Lilla ofreden. (1738-1743)

Sinclairsvisan är den enskilda dikt som än i våra dagar är kändast bland politiska visor från Lilla ofredens dagar, det vill säga åren med maktskiftet, från mössa till hatt, riksdagarna, det finska kriget, avrättningarna av Lewenhaupt och Buddenbrock, tronföljarvalet.

Sinclairsvisan användes av Hattarna, krigsivrarna, i dess propaganda, och den är skriven av en i senare tider representant för Hattpartiet.

Mössorna, fredsvännerna, var i underläge och propagandan gav spår i det stora fletalet av pamfletter och politiska dikter.

Olof Dalin skrev sin berömda Kämpavisa.

Det politiska intresset under Lilla ofreden återverkar även på kyrkan, vetenskapen och delar av kulturlivet. Kyrkan, sedan gammalt en speciellt viktig maktfaktor, uppträder en rad orädda präster med predikningar som inte bara innehöll teologiska textutläggningar utan även närgångna politiska allusioner och kraft- och ofta temperamentsfulla ställningstaganden i dagens frågor.

En källa säger att redan när psalmen före predikan sjöngs, hade man en försmak av att det skulle arta sig till en straffpredikan mot hattarna, krigsivrarna.

Den politiska predikan som den sedermera biskopen i Linköping, Anders Rhyzelius, höll den 22 februari 1741 för kungaparet Fredrik och Ulrika Eleonora, hovet, rådet och en del av ständerna om

Then Länder och Riken förödande Misshälligheten.

har gått till historien.

Adressen var nog så tydlig: Hattarnas ledande män tvingades lyssna till en predikan, riktad mot dem och framför allt dess hetlevrade element som sades ha spolierat enigheten, och för dess planer på ett eventuellt krig.

Jesaias´ 3:e kap. citerades:

"Ynglingar giorde sig til förstar och barnslige then ene wille råda öfwer then andra och hwar öfwer sin nästa
Then yngre wille wara stolte öfwer the gamblo och the lösachtige öfwer the ärlige."

Gång på gång citerade Anders Rhyzelius litanians berömda ord,

"för upror och twädrächt, för Krig och örlig; bewara oss milde Herre Gud"

Frän vidräkning med krigspolitiken följde:

"Ett galet och för sina synder til undergång moget folk gapar efter Krig, icke besinnandes, at Krig i alt Guds ord [- -] beskrifwes såsom ett syndastraff [--] at Krig är ibland alla Guds wredes-wis och syndastraff thet aldragrufweligaste och skadeligaste [--] och at wi månge med wåre barn, som dageligen siunga i Scholorna: Da pacem Domine [--] bedja: Förlän Gud så nådelig frid i wåra dagar! Jag sade kunna; ty om wi icke hafwa frids- utan Örligs tanckar, kunna wi omögeligen, uthan at liuga och spotta Gud i ansichtet läsa thenna bönen.

Menigsfränder tackade biskopen, medan hattanhängarna hotade, som biskopen själv skriver

at öfwer hela staden blefwet taladt och wida omkring Riket skrefwet, huru jag skulle för min predikan stellas in för then tå satta strenga Commissionen.

Anders Olavi Rhyzelius föddes i Ods församling av Västergötland den 4 oktober 1677. Fadren kyrkoherden Olavus Andreae Rhyselius, modren Sigrid Andersdotter Odhelius. Fil. Mag. i Uppsala 1707. Teol. professor i Åbo 1711. Hov- och drabantpredikant 1713. Konungens confessionarius 1717. Domprost i Linköping 1720. Teol. doktor 1732. Biskop i Linköping 1743. Prästeståndets taleman vid riksdagen 1747. Död den 24 mars 1761. Gift med Catharina Ihre. Sönerna adlades 1751 med namnet Odencrantz.