I brist på annat att skriva så kommer här en insändare, ingen av tidningarna har tagit in den ännu, men här kommer den garanterat in.
Den här skrev jag när jag var på UNI Europa Commerce kongress i Madrid tidigare i år. Vi fick en föredragning som verkligen berörde och jag hoppas verkligen att de svenska multinationella företagen vaknar upp och tar sitt ansvar!
------------
Varje vecka mördas en ledare eller medlem i fackföreningsrörelsen runt om i världen. På 20 år innebär detta att över 1000 fackliga företrädare mördats för att de stått upp för sina villkor på arbetet och stått upp för sina kamraters förhållanden i arbetslivet. Det är inte acceptabelt på något sätt!
2011-08-24, 12:36 Permalink 0 kommentarer
Andra bloggar om: Fack Handels Globala företag
Nu har jag definitivt lämnat min tid som aktiv SSUare, nåväl jag har det hedersamma uppdraget som sammankallande revisor i distriktet och kommer att hålla mig uppdaterad på vad som händer därigenom. Men nu är personalansvaret överlämnat och nästan 10 år som aktiv i SSU lagt till handlingarna.
2011-08-20, 12:48 Permalink 0 kommentarer
Andra bloggar om: Ssu Dalarna Generationsskifte
Det är långt mellan gångerna som det skrivs något här, men nu blev jag så heligt förbannad att jag i bara farten författade ett inlägg här och en interpellation till kommunalrådet i Vansbro kommun. Anledningen till att jag fick ett blodtrycksrus nu på lördags morgonen var en artikel i Falukuriren (Här kan du läsa den: http://www.dt.se/nyheter/vansbro/1.3618074--ingen-vagar-saga-nagot-da-blir-man-av-med-jobbet- Skulle det finnas ett uns av sanning i detta så är det skandal! Tyvärr så tror jag att det ligger mycket i det som skrivs, den bedömningen gör jag utifrån två saker. 1. Jag tror verkligen inte att personalen skulle ljuga på detta sättet, och även om det kan finnas risk för missuppfattningar så räcker det med att endast en liten del av vad som står i artikeln skulle ha skett så är det riktigt illa! 2. Sättet man har behandlat räddningstjänstens personal i ärendet om en ny räddningsstation talar inte på något sätt för att personalpolitiken i Vansbro kommun skulle vara något att slå sig för bröstet för. Som facklig företrädare och sosse går det inte att bli annat än galet förbannad! Så här får det inte gå till! Ett första steg i detta för mig är att skriva en interpellation och sprida den så långt det bara går! Det tog mig två minuter att författa interpellationen, men det är frågor som måste upp på bordet och som de sk styrande i kommunen måste förhålla sig till. Däremot så har jag gjort något som kanske inte är så gängse och som kommer att leda till att jag inte kommer att stå så högt i kurs hos ledande inom alliansen och antagligen en del ledande tjänstemän: jag skickade min interpellation direkt till lokalredaktörerna på dt och DD, som sagt, det här rör frågor som måste få så stor spridning som möjligt! Jag hoppas att min interpellation får de ledande politikerna och tjänstemännen att tänka till och inse att man behandlar inte anställda och deras rättigheter hur som helst! Läs min interpellation här: http://data.s-info.se/data_page/1766/documents/110618_Interpellation_meddelarfrihet.docx Svaret kommer också att publiceras här i bloggen!
2011-06-18, 13:46 Permalink 0 kommentarer
Andra bloggar om: Vansbro Alliansen Meddelarfrihet Skamligt Kommunal Fackliga rättigheter
Det senaste halvåret har varit ett av de värsta under min tid som aktiv i partiet, men det har också på många sätt varit det absolut bästa! Den resa som några av oss gjort önskar jag inte min värsta fiende, men den har också ställt saker på ända och jag har fått en otrolig respekt och tillit till människor som jag inte alls räknat med. Att bli "utmanad" på ett sätt som jag aldrig blivit förut och tvingas tänka till och ändra upp fattningar har varit otroligt nyttig! Tack, verkligen, du vet vem du är! Samtidigt känner jag inte igen mig i den halleluja stämning som rådde under kongressen, än mindre kan jag förmå mig att känna någon eufori för den sk nystart som kongressen skulle markera. Det som främst fått mig att gå in in nån slags depp period över partiet är petningen av Maryam och den veritabla avrättningen av Östros... Jag har inte och ska inte sticka under stolen med att jag sörjer att Mona lämnade. För mig så stod det för så mycket mer än bara ett byte av partiledare. För mig stod Monas ledarskap och synsätt för något nytt på riktigt! Hon stod för solidaritet och jämlikhet på riktigt! På ett sätt personifierade hon för mig, troligtvis för många fler, en socialdemokrati (och nej, jag idkar inte särskrivning!) för 2000-talet, en socialdemokrati som på allvar skulle lyfta våra värderingar på ett nytt sätt och som åter skulle göra Sverige till ett land som kännetecknas av solidaritet. Det kan vara så att jag av någon anledning tar in alldeles för mycket i det som hänt den senaste tiden och att utifrån det senaste halvåret känner efter för mycket. Men, är det något jag tagit fasta på utifrån vad som hänt det senaste halvåret är att vi som rörelse inte känner efter alls längre och det är tokfel! Vi gör allt för makt, vi gör allt för att komma upp, upp och upp, utan att stanna upp efter vägen och känna efter om det vi gör är rätt..... Ja, jag är avundsjuk å det grövsta på miljöpartiets sätt att hitta en ny partiledning, men den modellen sågas gång efter annan av betongen i mitt parti. Och för mig som inte var med när Carlsson eller Persson valdes så var det totalt skit det samma hur pass "mycket mer öppen" denna process varit! För många och för mig har det känts som att katolska kyrkans konklav har varit bra mycket öppnare än vad vi har varit! Nu kommer jag garanterat att dra på mig en hel del kritik för att "sånt här löser vi i partiet!", men om jag i ena sekunden beklagar mig över slutenheten och i den andra foga mig i nedärvda traditioner och mönster. Det skulle onekligen göra mig till ytterligare en hycklare! Helt ärligt så funderar jag just nu över, är vi på rätt väg? Ska jag vara med på den väg vi slagit in på? Det är i sanning inga lättsamma eller bekväma tankar jag umgås med just nu, men de är oundvikliga! Samtidigt som det känns oerhört spännande och kul att få komma tillbaka till att vara aktiv i Handels och dels sitta i avdelningsstyrelsen igen och jag är grymt pepp på att åka på Handels kongress i maj! Men ändå kan jag inte låta bli att umgås med tankar om vart vi som parti är på väg och om vi verkligen valt rätt väg? Bäst och bättre än jag att sätta ord på mina tankar just nu är Åsa Petersen i ett inlägg på aftonbladet (www.aftonbladet.se/debatt/politik/article12832312.ab), det hon skriver är klockrent och jag avslutar med att citera hennes avslutning i artikeln: "Jag skulle känna mig som en svikare om jag inte röstade på den socialdemokrati som format mig till den jag är. Men jag är nära nog ett unikum i min generation. Nu för tiden röstar människor efter sina hjärtan, inte efter tradition. Jag är allvarligt oroad. Om inte ens jag känner entusiasm inför Juholts socialdemokrati, hur ska då någon annan i min situation kunna göra det?"
2011-04-05, 20:08 Permalink 2 kommentarer
Andra bloggar om: Förnyelse Socialdemokraterna Petersen
Rubriken har jag haft anledning att fundera över alldeles för mycket de senaste veckorna, vilket kostat mig min nattsömn den senaste veckan, ärligt så börjar jag bli ganska less! Varför de här funderingarna har dykt upp just nu kräver en utläggning motsvarande Tolkiens ringen trilogi, dvs det tänker jag inte ens försöka mig på just nu. Är politiskt engagemang värt att människor som man bryr sig väldigt mycket om såras och skadas? Är politiskt engagemang värt att se vänner stickas i ryggen gång på gång med berått mod? Är politisk engagemang värt alla uppoffringar i tid som leder till att vänner och andra närstående inte prioriteras bara för att man inte orkar? Svaret på alla frågorna är klockrent NEJ! Politiskt engagemang är inte värt så mycket, men det finns en annan sida av att vara politiskt engagerad också. Som politiskt engagerad får man en insyn i hur samhället fungerar, man får vara med om saker som aldrig annars skulle ha skett. Och man får vänner, oväntat och på kort tid så inser man att det finns människor som sticker ut från mängden och de vill man på ett eller annat sätt behålla kontakten med. Tex igår fick jag ett telefonsamtal från en person som jag inte pratat med på ca 6 månader, men vi var ögonblickligen tillbaka där vi senast var, som om ingen tid hade gått alls, den sortens vänner kan man få överallt, men det är oväntade vänner man, åtminstone jag fått, genom att vara aktiv i politiken. Den senaste tidens funderingar grundar sig på hur vi tar hand om nya unga människor i vårt parti, eller snarare hur vi inte tar hand om nya unga människor. Vi är så dåliga på det. Nu protesterar många och säger att "ja men i vår fullmäktigegrupp...", redan där är generalfelet. De flesta som går med i SSU har inte som yttersta dröm att sitta i kommun- eller landstingsfullmäktige, eller ens riksdagen för den delen. Tro mig, jag har varit ny ungdom en gång i tiden, man vill förändra världen. Utrota svält, världsfred, ja ni förstår, på den nivån är det. Jag kommer själv ihåg de första åren i kommunfullmäktige i Vansbro, det var olidligt tråkigt och fler än en gång så kände man sig verkligen som den röstboskap man var. Ja menar, visa vilket kommunfullmäktige som helst för en helt grön och ny SSU medlem och 8-9 av 10 tappar vi. Det är inte det första man vill ha eller se, man vill brinna, vara förbannad på orättvisor och få uttryck för det! Lita på de ungdomar som finns och ge dem förutsättningarna för att vara just unga, arga och vilja förändra världen. Visar vi de den tilliten så kommer de, vissa jättefort, att snart inse vikten av de tråkiga taxedebatterna på kommunfullmäktige. Låt SSU ha sin "fritidsgårdsverksamhet", den är värd så otroligt mycket! Jag tycker inte om historier "på min tid..." men den "fritidsgårdsverksamhet" som äldre partister så ofta ser ner på är just den man allra, allra oftast hänvisar till när "på min tid..." historierna kommer fram. De som var aktiva på 50- 60- talen talar mer än gärna om hur fantastiskt det var när SSU klubben arrangerade dans och "hela byn kom". Lika som de som på 70- och 80- talen hade sina former för att umgås mer lättsamt och göra politiken till något lättillgängligt och kul. Det har alltid funnits i SSU, men varför det just nu blivit fult i Dalarna och man nästan måste vilja sitta i fullmäktige eller bli nämndsordförande förstår jag inte. Politiskt engagemang är fantastiskt, men vi måste lita på de unga nya människor som söker sig till oss för att de brinner för jämställdhet och vill förändra världen. Ge dem bara tillit och tid, så kommer vår rörelse att bli starkare än någonsin!
2011-02-03, 00:16 Permalink 5 kommentarer
Andra bloggar om: Mötesformer Unga Ssu
Då har 2011 rivstartat! Jobbet rullar på oavbrutet, inte okontrollerbart utan snarare ett ganska skönt konstant högt tempo. Jag har dessutom kommit tillbaka i kommunpolitiken i Vansbro på riktigt och gjort mitt första KS möte (första och första....) känns kul att vara igång igen. Då mitt inlägg om hur det gick till när (S) i Vansbro beslöt sig för att gå i valteknisk samverkan blivit flitigt citerat på ett annat partis hemsida för att rättfärdiga deras tyckanden så känner jag att jag borde förtydliga mig en del om vad jag egentligen menade. Det är trots allt inte alltid lätt att uttrycka sig klart när man skriver i det närmsta vredesmod. Min grundtes i detta står kvar: det kommer att bli nästan omöjligt att förklara för medborgare i Vansbro kommun att (S) är ett oppositionsparti när vi har ordförandeposter. Jag och flertalet av de aktiva inom kommunpolitiken kommer att veta detta, men det jag menar är att det finns ett grundläggande kommunikativt problem när vi ska gå till val igen om knappt fyra år. Sen reflekterade jag i mitt förra inlägg i detta ämnet om jag skulle kunna sitta kvar eller inte med dessa grundförutsättningar. Det jag har kommit fram till är att jag kan sitta kvar och att jag skulle svika det förtroendet som både väljarna och mina partikamrater visat mig. Jag menar, det är andra valet i rad som jag blir kryssad upp på första plats i kommunvalet, det förtroendet vill jag inte svika! Mina partikamrater har också gett mig förtroendet att bli förste vice ordförande i kommunstyrelsen, en utmaning som heter duga vill jag lova. Så här kommer då mina slutord om vad ett annat kallar politisk prostitution: vi socialdemokrater har gjort vad vi kunnat för att kunna påverka så mycket som möjligt i kommunpolitiken. Att vi slutit en valteknisk samverkan med alliansen kommer inte att påverka våra ställningstaganden i någon riktning. Vi kommer att stå för de förslag och den politik som vi tror är till Vansbro kommuns fördel långsiktigt - inte stå för lättförtjänt populism! Sen kan jag bara säga att jag till fullo förstår och respekterar Anders Gyllenvågs agerande, hade jag suttit i hans sits hade jag antagligen agerat på samma sätt. Vill bara göra ett tillrätta-läggande och det är att vi inom (S) inte utlovat breda samförståndslösningar, personligen så tycker jag det är något som visar brist på ledarskap. Vill man styra en kommun/landsting/stat så måste man våga peka med hela handen och säga att så här gör vi! Även om det i vissa eller tom många lägen är impopulärt. Långt inlägg och långt mellan tillfällena då bloggen uppdateras. Det senare lovar jag bot och bättring på, ska försöka att skriva något här åtminstone en gång per vecka. Skulle någon mot förmodan vilja följa mina åsikter lite oftare så finns jag på twitter och där jag är mer aktiv: twitter.com/vzackrisson
2011-01-16, 23:25 Permalink 0 kommentarer
Andra bloggar om: Vansbro
Har ända sedan i lördags funderat kring Mona Sahlins tal vid helgens förtroenderåd. I mångt och mycket håller jag med det Mona säger. Men det jag har hakat upp mig på är att Mona får kritik för att hon nu "tar avstånd" ifrån mycket av politiken som vi försökte torgföra under valrörelsen. Jag tycker inte att det är särskilt konstigt att Mona nu talar öppet om sin syn på politiken. Mona var trogen partiet och rättade sig efter det tryck som uppstod när det ex gäller treparti samarbetet, det var inte hennes första alternativ. Som sagt så håller jag med Mona i det mesta av vad hon sa i sitt tal. Det jag tycker kräver mest eftertanke är den uppenbara brist på uppbackning som vår partiledare haft. Eller som Mona uttryckte det i sitt tal "Men en sak vill jag säga: Ge min efterträdare ett tydligt mandat. Låt henne eller honom leda och lita på de vägval hon eller han gör. Då kommer det här att gå bra.". När jag tänker på dessa ord så signalerar vår parti ordförande att hon inte haft stöd eller tillräcklig uppbackning, det är en katastrof tycker jag.
Allra tydligast handlar detta om synen på regeringspartners. Jag tillhör de som tycker att Mona gjorde rätt när hon gick ut med att vi skulle bilda regeringsalternativ tillsammans med Miljöpartiet. Men här reagerade betongen inom socialdemokratin och ställde ultimata krav på att Vänsterpartiet även skulle inkluderas. Detta tror jag är ett av de största strategiska misstagen som begicks i valrörelsen. Här handlar mycket om hur (V) upplevs som trovärdiga eller inte i ett regeringsalternativ, det speglar på intet sätt min syn på (V) som samarbetspartner ute i kommuner och landsting. Jag har ex svårt att se ett styre av Landstinget Dalarna utan Vänstern.
Men till saken hör också att jag tror att både (S) och (V) förlorade på riksplanet med den uppgörelse som fanns. Jag läste en krönika av kloka Maryam Yazdanfar och hennes tes var på ett ungefär denna: Socialdemokratin är alltid som starkast när vi får kritik på vår politik från Vänstern och Vänstern behöver ha en kritisk ställning mot Socialdemokratin för att lyckas mobilisera sina väljare fullt ut. Det ligger mycket i den analysen anser jag.
Måste ändå avsluta med att säga att jag tycker att det var sorgligt att se Mona leverera en vision, i fullständig övertygelse utan att hon får vara med och påverka den. Min spontana reaktion efter att ha sett talet var att Mona borde ha suttit kvar och fått ett carte blanche för att genomföra nödvändiga förändringar!
Men nu är vi där vi är och nu måste vi se framåt. Vi måste åter bli det parti i svensk politik som verkligen ser problemen i människors vardag och har en lösning på dessa problem. Vi måste ta initiativet från Moderaterna och bli det parti som står för och äger rätten till problemformuleringen. Moderaterna står inte för mitten i svensk politik. Det gör socialdemokraterna och det har vi egentligen alltid gjort. Det har i sin tur gjort att mitten i svensk politik har legat längre, mycket längre, till vänster än resten av världen.
Därför måste vi åter göra Socialdemokratin till det parti i svensk politik som står för rättvisa, jämlikhet och solidaritet. Det gör vi genom att föra en bred politik för alla och genom att Socialdemokraterna åter blir det parti som definierar mitten i svensk politik. Det är då vi visar vilken konservativ och kall politik som alliansen egentligen står för och det är då vi åter befäster ställningen som Sveriges största parti. Det kan vi bara göra tillsammans! PS:
Jag kan inte låta bli att länka till Maryams krönika som jag tycker är väldigt klarsynt och ger hopp inför framtiden. Vi har otroligt skarpa, unga politiker i riksdagen redan idag!
Läs och begrunda: http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&ideologi=99
2010-12-06, 13:40 Permalink 0 kommentarer
Andra bloggar om: Mona sahlin Förtroenderådet Förnyelse Socialdemokraterna
Ibland, eller ganska ofta helt ärligt, är det rätt skönt att kunna säga -Vad va det jag sa! Det är dock inte alla gånger det räcker med en natt innan man får det bekräftat att man har rätt. Läs artikeln och reflektera gärna över om det ser ut som att (S) i Vansbro ska vara oppositionsparti de kommande fyra åren..... www.dt.se/val2010/article786976.ece Nu kommer det att bli än viktigare att vi en gång för alla reder ut den här härvan inom (S) i Vansbro, det kan ingen annan än vi själva göra. Men ska det gå vägen så går det inte att komma till möten med ömma tår och vifta med nyckelknippor!
2010-10-29, 09:17 Permalink 0 kommentarer
Andra bloggar om: Vansbro Oppositionspolitik Hyckleri
Har nu efter ett års uppehåll varit med på fullmäktigegrupp hemma i Vansbro. Ganska förutsägbart i sig, men det som känns ruttet är hur man genom klassiska härskartekniker drar igenom beslut. Härskartekniken i detta fall är undanhållande av information. Kort bakgrund: Efter valet i Vansbro så har det inte funnits någon majoritet. Samtal har förts fram och tillbaka några gånger som inte lett någon stans. Så till sist kom vi fram till på ett AK möte förra torsdagen att Socialdemokraterna ska ge upp försöken att hitta en lösning där vi ingår i majoritet och gå i opposition. Vi hade också en lång diskussion om huruvida vi skulle gå i valteknisk samverkan med alliansen eller inte. De som förespråkade detta ansåg att vi måste göra det för att "få insyn" mao få poster att besätta. Jag var emot detta och är fortfarande utifrån att vi sätter oss i knät på alliansen och binder upp oss och kan inte påstå att vi är i opposition om vi går denna väg. Nu har man helt rakt upp och ned fattat beslut i AK styrelsen om att vi visst ska ingå en valteknisk samverkan med alliansen och som en del i denna uppgörelse även besätta ordföranden i två av kommunstyrelsens utskott. Men vi är fortfarande i opposition, oh ja.... Till saken hör att jag ingår i den förhandlingsgrupp som fört kontakter med andra partier, men tro inte för den skull att jag informeras eller kallas till de möten där den här soppan får sitt