Kan inte låta bli att småle lite för mig själv när jag ikväll på expressen.se ser B-kändisen Linda Rosing tala ut om sin besvikelse över att inte tas på allvar som debattör och politiker och om senaste utviket i samband med lanseringen som artist.

Tragiskt är ju om vi alla har stämplat henne för det hon hittills har gjort och de alla spaltmetrar som skrivits. Men allvarligt talat Linda, hur många av oss Svenskar fick ens chans att ompröva din insats som samhällsdebattör och politiker innan du kastar av dig kläderna igen? Vi pratar väl om månader...

Känner mig en smula gammal när jag säger det, men lite tålamod får man nog ha om man nu tänkte nå framgång och få utrymme för sitt arbete med att förändra världen.

Händelserna som  sätter dokusåpestjärnor på kvällspressens löpsedlar och ger dem snuskigt mycket utrymme är oftast detsamma som fäller eller åtminstone vingklipper folkvalda, med rätta. Men jakten på mediaklippen och uppmärksamheten var kanske i slutänden viktigare än allt annat? Det blir ju definitivt inte lättare att uppfattas seriös efter detta, man får ju hoppas att artistkarriären fungerar bättre...