Dags att ge lärarna ett rejält lönelyft, de 10 000 kronor som lärarna vill ha är en god början i arbetet för att knyta upp den Gordiska knut som vår utbildning blivit. Att ha Jan Björklund som högst ansvarig är att låta hunden köra bilen. Svenska lärarkåren tillhör de sämst betalda i den industrialiserade världen. Vidare kan med all önskvärd tydlighet påvisas att den lön som de idag får av lärarna anses orättvis och inte i nog utsträckning avspeglar deras akademiska utbildning. När ett sådant läge råder påverkas sannolikt arbetsinsatsen medvetet eller omedvetet. Så att starta med ett påslag om 10 000 kr och att katapultera Björklund ut ur Utbildningsdepartementet är att starta processen, Björklund kan i vanlig Alliansordning sätta upp barnen som sköld för att han sparkas som utbildningsminister, att sanningen vore att man inte kan ha den minst kompetente som högsta chef spelar liten roll så länge ett byte sker.
Finland kan stå som exempel på en skola med insiders och den Svenska skolan en med outsiders. En skola med insiders som den finska skapar inte bara nöjdare pedagogisk personal utan även bättre elever. Utöver detta skapas ett yrke som har hög status där långt fler söker sig en karriär inom skolan. Den skola som Sverige presterar befinner sig i kraftigt tillbakagång, skolresultaten för svenska elever ligger under OECD snittet från att 1992 som var toppåret placera sig på en andra plats. Resultaten fortsätter att falla och tron från högeralliansen att diverse licenser kan vända trenden är att tro på astrologer före astronomer.
Att arbetsprestation är bättre vid högre lön anses för alla yrken vara ett normaltillstånd och kan därför antas gälla även för lärare, forskning gör även gällande att det finns en tydlig korrelation mellan lärarersättning och elevprestationer även om lönen inte är allt, så är det ett sätt att lägga akutförband innan mer insatser kan sättas in. Ett urval av en del av den massiva mängd forskning som finns kan läsas i; Research on performance pay for teachers / Elizabeth Kleinhenz, Lawrence Ingvarson, Jenny Wilkinson. A study of the correlation between instructional expenditures and student achievement in Illinois public schools/ Brenda M Arrington.
2012-04-13, 18:13 Permalink
Andra bloggar om: Politik Jan björklund Alliansen Utbildning Valet Folkpartiet Moderaterna Regeringen 
En dålig kock lagar inte bättre mat bara för att man höjer hans lön.
Dina ideer är som vanligt bisarra och skulle ytterligare rasera skolan och befästa dess förfall. Det skulle även slå sönder samhällsekonomin. Duktiga lärare skall premieras, dåliga lärare skall bort.
De svenska lärarnas nuvarande relativlöner är skapade av socialdemokraten GP vid kommunaliseringen 1989. Alla lärarkategorier fick lika mycket betalt, oavsett utbildningens längd. Men redan dessförinnan hade relativlönen gentemot andra akademiker grupper fallit konstant sedan 1971. Kommunerna har förvärrat läget för lärarna. Disenfelt kan inte visa varför duktiga studenter idag skulle förvänta sig en bra lönekarriär i den svenska skolan. Alltså kan vi snart se en skola utan lärare i naturvetenskapliga ämnen. F ö är det medianlönerna som måste upp. Alla nya lärare kan inte förvänta sig att tillhöra ett litet toppskikt. Disenfelt tänker fel.
Av ren nyfikenhet skulle jag vilja att du satta in värden för Sverige i din citerade formel för att få klarhet i det genomsnittliga resultatet för elever i svensk skola.
Jonny så med andra ord är lön något ovesäntligt? lön skapar inga incitament? Eller menar du att alla lärare är usla?
Om lön får en byggnadsarbetare att jobba bättre, så får det en lärare att jobba bättre. Omhögre lön får en börs VD att jobba bättre får det en lärare att jobba bättre. Om högre lön får en tjänsteman att jobba bättre får det en lärare att jobba bättre. Att man i vissa kretsar för fram idén att lärarlönerna är ovesäntliga som variabel i deras prestation men i samma andetag menar att jobbskatteavdraget är livsviktigt för att sätta Sverige i arbete är mer än jag ens tänker kommentera. Jag tar gärna en debatt om lönen som incitament med dig, vartsomhelst, närsomhelt. Vide gör en korrekt iaktagelse i naturvetenskapen. Vid ett flertal universitet och högsklolor erbjuds redan lärare inom NO påbyggnadsutbildning för att kunna ta en ingenjörsexamen. Att det är medianlönen det är fel på bör Jonny även ta till sig, det finns urusla ingenjörer, jusrister, ekonomer som tjänar en massa mer än de bästa bland lärare. Sedan efter att man uppnått en korrigering skall givetvis de bästa premieras. Men det är steg 2. Det var helt korrekt som du påpekar Vide att starten till "den stora kompressionen" kom med dåvarande Socialdemokratiska regerings kommunalisering av skolan. Det borde aldrig gjorts. Ser man till de ansvarsområden kommuner idag har och på vilket sätt rättsäkerheten står på spel så är frågan om inte bara skolan skall återförstatligas, utan även "traditionellt" komunala ansvarsområden som äldrevård. I dagsläget kan ett snittkomunalråds ansvar jämföras med det en VD för ett mindre börsbolag har, dessutom utöver detta med ett ansvar som spänner över ett flertal olika områden. Komunalrådet lider dock oftast handickapet att inte under en karriär utbildads för yrket. I ju högre grad lagar, tillämpningar och ansvar ökas, i ju högre grad riskeras rättsäkerheten. Något vi även ser fler och fler exempel på, oavsett om verksamheter sker i kommunal eller i entreprenad. Dessutom är redan det kommunala självstyret i mycket en chimär, över 90 % av utgifterna för kommuner är av lagstiftaren beslutade. Minst borde skolan åter bli statlig och lönerna normaliserade, görs inte detta så kommer lönerna ändå behövas höjas men då av fel skäl, för att överhuvudtaget ha en lärakår som utbildar våra barn. Formeln kan inte skriva Beta här så det får bli B. B0(Vilket är startpunkten, eller den skola vi skulle få utan några resurser alls, vilket givetvis vore 0 på riktigt men för att skapa en modell är det ofta bortkastad tid att räkna vad 0 kr, 1 kr, 2 kr, 3kr etc skulle ge, så därför har man en B0 nivå, i matematik så är detta a; i a+bx) B1Pc är i vilken mån extra löner till lärarna avspeglas i en students resultat B2 är i vilken grad familjebakrund(klass om man är politisk inkorrekt) påverkar resultatet. B3 Skolans allmänna resurser av BNP B4 Offentliga utgifter som helhet av BNP Modellen är relativ i viss mån, om alla lärare tjänar 10 000 och i ett land 12 000 skulle man förvänta sig 20 % bättre resultat (allt annat lika). Men vad modellen hade att säga om sverige var B0(70)+B1(3)+B3(11)+B4(2) B3 och B4 får jag gå enligt modell då de värdena är bättre ju lägre så enligt PISAs modell är B3(16) och B4(4) Så 60+3+11+16+4=95 % av snittvärdet för PISA skulle nås av svenska skolelever, vilket inte är långt från uppnådd nivå på 91 % om jag minns rätt. Var man kan göra omedelbar skillnad är i löneläget för lärarna där man rätt billigt kan förvänta sig snabba resultat.
P.S Att höja lärarnas löner skulle kosta mindre än restaurangmomsen och den meningslösa arbetsgivaravgiftsänkningen på 40 000 miljoner, löneökningen skulle kosta 30 000 miljoner varav 45 % med gällande skattetryck skulle återgå till staten så netto 16 000 miljoner Långt ifrån revolutionärt eller sammhällsomstörtande. Drog man in de andra dumma reformerna skulle man ha lite över för riktiga sattsningar i våra barns utbildning.
Innan du drar i väg i nån "lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar är bra för att!" låt mig för en gångs skull slippa motbevisa dig utan läs på innan du skriver! Finns minst 200 utvärderingar.
Jag vet inte vad som är svårt att förstå när jag skrev "Duktiga lärare skall premieras, dåliga lärare skall bort."
De som är duktiga och presterar bra resultat är värda högre löner, de sämsta lärarna skall bort. Att ge generella löneökningar på 10000 i månaden för hela lärarkollektivet är minst sagt dumt tänkt och motverkar sitt syfte till ett väldigt högt pris. Lärare är relativt sett rätt bra avlönade om man tittar på deras genomsnittslöner gentemot många andra yrkesgrupper, problemet är att prestation inte lönar sig. Undersköterskor är en mer ömmande kategori som borde få mer betalt
Disenfelt tänker fel igen. Man kan inte ställa
aktuella månadslöner mot varandra. Det är livslöner som skall jämföras. Nu får handels- anställda 22200 som medianlön. En nyexa.d gymnasielärare hamnar kanske på 24 tkr. Efter månatlig amortering av studieskuld blir detta ungefär lönen som butiksanställd. Tala om att premiera utbildning! Hur tänker Disenfelt rekrytera naturvetare till våra skolor? Att höja lönen enbart för bra naturvetare är inget svar
Jonny; "Lärare är relativt sett rätt bra avlönade om man tittar på deras genomsnittslöner gentemot många andra yrkesgrupper" Vilka andra lönegrupper med mellan 3,5 - 5,5 års universitetsutbildning?
Som exempel tittar man på grundskola i de lägre klasserna, grundskola i de högre klasserna samt gymnasielärare är deras löner samanpressade och sett till alla de lönegrupper jag kan hitta lågbetalda. Så du behöver ge specifika exempel på sådana. Lärare i gymnasieskolan ligger närmast univeristetslärare. En gymnasielärares snittlön, detta inbegriper allas löner från första dagen i yrket till 64 år och 364 dagars ålder var 27 100 kronor. Detta är betalningen till de som står för den mest avancerade utbildningen innan universitet. Som exempel kan sägas att snittlönen för en maskinoperatör är 24 600, detta med 3 års gymnasium. En Civilekonom med kortare utbildningstid än gymnasielärare har 38 600 och en civilingenjör 38 000. En dokrorand får 22 000 kr i grundlön, för detta kan doktoranden avkrävas maximalt 20 % av arbetstiden i så kallad institutionstid (föreläsa och ovrigt) Utöver detta kan man ta på sig ytterligare undervisning för ersättning. Utföra forskningsuppdrag och utredningar. Skattefritt erhålla stipendier, fria resor och boende om i forsknings eller undervisningsyfte. En doktorand är inte heller att räkna som utbildad utan först vid disputationen varvid doktorstiteln erhålls är man färdig. Trots detta kan en doktorand, beroende på ämne utöver sina 22 000 utöka sin inkomst med 10 000 - 15 000 kr och ändå hinna skriva sin avhandling under de 4 år som det antas ta. Så bara ett steg upp från gymnasiet kan en inte färdigutbildad doktorand få omring 30 000 kr. Som färdig doktor om man stannar inom undervisning så är den titel man får Adjunkt detta ger en lön på 39 000 kr i månaden, samt extraintäkter från forskning, uppdragsutbildning, utredningar. Väljer i detta fall räknar jag på en nationalekonom man att gå över till privat sektor kan man räkna med kring det dubbla. Dessutom är det på riktigt så att man har en internationell arbetsmarknad så är man sugen på pengar så får en postdoktor ungefär 70 000 dollar vid ett amerikanskt universitet. Samt som sagt forskare har en internationell marknad på riktigt och inte på låtsas. Som våra svenska VDas som i sin egen lilla värld är hyperkompetenta men som i verkligheten är totalt oefterfrågade med ett fåtal undantag. Internationell ranking sätter en svensk VD bara marginellt över en Spansk och de delar en 47:e plats. Svenska forskare ses som högvilt och rankas som sexa globalt. Hursomhelst så ligger löneläget fel för lärarkåren så innan man börjar individuellt lönesätta bra eller dåliga sådana så behöver lönerna ökas med i runda tal 10 000 kr per månad. En gymnasielärare med 30 år i yrket som är kompetent skall inte ligga efter en 28 årigt doktorand. Inte heller skall lärare betalas som om de inte har en universitetsexamen. Att sedan lönerna för sjuvårdspersonal under läkare behöver justeras där undersköterskor upp till specialistsjuksköterskor inte ens tjänar en halv läkarlön har inget att göra med lärarlönerna utan hör hemma i en egen disskusion. Lärarnas löner behöver höjas för att det överhuvudtaget skall existera en lärarkår i framtiden punkt.
Bibliotekarie är ett klassiskt exempel på en grupp med hög utbildning och låg lön.
Jag var en doktorand en gång, jag hade ca 50% tid som jag ålades att undervisa. Jag hade som doktorand en mycket låg lön. Dåliga lärare ska inte ha 10000 kronor mer i månaden bara för att en riktigt bra lärare förtjänar det. Jag förstår att du som socialist inte har förmåga att se att människor är olika och presterar olika, därav din syn på kollektiva lönehöjningar men denna ide om 10000 mer till alla lärare är absurd.
I Finland tjänar en gymnasielärare drygt 40 000 kr/månad i slutlön och rekryteringen fungerar. Dit måste motsvarande svenska genomsnittslöner. Mer absurd är saken inte. Hur mycket finska bibliotekarier tjänar vet jag inte. Blott Sverige svenska löner har!
Som sagt...det handlar inte initialt att premiera vare sig duktig eller dåliga lärare, det handlar om att normalisera lärakårens löneläge. Du resonerar som att det vore ok att betala proffesorer 20 000 i månaden i medel bara för att vissa är dåliga i sitt yrke men att sedan givetvis de duktiga skulle få 50 000. I en sådan situation skulle det nog inte finnas så många proffesorer att lönesätta över huvud taget. Eller att läkarlönerna vore helt ok om de var på 10 000 för att vissa läkare är dåliga och sedan ge de bra 40 000. Lönesättning fungerar inte på det sättet inte i Sverige och inte internationellt, hade lönesättaren perfekt information så skulle löneskillnader vara större men så är inte fallet och så kommer aldrig fallet vara då antalet variabler för "bra" är för många. Lönespridning på 40 % är ungefär vad man uppnå, där de sämre får 80 % av snitt eller medianlön och de bättre 120 % av densamma.
Som sagt först måste hela kårens löner upp rejält sedan kan man premiera de bättre och neka de sämre löneökningar. PS. När doktorerade du 1800-talet? institutionstiden har alltid varit 20 %. DS
De som är duktiga lärare och presterar goda resultat ska belönas, de som är dåliga lärare och presterar dåligt skall se sig om efter nya arbeten. Det måste vidare finnas en lönetrappa som belönar utbildning, erfarenhet och framförallt prestation.
Om vi skulle ge alla lärare 10000 mer i månaden skulle vi bara cementera en lärarkår med oerhört diversifierad kompetens och prestationsförmåga. En duktig professor tjänar (om denne vill) mer genom att antingen gå till det privata näringslivet eller genom att ta på sig extra arbetsuppgifter. En dålig läkare eller dålig professor skall inte arbeta inom sitt yrke. Lika lite ska en dålig lärare premieras att stanna inom sitt yrke.
Poängen jag försökte föra fram var att först måste lönenivån för lärare normaliseras, det vill säga kårens löner måste upp generellt. Sedan skall givetvis skciklighet i yrket premieras med monetära och andra förmåner.
Proffesorsexemplet var för att visa att om medianlöneläget är så lågt som 20 000 så kommer inte duktiga proffesorer få 50 000. Att sedan påpeka att de tjänar mer i privat sektor är inte relevant. Som en parentes så finns det få dåliga proffesorer då det är rätt tuffa krav för att nå den titeln. För att understryka, lärarkårens aggregerade totala lönenivå är för låg och behöver höjas.
Det finns gott om lågpresterande professorer.
Pga de stora skillnader i kompetens, erfarenhet och framförallt prestation så är det helt otänkbart med ett generellt lönelyft på 10000:- i månaden för lärare.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Mattias Ericsson
Kommer Svensk arbetslöshet nå 10 % 2013
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Jonny Disenfeldt - 14 april 09:22, 2012 
67%
25%
8%
Mattias Ericsson Karlstad, Mobil: 073-626 11 37, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Mattias Ericsson, www.s-info.se
0,05078