avgörande... som sagt härskartekniker! Nu lyfte jag denna fråga på gruppen och var inte särskilt vänligt inställd till detta då jag anser att förfarandet är helt förkastligt! Men nu har vissa väldigt ömma tår och klarade inte av kritiken utan att bli ordentligt griniga.... inte heller detta någon skräll.. Just nu sitter jag och funderar på om jag ska avgå helt och hållet och bara skita i allt vad kommunpolitiken heter... jag menar, jag har ett fantastiskt jobb som jag trivs med. Men jag saknar ändå att vara politiker själv och att få vara med i debatter och beslutsfattande. Valet i år är också det andra valet i rad där jag blir uppkryssad på första plats på valsedeln, så jag känner ändå ett enormt stöd från väljarna och ett ansvar att förvalta detta på något sätt. Så där är jag nu, tillbaka i tvekan och tankar som flyger och far... och enormt förbannad på gången i detta i arbetarekommunen... what to do, what to do...... Jag tänker inte släppa detta, men frågan är om jag kan sitta kvar i fullmäktige med allt detta mygel och skit som sker inom (S) i Vansbro. Så som jag ser det så är det omöjligt att föra oppositionspolitik i en kommun samtidigt som vi ska besätta ordföranden i utskott under kommunstyrelsen för att som det heter "få information"... jag kallar det hyckleri!
2010-10-29, 00:03 Permalink 6 kommentarer
Andra bloggar om: Härskartekniker Vansbro Mygel Hyckleri
Imorgon har Handels avd 13, Dalarna sitt höst rep. På dagordnings står bla fyllnads val av vice ordförande efter Viktor Zackrisson, alltså kommer jag att avgå. Det har snart sju år sedan jag först blev invald i avdelningsstyrelsen och nu kommer jag som sagt att avsluta mitt engagemang i Handels Dalarna.
Kan heller inte låta bli att bli så där lagom sentimental och blicka tillbaka på mina år i styrelsen, mycket vatten har verkligen runnit under broarna....
Tänker på all kunskap jag fått i mig, en del konflikter har det varit - stundtals ordentligt hätska, men konflikterna har på ett eller annat sätt löst sig och organisationen har tagit lärdom och ibland ändrat riktning - men alltid gått frammåt.
Tänker också på alla fantastiska människor jag lärt känna genom mitt engagemang i Handels Dalarna, många av dem har jag nog överhuvudtaget inte träffat, kanske i kassan på någon butik men inte mer.
Tänk all den tid som spenderats i ungdomsgruppen, all den klokskap som växte fram där när vi drog igång LUKen nån gång tidig 2003. De som var med där har verkligen gjort avtryck. De flesta av oss som gick in där -03/-04 har verkligen genomgått personlig utveckling på flera sätt. Någon belv ombudsman, nån bytte spår helt, nån började plugga efter ett tag och jag blev politisk sekreterare i partiet. Ungdomsgruppen är definitivt det som jag kommer att minnas med glädje, alla segrar vi firade och den framgång vi nådde - det blir svårt att slå för kommande LUKar.... :)
Nej, ska sluta vara sentimental, men jag kommer verkligen att sakna mitt engagemang i Handels Dalarna. Att få vara en del av den organisationen har vekligen varit en ynnest som jag kommer att ha många minnen ifrån.
Men det är dags att fokusera på att vinna valet 2010 och driva opinion för att en viss näringsminister skall avgå. Inte nog med att Maud har pantsatt hela Sverige - hon har dessutom genom sin passivitet satt den första spiken i kistan för SAAB automobil, en motor i Svensk teknik utveckling riskerar att gå i graven..... |
Viktor Zackrisson
 Valkrets: Vansbro, Dalarna Adress: Parkgatan 5B 780 50 Vansbro Mobil: 070-3054869 Visa mina kontaktuppgifter
Är det viktigare med kvalitet än huvudmannaskap?
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Sök på webbsidan
|
59%
21%
21%
Viktor Zackrisson, Parkgatan 5B, 780 50 Vansbro, Mobil: 070-3054869, Skicka e-post till mig
Copyright © 2012 Viktor Zackrisson, www.s-info.se
0,06348
