Jan Björklund spottar då och då ut sig små utspel om skolan i form av punktförslag kring vissa frågor.

Det har varit kring mobbning, heltäckande slöja i klassrummet och så, nu sist, angående stökiga elever i klassrummet.

De förslag, som Björklund slänger ur sig, verkar vara dåligt genomarbetade. Oftast får man intrycket att det handlar om, att få lättköpta poäng i valrörelsen.

Jag menar dock, att Björklunds utspel, de må vara aldrig så ogenomtänkta, ställer oss inför problem.

Vad svarar vi egentligen på dem ? Ofta möter vi Björklunds punktförslag med allmänna krav, som t. ex. flera vuxna i skolan. Detta räcker inte och kan uppfattas så, att vi egentligen inte vill göra någonting eller ursäkta oss för, att ingenting radikalt egentligen har gjorts för att möta konkreta situationer, som kan uppstå. Problemet är, att jag tror Björklund faktist tar vissa poäng på sina utspel.

Vem kan motsätta sig radikala åtgärder mot mobbning ? och visst är det rimligt, att läraren skall kunna få ögonkontakt med eleverna i klassrummet?

För mig verkar det också, som om Folkpartiet, mer eller mindre, har lagt rabarber på skolfrågorna och satt övriga partier på åskådarbänken.

Vad Björklund ofta tar upp är konkreta situationer,

som kan inträda i skolorna, ofta förekommande eller sällsynta. Jag menar, att vi då måste möta Björklund

med konkreta motförslag kring de förslag han ställer.

Björklund har t. ex. tagit upp ett förslag om möjligheterna, att kunna flytta mobbarna till andra skolor. Personligen tycker jag, att detta kan vara en bra lösning i den obligatoriska skolan. Men, om vi som parti inte tycker att detta är vettigt, måste vi föra fram ett realistiskt motförslag i den konkreta frågan. Vi kan inte bara hänvisa till propåer om mera pengar till skolan, fler vuxna i skolan etc. Björklund tar ju upp problem inom en mikronivå.Vi kan då inte möta detta genom allmänna åtgärder på makronivån.

Även vi måste då försöka att gå in och hitta konkreta lösningar kring de problemställningar, Björklund tar upp. Vi framstår annars, som ett parti, som egentligen inte vill vidta några konkreta åtgärder kring olika problem i skolan. Vi framstår, orättvist, som passiva. Björklund tar lättköpta poäng.