna och LO att tala om för sina 3,6 miljoner svenska löntagare att de nu vill övergå till kapitalism. Kapitalism inom nationalekonomin avser det system som försvarar den äganderätten och försvarar marknadsekonomin. Marknadsekonomi är den ekonomi där fria människor utan tvång träffar avtal till ömsesidig nytta. Problemet är alltså att 'folket' d.v.s. 3,6 miljoner svenska löntagare under dimmighetsbegreppet 'kollektiv' överlämnat ägandet och beslutsfattandet om deras pensioner till ett fåtal personer som företräder dem. Helt klart i Marx och socialismens anda. Nu är det visst så, att 2 procent av de 18 procent som betalas till pensioner får löntagaren själv disponera. (Jag reserverar mig för att siffrorna förmodligen är felaktiga. Siffrorna avser bara att visa att bara en liten del disponeras av ägaren.) Detta sker med att låta löntagaren välja mellan omkring 400 fonder. Detta kan ju ge vem som helst stressymptom. Tillbaks till kapitalismen: Försvar för äganderätten. Det betyder att löntagaren äger hela de 18 procenten som lagligt skall avsättas till pension. Den som inte orkar förvalta själv eller inte tror på sin förmåga bör kunna använda sig av något som tidigare fungerat utmärkt. Köp en pensionsförsäkring i ett pensionsförsäkringsbolag - i Sverige i EU eller var som helst. Gör inte en stor sak av detta. Om du känner dig knuten till arbetarrörelsen, så köp i Folksam och var lugn sedan. Om du är lite orolig så köp hälften i Folksam och andra hälften i Skandia, så kan du vara trygg. Den sista biten är marknadsekonomin - ingen fackpamp eller näringslivspamp skall styra över din pension. Gör det själv och gör det inte till något märkvärdigt. Om du tror att någon kanske faller mellan stolarna och inte kommer att få någon penion - låt staten skattevägen finansiera en grundpension till alla plus ett extra stöd till sådana som har verkligt svårt. Men detta får inte bli norm - det skall vara allas fallskärm.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







