|
Professor Charles Kindelberger en makroekonom skrev 1973 boken The world in depression 1929 – 1939. Som sannolikt är den mest heltäckande beskrivningen om orsaker och verkan av den stora depressionen. Till skillnad från många av hans samtida kollegor som i huvudsak arbetade med att utifrån depressionen som fenomen skapa teorier till varför världen föll in i detta fenomen som orsakade ohyggligt lidande och enorm kapitalförstörning. Beräkningar OECD gjort visar att mer kapital förstördes under depressionen än under det efterföljande världskriget.
2012-06-25, 19:50 Permalink
Andra bloggar om: Politik Ekonomisk politik Eu Emu Depression
Jaha, intressant....
Du borde sattsa på nationalekonomin, hela ämnet är mitt inne i ett paradigmskifte där insikten att nationalekonomi är en samhällsvetenskap och inte en naturvetenskap. På min tid gick vartannat nobelpris i ekonomi till en mattematiker som hade skapat en fantastisk modell för att beskriva en icke existerande verklighet. Nu misstänker jag att psykologer, beteendevetare och sociologer kommer inta den platsen. Nationalekonomisk beteendeforskning ligger långt efter övriga samhällsvetenskaper. Genom sitt misslyckande att presentera en korrekt slutsatts utifrån verkligheten och rotat sig fast i en fantasi där ekonomi på samma sätt som mattematik, fysik, kemi har bestämda och ofrånkommliga regler har nationalekonomin nästan straffat ut sig själv som vetenskap. En gång i tiden var astrologi en vetenskap.
EU kan stå som ett exempel, det finns ingen vettig anledning till att vare sig Spanien eller Italien bör riskera ett finansiellt gatlopp, trots det är det svårt att undvika att notera att så är fallet. I viss mån skulle man kunna kalla EU en politisk bubbla, politiskt har EU växt fram med högre och högre grad av integration, detta har setts som något önskvärt på en kontinent där 70 % av världshistoriens krig utkämpats. Det politiska ledarskapet har följt en kognitiv refexibilitet där varje beslut om integration följts av en cirkulär förstärkning av behovet av mer integration och så vidare. Nu har man hamnat i ett läge där integrationstrenden brutits och ett nytt kognitivt bias uppståt som går mot desegration. En förstärkning av dette kommer leda till en trend nedåt förstärkt av det nya beteendet. Ingen modell, i nationalekonomi i alla fall kan förklara varför det är så. Men studerar man exempelvis ett idrottsevenemang så kan man se publiken inbördes förstärka en "lyckotrend" om det går bra för laget, eller en "olycko" trend om det går dåligt. Psykologin har säkert mer inom detta område så det kanske är som att predika för kören. Men för att nationalekonomi skall återställa sin position behöver i min mening man kunna förklara orsaker till beteenden och vad som ligger bakom dessa. Matematik kommer alltid finnas i nationalekonomin men grundläggande antaganden behöver bygga på verkliga event och inte "as if". Att därigenom förstå att nationalekonomi inte är en naturvetenskap utan en samhällsvetenskap är ett första steg.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |








