Nu är jag på god väg att göra en svensk klassiker. Nej, inte den vanliga med springa, cykla och simma. Den andra  klassikern i Sverige - den för vanliga människor. Ett av de tre inslag som krävs för diplomet på väggen är att du har krockat med en älg.

Igår kväll på väg hem från jobbet så var det då dags. Dåligt väglag. Kallt. Spårig körbana. Mörkt. På sträckan mellan Åboland och Hult i Hedekas - trots att jag körde försiktigt så hamnade älgen mitt i min vindruta som lade sig likt ett futuristiskt spindelnät på moderna museet, rakt in i kupén. Taket vek sig ända in till den balk som ska förhindra att skadan  går in i bilen. Motorhuven är tiiknycklad. Höger skärm - det håll varifrån älgen kom - är bucklad och backspegeln är ett minne blott.

Jag fick inga skador. Jag blev chockad. Ringde högst mekaniskt 112 för att polisanmäla olyckan. De skickade ut en jägare på eftersök, vilken också ringde mig för att bekräfta att sökandet var igång. Att jag satt ut en röd plastpåse på en snöpinne hade underlättat för honom för att hitta rätt. Han såg på spåren att älgen var skadad i ena bakbenet. Detta är numera reglerat i lag - alla viltolyckor skall anmälas till polis.

Varför skriver jag då detta? Av ett viktigt skäl. De rutiner som är upparbetade runt vilolyckor är bra idag. Den händelsekedja som vidtog efter att jag krockat var lättfattlig, smidig och högst ändamålsenlig.

I Folksam behöver jag inte betala självrisk vid viltolycka. De hämtar bilen. Hade det varit en personskada hade mitt fack SKTF hjälpt mig då det var på väg hem från arbetet.

Denna, i mina ögon vältrimmade rutin, är inte något självklart. Alla instanser som tillsammans arbetar vid olyckor bygger sin verksamhet i någon mån på politiska beslut. Om borgarna får fortsätta att devalvera de trygghetssystem som finns i samhället så kan en framtida liknande upplevelse se helt annorlunda ut.

Nu kommer en tid utan bil vilket är besvärligt när man bor på landet. Att komma med buss till jobbet från mig är en inte helt enkel historia, vilket också är en politisk tillhörighetsfråga. Om vi som inte har råd att hyra bilar, åka taxi eller har andra snabba lösningar får problem vid situatiner som dessa. Kollektivtrafiken är en livsuppehållande funktion som därför måste byggas ut.

Vad är nästa del i en svensk klassiker? Förlora arbetet? Hamna hos Kronofogden? Vi måste få till en ny regering!