TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Ungrarna sjunger Kossuth´s Sång i dag 15 mars 2012 på gatorna i Budapest som de gjorde oktober-november 1956 som de hade gjort revolutionsåret 1848...


 

Lajos Kossuth sent this message

 

Hungary, my dear homeland,
I was born and raised for you by my mother,
Four years isn´t such a long time,
Long live Hungarian freedom,
Long live the homeland!

 

Lajos Kossuth sent this message,
That his regiment is wanting,
If he sends that message again,
All of us must go,
Long live the homeland!

 

Kossuth Lajos Azt Üzente

 

Kossuth Lajos azt üzente,
Elfogyott a regimentje.
Ha még egyszer azt üzeni,
Mindnyájunknak el kell menni,
Éljen a magyar szabadság,
Éljen a haza.

Esik esô karikára,
Kossuth Lajos kalapjára,
Valahány csepp esik rája,
Annyi áldás szálljon rája!
Éljen a magyar szabadság,
Éljen a haza.

 


 

Sándor Petöfi,

född den 1 januari 1823. Debuterade med en dryckesvisa i tidningen Athenaeum i Pest, den 22 maj 1842. Den 8 september 1846 mötte Petöfi den 17-åriga Julia Szendrey. Ett år senare den 8 september gifte de sig. Petöfi deklamerar sin Fosterlandssång vid ett massmöte den 15 mars 1848, framför Nationalmuseum i Pest. Stupade i striden vid Segesvár 31 juli 1849.


 

 

Fosterlandssång
text: Sándor Petöfi
svensk text: Lotten von Kraemer



Ungerns söner, upp till striden!
Aldrig eller nu är tiden!
Frågan gäller era själar:
väljen! Fria eller trälar?
Ja, vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.



Hitintills vi varit slavar,
till en skam för fädrens gravar.
Frie levde de och dogo
i det land de tappre togo.
Men vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.



Den ett fosterland ej äger,
vars elända liv mer väger
än hans hemlands kränkta ära,
som för död kan fruktan bära.
Men vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.



Svärd i hand i frihet bära
skänker mer än kedjor ära -
Bojan bort! Den stämplar slaven.
Fram med dig, du gamla glaven!
Ty, vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.



Ungern, som sitt namn begråter,
skall sin forna glans få åter,
sen vi sköljt i blodets bäckar
skammens sekelgamla fläckar.
Ja, vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.



Där sig våra gravar höja,
våra barnbarn skola böja
knän och signande bönen
bringa brustna hjärtan lönen.
Ja, vid fädrens gud, som hör oss,
svärja vi,
svärja att härefter aldrig
slavar bli.

 


 

 

Det går tillbaka!
Nej, det går framåt


Vid Ungerns fall
(Augusti 1849.)
text: Orvar Odd
Oscar Patrick Sturzen-Becker


En bubbla åter, som med vinden for!
En skingrad villa och ett vingklippt hopp!
Förbi med ens, som när orkanens klor
slita det stolta seglet från dess topp!


Kosacken andas och med rödsprängd blick
han smilar åt sitt nya offerlamm,
och ur sitt gömsle åter Metternich
sticker begärligt re´n sin rävtass fram.


Europas unga genius än en gång
får böja nacken under ödets ok,
och hälsad nyss av segerns morgonsång
framtiden åter höljs i sorgens dok...


När skall härnäst ett under ske igen
och tiden resa sig mer stark än förr
och kalla kring sig sina trogna män,
spränga för friheten dess fängseldörr?


Se, Frankrike i solen ligger sträckt
och snarkar så det hörs kring världens hörn!
Och England bläddrar i sin räkneknekt -
himmel, för all del stör ej herr grossörn!


Och Tyskland är liksom en bondbykrog,
där fulla drängar slåss med tomma krus.
Och Norden - har av forna bragder nog,
röker i lugn sin pipa inomhus...


"Det går tillbaka!" - Nej, det går framåt,
det går ändå framåt, vad helst det sker.
Ej stannar solen på sin höga stråt,
fast för en stund hon går i skyar ner.

 


 

Manifest till Europas folk.
text: Frihetens Napoleon (Kossuth)


 

Den ungerska nationens vapen skulle redan hava uppgjort saken med den österrikiska hären. Det befriade landet skulle redan hava börjat åter uppblomstra. Men det Habsburg-Lothringska huset tager nu för andra gången sin tillflykt till den ryske despoten. Och från Kronstadt, Lemberg och Wien inbryter en av 120,000 man bestående rysk makt i vårt fädernesland, i folkfrihetens martyrens land. Vi sträcka dock icke vapen. Vi skola kämpa mot Europas allierade tyranners härar.


 

Vaknen Europas nationer och folk!


 

Du stolta Engelska nation! Har du glömt den av dig uppställda noninterventionsprincipen?


 

Du Franska republik! Glömmer du de grundsatser som du proklamerade vid din födelse?

Friheten kämpar i detta ögonblick en blodig strid, och du, Franska republik, ser vanmäktig på huru den vilda ryssen obarmhärtigt framfar i vårt sköna land, trampande alla gudomliga och mänskliga lagar under fötterna.


 

Turkiet har redan av den nordiska kolossen blivit berövat sin fria vilja. Donauprovinserna sucka redan länge under tyrannens godtycke.


 

Skulle det lyckas honom att även underkuva Ungern, så är det blott Ungerns utan hela Europas öde
avgjort.


 

Vaknen Europas nationer och folk!


 

På Ungerns jord skall Europas frihet avgöras. Med detta land förlorar världsfriheten ett stort land, med denna nation en trofast kämpe. Ty vi kämpa intill sista blodsdroppan, på det att vårt land antingen må bli den med blod tillkämpade heliga frihetens utkorade land, eller ock en evig, förbannande åminnelse av huru tyrannerna veta förena sig, men däremot de fria folken och nationerna skändligt lämna varandra åt sitt öde.


 

 



Sándor Petöfi (1823-1849)
och Ungerns frihetskamp
källa:
Petöfi, ett minnesalbum,
Almqvist Wiksell, 1973


 

Ett av Europas många revolutionsår, 1848, har sin början i Paris, månaden februari.


 

Trettonde mars har revolutionen kommit till Wien och framkallar att furst Metternich flyr.


 

Femtonde mars publiceras i Ungern, i Pest, Petöfis Fosterlandssång och ett tolvpunktsprogram.


 

Sjunde april bildas en oavhängig regering i Ungern.


 

Motrevolutionen startas upp och revolutionstrider förekommer i Wien.


 

Den nya Kejsaren Frans Josef tar itu med att förverkliga habsburgsrikets enhet.


December, den österrikiska armén tränger in i Ungern.


 

Ungerska våroffensiven blir framgångsrik och Ungern gör sig fri.


 

Tsar Nikolaus I hjälper habsburgarna och ryssar går in i Ungern.


 

Sándor Petöfi stupar i slaget vid Segesvár i Transsylvanien den 31 juli 1849.


 

September, den österrikiske överbefälhavaren Haynau utkräver hämnd och låter avrätta medelst hängning tretton höga ungerska officerare vid staden Arad. I Pest arkebuseras den f. d. ministerpresidenten Lajos Batthyány.


 

I Sverige, som via tidningarna med Aftonbladet i spetsen noga följer frihetskampen i Ungern, ropar Orvar Odd ut vid nederlagets timma; Det går tillbaka - Nej det går framåt! (se ovan) 



 

 

 

 

 

Det ungerska dramat närmar sig sitt slut.
text: Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidning,
28 augusti 1849.


Men att aristokratin, här som så många gånger annorstädes, handlat förrädiskt och tillintetgjort det högsinnade och ädla folkets sista förvivlade ansträngningar, därom synes dock redan råda full visshet.


 

Ungerska folkets blod har runnit i strömmar, det har sett sina städer och byar läggas i aska, sitt land förhärjas, men det har lidit och kämpat med glädje, ty det gällde fäderneslandet.


 

Men allt detta har varit fruktlöst; aristokratien har tyckt sig äga högre intressen att bevaka, än fosterlandets, nämligen sina egna.



 

I slutet av september
originaltitel: Szeptember végén
text: Sándor Petöfi
svensk text: Lotten von Kraemer


 

 

Än blomman i skog njuter livet det korta,
och grön skjuter poppeln mot fönstrena opp.
Men ser du ej midvintermolnen där borta
re´n sållat sin snö på Karpaternas topp?
Dock än i mitt hjärta högsommaren strålar,
än grönskar därinne det vårliga frö,
fast vintern min utsikt i grått redan målar
och strör på min hjässa sitt skimmer av snö.


 

 

Ack, sommarn och livet förvissna ju lika?
Kom, älskade, sitt vid min sida, jag ber,
att ljuvt mot mitt bröst vila lockarne rika.
I morgon kanhända jag finnes ej mer. -
O säg, om jag bortgår, skall stilla du gjuta
en saknadens tår på min döda mull,
och ej mot en ynglings skuldra dig luta
och glömma min suck för hans suckars skull?


 

 

Om du en gång tröttnar vid änkståndets slöja,
som tolkar en saknad av hjärtats grund,
jag skall att den hämta ur graven mig höja
och taga den med mig i midnattens stund,
att därmed jag måtte avtorka tåren,
som arm och förgäten jag fäller därvid,
och därmed förbinda hjärtesåren,
det hjärtas, som älskar till evig tid.

 

 


 

 

Länk till en tidigare blogg i ämnet

 

 

Muntra gossar som bryggen porter (Aftonbladet 1850)

 



2012-03-15, 07:01  Permalink
Andra bloggar om:  


Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM