Mycket av det ekonomiska teleskopet är bland de flesta ekonomer numerar riktat mot Greklands uträde ur EMU/EU och dess konsekvenser. Vilka fundamentalt sett i den rationella ekonomiska teorivärlden torde om det hade vänligheten att följa teori vara praktiskt taget betydelselöst. Grekland utgör höftat 2 % av EMU och 0,03 % av världsekonomin så i vår rationella värld är Grekland att likna vid en lätt förkylning och inte dödlig cancer. Nu består vår värld inte av rationella aktörer så ett pyttelands problem får världsekonomin att skälva, men hur som helst var inte tanken att lägga krut på EU.
Vi har i Sverige ett antal landsting, dessa har som huvudansvar att sköta vården. Frågan är varför behöver vi landsting till detta i hög grad viktiga ansvarsområde? Vissa hävdar att det handlar om lokaldemokrati varpå mina frågor skulle vara 1. Hur många i varje landstingsområde vet vem som styr (SCB gjorde en sådan undersökning 2002 och 1/3 visste vilket block som styrde) 2. Namnge 3 representanter i ditt landstings landstingsfullmäktige (SCB igen och här kunde mindre än 3 % besvara frågan korrekt) 3. Upplever du att du kan påverka ditt landsting? (SCB igen och här ansåg 5 % att de kunde göra det. Samt sista frågan 4. Tror du staten skulle göra ett bättre jobb genom direkt kontroll? (78 % svarade ja på den frågan )
Så varför landsting? Socialstyrelsen skulle kunna sköta det hela mycket väl. Vissa resurser skulle sparas in med tanke på att ett stort antal lokala administrativa enheter kan aveklas. OECD beräknar att 0,35 % av BNP skulle lösgöras genom centralisering. Det skulle betyda 100 miljoner till vård, dessutom skulle staten kunna finansiera det hela med moms, sociala avgifter, kapitalskatter eller avgifter. Landstingen har endast inkomstskatt som medel och det är en av de mest tillväxtämpande skatter som finns i arsenalen.
Utöver detta så skulle en central myndighet kunna sikta in fokus på behandlingar. Karolinska hjärna, Uppsala hjärta, Umeå psykiatri, Karlstad kirurgi, Göteborg Invärtes organ, osv. I dagsläget med landsting så saknas centralisering och fokus tanken. Alla landsting lullar lite inom varenda område och går det riktigt illa flyger man en patient till ett specialsjukhus.
Kostnaden för detta är 2 - 3 miljoner, om man i stället flyger specialisten till patienten får man ned kostnaden till 200 000 maximalt, då räknar jag en söndag/röd dag, jourersättning, och en tripp från Ystad till Arjeplog. Så sannolikt skulle kostnaden bli aningen lägre.
Men på grund av landsting så förs patient till behandling i stället för behandling till patient, på grund av landstingens finansieringskälla så måste de höja inkomstskatten om de vill ha in mer resurser och ett mycket fåtal människor känner att de kan påverka landstingspolitiken. Ännu färre kan ens namnge sina representanter.
Så frågan blir densamma som den startade med. För vem finns landstingen? och vem behöver landstingen? Socialstyrelsen har långt högre kompetens och den som hotar med att skulle det bli centraliseting så skulle vården gå ner för de som bor i områden som inte är befolkningstäta, de bör se vad deras landsting pysslat med de senaste 20 åren och kan rätt snabbt dra slutsattsen att numera sker vården i stor majoritet i varje landstings centralort. Där av slump majoriteten av de som sitter i landstingsfullmäktige bor.
I mitt eget län är nu sjukhuset i residenshuvudstaden så stort att 70 % av all vårdpersonal arbetar där samtidigt som 35 % av befolkningen bor i centralortens närhet.
Att staten tog över driften skulle öppna upp för sattsningar på specialistvård ta bort en långt större inkomstksattebörda än jobskatteavdrag 5 - 50 skulle göra och fokusera vård där den behövs och inte där väljare bor. Plus en liten bonus av 300 miljoner mer till vård.
2012-06-13, 02:06 Permalink
En bra och intressant tanke!
Jag har haft samma funderingar som dig. Finns inga rationella skäl att behålla landstingen.
I sak fullt riktigt att tänka på och helt riktig att diskutera. Men i en del av dina tankar blir fel. Du skriver själv att man förslagsvis kan ha vissa specialiteter i vissa regioner/sjukhus t.ex. Karlstad kirurgi, Göteborg invärtes mm. Så är det till viss del redan i dag. Samtidigt skriver du att går det riktigt illa flyger man en patient till ett specialsjukhus till dyra kostnader 2 -3milj. (varifrån har du fått den taxan?) Mär att vid långa transporter är flyg, de facto, billigare än markbunden transport, går fortare och är givetvis bättre för patienten. I nästa andetag tycker du att man skall flyga specialisten till patienten (?). En i sig trevlig tanke, men betänk att varje sjukhus ute i landet inte alltid har tillgång till rätt utrustning som i sig kan kosta en faslig massa pengar och att det många gånger behövs mera en än specialist för att få det hela att bli bra.
Ett stort fel med landstingen är att de tycker sig alltid ha de bästa lösningarna på allt även om man i offentliga sammanhang säger sig villa ha ett samarbete med andra av så väl praktiska som ekonomiska skäl. Men, när man kommer till verkligheten skall alla andra helst göra som 'vi gör' annars vill vi inte vara med, det kan ju förstöra prestigen hos oss som politiker (allt från vänster till höger)...... Däremot kan en enkel liten åtgärd vara att t.ex. anpassa läkartider och sjukhusbesök till de alllmäna kommunikationernas tidtabeller. Det är s.a.s. inte patienten som skall anpassa sig till när läkaren har tid utan läkaren till när patienten har praktiska möjlighet att komma till läkaren med allmäna kommunikationer eller färdtjänst mm. Inte minst viktig i ett till stora delar glest befolkat landsting som ditt eget med som jag förmodar risiga kommunikationer. En annan är att tvinga landstingen till att ha samma kostnader för samma typ av vård oavsett var i landet du bor. Att Socialstyrelsen skulle kunna sköta verksamhet 'mycket väl' kan man väll alltid diskutera. SoS hinner i dag inte med de åtagande de har. Skall de dessutom bli lösningen på landtingens problem fordras det en omfattande omorganisation som förvisso inte är billig den heller. Bara ett par reflektioner på det du skriver. Jag som reflekterar är pensionerad sjuksköterska med många års erfarenhet av kontakter med såväl landsting som Socialstyrelse och akutsjukvård (inkl. ambulans och ambulansflyg) Läs gärna min blogg "Gunnalinds blogg" med en hel del inlägg jus om sjukvård. Jag är dessutom aktiv Socíaldemokrat.
Som icke medicinsk utbildat kan jag inte utala mig om vad en specialsistkirurg behöver i form av operationsal och liknande. Men räknar man bränsle, flygtid, pilotkostnad, medföljande personal som efter överlämnande plötsligt är överfödig och snällt får åka hem med tåg/taxi/helikopter. Så uppgår kostnaden för en helikoptertransport till i medel 2 miljoner kronor. Finns operationsal och team så är kostnaden långt lägre att ta en frisk kirurg till en plats på samma tid som det tar att ta en mycket sjuk patient till en annan plats, inte minst för att patienten är i sådant tillstånd att oerhörd försiktighet krävs i behandlingen.
Ett exempel är transplantationer där man absolut inte bör flytta patienten (vad jag vet). I de fallen flygs kirugrgteamet + organet till patienten. Kostnaden för en transpantation vilket är ett mer komplicerat ingrepp är lägre än kostnaden för en hjärtinfarktspatient som körs från mitt landsting (Värmland) till Örebro. Ett mer komplicerat ingrepp är billigare än ett mindre komplicerat. Med centraliserad sjukvård skulle även "staffetläkarsystemt" dö ut, detta orsakar för närvarande enorma problem inom psykiatin, människor i behov av psykiatrisk vård kan inte katogoriseras inom rummet starka individer, att då ge mycket personlig information till ett flertal olika läkare ökar sannolikt inte sannolikheten att de återvänder. Från SBU siffror så visas det att bipolära patienter har 10 procentenheter högre sannolikhet att begå självmord eller su som det kallas i landsting med stor eller mycket stor andel "staffetläkare". Med tanke på att deras frekvens ligger på 25 % från början så är det relativt illa. Utan landsting med SöS som huvudman tror jag inte vården skulle bli sämre, givetvis skulle personalstyrkan behöva ökas men det skulle finnas en huvudman, en ansvarig och en utförare. Läkarna skulle få svårt att behålla sitt nuvarande kontorsarbetarschema, vilket ingen annan inom vården har. Tomma operationssalar kunde fyllas eller läggas ned. Vissa ingrepp behöver inte åtgärdas omedelbart eller i sitt eget län och specialisering skulle stimulerars. Att AT läkare på grund av ett års mer utbildning tjänar dubbelt som en sjuksköterska med 30 års erfarenhet skulle också med tiden försvinna då läkare inte kunde sätta samma vilkor som idag. Rätta mig om jag har fel, jag har aldrig varit verksam i landsting utan utgår från ekonomiska rapporter. Men sjuksköterskans roll har inte bara minskat utan i delar försvunnit med dagens system. Politiker som väljs är lekmän och faller lätt för expertargument. SöS tror jag i samarbete med SBU skulle ha långt mer argument i arsenalen än dagens styrande. Men som sagt jag utgår från att din experits övergår min i hög om inte total grad så har jag fel godtar jag det. Orsaken att man flyger patienter, utöver de som direkt behöver det (30%) är att man uttömt sina resurser totalt och fattar beslut att flytta. Som exempel hade inte Anna Lindh varit i Stockholm utan i Uppsala så är det absolut inte säkert att hon överlevt men vad specialister vi har inom inre blödning finns där, ingen blev ens kontaktad och det är bara 10 mil bort.
Jag blir inte riktigt klok på vad du skriver.
Du vill att man ev. lägger ner landstingen. En framtidsvy jag inte är emot. Du vill att SoS (Socialstyrelsen 'tar över' druften av sjukvården. Den resan blir dessvärre väldigt lång och krånglig..... Redan nu är det inte mycket som fungerar där, tyvärr, enorma väntelistor på utredningar och lika enorma svarstider som i sin tur förhindrar väntande planer på förbättringar och utveckling i många frågar som nuvarande landstinga har och som måste passera SoS. Du vill, om jag tolkar dig rätt, centalisera specialistvården, vilket den till vissa delar redan är. Den specialiseringen kan ju alltid ökas. Du vill, om jag åter igen tolkad dig rätt, att man i stället för att skicka patienten till specialisten långt bort gör tvärt om och skickar läkaren till patienten, eller? Tanken är bra men som jag tidigare skrev. Jag tror inte alla sjukhus, inte ens större, ute i landet kan, har råd eller ens skall skaffa sig all den specialutrustning som då skulle behövas för div. i många och trots allt rätt få svåra och olycksfall och åkommor. Det behövs dessutom ett stort antal personal med kompetens och ständigt uppdaterad vana på aktuell åkomma och alla dem kan man inte skicka land och rike runt. Jag vill faktiskt gärna ha svar på var du fått dina flyg- hkp transport kostnader på 2-3 miljoner i från? Alla de gånger jag varit delaktig i såväl akuta utlarmingar av hkp i Stockholms län eller beställning av ambulansflyg rörde det sig nästan aldrig om sådana kostnader om det inte gällde någon ev. transport via SOS International från t.ex. Thailand till hemsjukhuset i Sverige. Så, det blir nog även i fortsättningen tryggare och bättre att sända allvarligare fall till rätt sjuhus och vård. Dessutom skulle man i betydligt större utsträckning utnyttja hkp för rena ambulansärenden framför allt i glesbyggd. Det skulle rädda och lindra väldigt mycket. Nu drar man ner på såväl hkp som, vilket är mycket allvarligt även på markbunden ambulansverksamhet. Fråga gärna ambulansverksamheten i ditt eget län. Jag lovar dig, det är en helt ny bild av verklighetn du får då..... En sak man däremot kan bygga ut är 'telemedicin' dvs stöd och fjärrhjälp från specialistläkare till annat sjukhus direkt under pågående undersökning och/eller operation då det inte behövs en massa specialutrustning men däremot goda råd och erfarenhet. Det kan spara på många onödiga, dyra och för patienten jobbiga resor. Systemet förekommer redan såväl nationellt allt från glesbyggdsdistriktssköt. som vill ha hjälp och råda av läkare i 'centralorten' till läkare som vill ha hjälp och råd av bättre kunnig kolega på annat håll i landet. Även internationellt mellan sjukhus i olika länder. Det är ett system som man med fördel kan satsa mera på och byggas ut. Du svarar inte heller på idén om att anpassa läkartiderna efter den tidtabell allmäna kommunikationer har t.ex. när busslinjer från någon fjärran ort med normalt gles och taskig tidtabell i glesbyggt kommer fram till sjukhuset. Lägg läkartider i anslutning till när bussen kommer så kanske väntan inte blir så lång och ev. färdtjänst-taxi hem om det tar väldigt lång tid innan nästa buss åker. Alltså ett visst samarbete mellan bussbolag och sjukhus kan vara en idé som spar både tid kraft och pengar hos alla parter.
Tanken med SöS som huvudman är i den meningen att det inte behöver bildas ett nytt verk för att omhänderta sjukvårdsadministrationen. Staten har redan verk som kan samanföras under SöS paraply, SBU exempelvis. Givetvis skulle verket behöva viss förstärkning och att det idag är dyfunktionellt är till inte ovesäntliga delar för att de saknar sanktioneringsmöjligheter. Exempelvis en anmälan om brister inom ett äldreboende, kan utredas sedan om fel påvisas så har SöS i praktiken bara att säga till kommunen att se till att sköta sig. Vilket kommunen eller vem som nu är huvudman kan ge tusan i.
Det gör inte direkt resurstildelning för utredningar till topp i anslagsprioritet. Vad man lägger krut på vilket med lagen som den är i min mening är korrekt är störe utredningar och folkhälsa. Men gav man verket lite tänder som exempelvis ansvar för sjukvården skulle sankioneringsåtgärder hoppa upp ett par pinnhål på resurstegen. Sedan menar jag inte att sjukhus skall detaljstyras utan drivas i egen regi med eget ansvar. Lite som skolöverstyrelsen på den tiden skolan var statlig, de gjorde inspektioner, fastställde läroplaner och fördelade resurser utifån elevunderlag och övriga faktorer (extra anslag till skolor i "tuffa" områden och liknande). Priset på en transport av en patient är från en SöS utredning där man räknar in slitage, löner, personal, bränsle etc. Den må vara överdriven och då står jag rättad och om det inte finns korrekta faciliteter så får jag ge mig, jag anser mig inte vara expert vilket jag anser dig vara. Läkartiderna delar jag helt din åsikt om. Vad jag vet är läkarna den enda yrkesgruppen inom vården som har en kontorstidsarbetsvecka. Dvs 9 - 17, helger och tider mellan kontorstid räknas som övertid med rätt till kompensations ledighet, likväl gör jourtid. Att anpassa läkartiderna till den verksamhet de faktiskt arbetar inom anser jag som en självklarhet, läkarna skulle sannolikt inte uppskatta detta. Ytterligare anser jag att rätten att skriva ut läkemedel skulle utvidgas till att även omfatta specialistsjuksköterskor. I det jag vet ur ett microperspektiv så ser dagens vård ut att vara en av de få verksamheter som lever i en tid som för länge sedan är försvunnen. Att en färsk AT-läkare med automatik blir överordnande till en specialistsköterska med 20 år inom yrket känns mycket lite 2000 tal, eller ens 1900 tal. Samma gäller löneskillnaderna, inom min bransch så tjänar en proffessor bra mycket mer än en doktorand men ingen kan utbilda sig rätt av till "AT-Proffesor" och genast bli överordnande till en adjunkt med 15 år i yrket. Inte heller känner jag till någon annan verksamhet där två olika utbildningar ger så fundamentalt olika hierarkier. I vilket fall kan jag inte uttala mig i detalj om den direkta vården då jag saknar kännedom om det. Däremot borde sådana som du säkerligen kunna arbeta inom ett verk och tillföra både kompetens och effektiva lösningar. Jag ser uppifrån och ned och det som jag ser är att landsting kan tas ur drift då de fungerar innefektivt i större eller mindre grad. Dessutom styrs praktiskt taget all verksamhet som landstingen utför av lagstifting samt finansieringskällan som enbart är inkomstskatt gör landsting konjunkturkänsliga samt så är skatten en av de minst bra att fibbla med, framförallt i dåliga tider då konsumtionen redan går ned av konjunkturen. Att sedan minska nettoinkomsten än mer med skattehöjningar är inte optimalt, att säga upp arbetskraft för att klara de vikande intäkterna är lika lite optimalt i sådana lägen. Staten som huvudman får ett antal fördelar, lagstiftaren får direkt genomslag på beslut. Skylla på den andra leken förvinner (landstingen skyller på staten för bristande resurser, staten skyller på landstingen för dålig vård, i slutandan är det allas och ingens fel) Samt sättet att finansiera vården blir i högsta grad diversifierat. Då riksdagen kan välja i princip vilken skattekälal som helst och inte är bundna av en enda källa som desutom varierar med konjunkturer (statsbidrag finns givetvis med som alternativ men dessa kan närsomhelst ändras). Så i huvudsak ser jag en centralisering som ett sätt att sänka kostnaden och eventuellt skapa möjlighet att direkt kontrollera verksamheten. Att landsting ombesörjer vården finns det ingen vettig anledning till. Sedan exakt hur centraliseringen bör ske överlåter jag åt medecinsk expertis, personer som dig. En ytterligare fördel med en verkslösning är att RRV får vården inom sin sfär. RRV är till skillnad från Riksdagens revisorer eller landstingens egna, erkännt skickliga med mycket kompetent personal. Detta skulle i den värld jag bor i så att säga sannolikt efter första utredningen visa ett antal allvarligt riktade varningar. En av dem skulle jag tro är att se till att läkare jobbar efter patienters klocka och inte sin egen. Dessutom tror jag ett verk med medvetenheten om att Ahlenius arvingar hänger på dörren för att granska leda till intresse att sköta vården effektivt och kvalitativt. Samt som sista bonus, vilket är en bonus i dessa samanhang så skulle Socialministern som chef för departementet som styr "sjukvårdsverket" direkt kunna ställas till ansvar i riksdag och vid alvarliga fel av KU. Men som sagt det exata utseendet och den precisa utformningen är jag inte kompetent att i detalj precisera. Det överlåter jag till kompetenta människor inom ditt gebit. Nationalekonomer som leker sjukvårdsexperter leder till samma resultat som tyska politiker som leker nationalekonomer.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Mattias Ericsson
Kommer Svensk arbetslöshet nå 10 % 2013
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av 
67%
25%
8%
Mattias Ericsson Karlstad, Mobil: 073-626 11 37, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Mattias Ericsson, www.s-info.se
0,04688
