Det finns inom socialismen och inom socialdemokratin olika traditioner. Å ena sidan finns statssocialismen med centralstyrning som kännetecken. Det behövs enligt den en central stat som bestämmer regelverket. Valfrihet är inte ett begrepp som är särskilt viktigt för statssocialisterna.
Å andra sidan finns folkrörelsesocialister som ser socialismen som en frihetsrörelsen. Man tillerkänner människan egen förmåga att göra egna fria val och vill uppmuntra till sådana fria val. Man ser gärna att människor slår sig samman för att forma sin egen tillvaro. Man ropar inte gärna på att staten ska gripa in som man kan lösa gemensamt.
Under årens lopp har dessa traditioner funnits sida vid sida inom det socialdemokratiska partiet. Ibland har de blandats upp och vi har sett ingredienser av båda traditionerna.
Jag tror mig tillhöra den del av socialdemokratin som tror på de enskilda människornas frigörelse, som tror att människorna har förmågan att göra egna fria val. Detta gäller alltifrån den enskildes förmåga att attt välja om vilken bil eller vilka kläder man ska köpa till vilken förskola eller skola som är bäst.
Att tro på människors frihet innebär inte att man ska tillåta några att välja på andras bekostnad. Det handlar om alla människors rätt att göra egna val. Det innebär att en politik som har som mål att frigöra människor, en politik som arbetar för jämlikhet och jämställdhet är nödvändig.
Det är inte så att kvinnor och männ idag har lika möjligheter. Det är inte så att människor som kommer hit som flyktingar har samma möjlighet att göra fria val. Det innebär inte att människor med funtionsnedsättningar i dag har samma möjligheter som andra. Däför behövs politiken för att skapa lika möjligheter och för att alla ska kunna göra fria val.
Synen på socialdemokraterna som ett frihetsparti och som ett parti som har som mål att alla människor ska kunna göra fria val präglar i hög grad den debatt som pågår om skolan , vården och omsorgen. jag tror att det går att det går att förena valfrihet med rättvisa och allas människors lika rätt att göra fria val.. Åtminstone bör detta vara utgångspunkten då partiet formulerar sin politik.
2012-06-24, 12:47 Permalink
Andra bloggar om: Socialdemokraterna 
I likhet med många andra nutida s-politiker, som själva har goda inkomster, glömde du att särskilt nämna den växande gruppen nyfattiga, vars ekonomiska förhållanden hindrar dem att göra fria val. Att öka de fattagas valfrihet i praktiken var den tidiga arbetarrörelsens huvudsakliga mål.
Vi har som exempel de kommunala bostadsbolagens svinaktiga beteende, då man vägrar hyra ut till personer, som har pengar till den aktuella hyran, men inte tillräckligt mycket pengar över för att motsvara bolagens krav på att tillhöra den välsituerade medelklass, som bolagen helst vill ha som hyresgäster. Detta uppfattas tydligen inte som ett tillräckligt stort missförhållande för att någon s-politiker ska bry sig. I de s-styrda kommunerna behöver man ju inte vänta till ett regeringsskifte för att tvinga de politikerstyrda bolagen att respektera de mänskliga rättighetern. som de faktiskt bryter mot. I övrigt håller jag med dig till 100 %. Människor ska ha rätt att göra fria val, även när det gäller skola och vård. Valfriheten ska tillgodoses även i den kommunala skolan. Sverige bryter i den frågan mot en dom i Europadomstolen mot Norge. I Norge gällde det ateisters rätt att få sina barn uppfostrade i sin egen "religösa eller filosofiska övertygelse". Domstolen avvisade argumentet att ateisterna hade rätt att starta en ateistisk friskola. I Sverige råder det motsatta förhållandet. Den nya skollagen, som den borgerliga regeringen har totat ihop, kränker religionsfriheten för troende föräldrar. Det är ju inte säkert att det finns en religiös friskola, som passar alla troende inom närområdet. Hur många religiösa friskolor lägger lika tonvikt på både tro och solidaritet? De borgerliga partierna hävdar emellertid att de fristående skolorna är nödvändiga för att tillgose både valfriheten och religionsfriheten i Europakonventionen. Är det bra reklam för de fristående skolbolagen, som f.ö. inte har någon annan inriktning än den kommunala skolan? Jag delar alltså din uppfattning att människan av naturen har förmågan att göra egna val - men det är en förmåga som i praktiken begränsas av låg inkomst och ren diskriminering på ekonomiska grunder (De kommunala bostadsbolagen) samt av sjukdom, svaghet och vilseledande reklam. Samt av obefogade tvångsåtgärder från samhällets sida, t.ex. mot psykiskt sjuka under förevändning att de inte skulle vara kapabla att bestämma någonting själva. Den som är medvetslös kan inte välja ambulansbolag. Även i övrigt har samhället ett ansvar för att rensa upp i träsket av privata utförare, för att ett felval som den enskilde gör inte ska få katastrofala konsekvenser. Detta sker ju inte enbart genom förbud mot vinstutdelning och förbud mot entreprenörer att välja aktiebolag som bolagsform. Det är ju dessutom vilseledande reklam för den där namninsamlingen att påstå att "Non profit-modellen fungerar ju våra nordiska grannländer, varför skulle den inte fungera i Sverige?, utan att nämna de dryga terminsavifter som föräldrarna får betalala i både Danmark och Norge. Jag skulle gärna skriva på ett upprop mot den rövarkapitalism som breder ut sig i skola och vård, men jag vill själv välja vilka politiska krafter jag stödjer med min underskrift! Någon valfrihet gäller tydligen inte heller på S-info. Jag skrev nämligen en kommentar på Silfverstrands blogg, med av misstag kom det med ett stycke som hade sparats i "urklipp". Så jag skickade om kommentaren i nedkortat skick och bad B.S att ta bort den första kommentaren. I stället tog han bort den andra kommentaren, och har orerat väldeliga över hur rörig denna kommentar är, den som nu ligger på hans blogg. I övrigt delar jag många av B.S: åsikter, men inte i alla detaljer. Men hans debattstil är ju att slå vilt omkring sig, och sedan se efter vem slaget har träffat. Om varje enskild resenär skulle besluta när bussen ska gå, hade vi inte haft någon kollektivtrafik. Någon (tjänsteman eller politiskt vald församling) måste ta gemensamma beslut, så att det blir så bra som möjligt för alla. Väljarna uppfattar alltmer partierna som "politiska entreprenörer" som ska ta de növändiga gemensamma besluten. Ett parti som mer ser till politikernas egenintresse och lust att agera som en förmyndare över andra, är dömt att förlora val efter val.
Sätten att dela upp socialdemokratin i olika grupper är tydligen många. Jag betvivlar att det finns särskilt många som kan betecknas som statssocialister inom S, snarare var det något som fanns längre österut. Ett annan uppdelning kan vara att skilja på de som vill föra en traditionell S-politik och de som vill triangulera sig närmare allianspolitiken.
Ordet frihet har en positiv klang men i likhet med så mycket annat kan frihet för den ene försämra för den andre. Det gäller också det fria skolvalet. Här följer ett par citat från de som rimligen vet vad de talar om. Ett utdrag från en artikel i Svd: ”Skolverket är skarp i sin kritik: Det fria skolvalet leder till ökade skillnader i skolan. Myndigheten krävde i går politiskt ansvarstagande för att den svenska skolan ska bli mer likvärdig.” Rubriken till en artikel på Svt-Debatt skriven av Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén:" Fria skolvalet ligger bakom den växande klyftan." Att en statlig myndighet är skarp i sin kritik och kräver politiskt ansvarstagande är väl inte så vanligt. Risken finns ju att GD blir utbytt. Jan Andersson: Den politik som förs av den nuvarande partiledningen som innebär att man försöker vinna breda lager av befolkningen för vår politik är den traditionella socialdemokratiska politiken. En politik som närmar sig vänsterpartiets politik är inte traditionellt socialdemokratiskt utan just vänsterpartistiskt. den skrämmer dessutom bort väljare. det är sant att det fria skolvalet ligger bakom de ökande klyftorna i skolan. men jag tror fördenskull inte att det är en framkomlig väg att förbjuda elever och föräldrar att välja skola. det skulle skrämma bort en stor grupp väljare från socialdemokraterna. Bättre är att satsa på att alla kommunala skolor håller högsta tänkbara kvalitet. det blir då naturligt att välja dessa skolor.
Men det är väl också ganska typiskt att centralbyråkraterna slår ner på medborgarnas rätt att välja, inte på följande faktum:
1) Att hela skolsystemet är uppsplittrat på grund av en alltför stor andel elever som går i fristående skolor. 2) Att de stora kommersiella skolbolagen inte har någon annan pedagogisk, filosofisk eller religiös inriktning än de kommunala skolorna, och därmed inte har något syfte som skulle kunna uppväga nackdelarna med ett splittrat skolsystem och att de dessutom inte konkurrerar med någon mätbar bättre kvalitet. 3) Att det saknas offentlig huvudman för de fristående skolorna. En offentlig huvudman skulle nämligen kunna samordna friskolorna med de kommunala skolorna så att nackdelarna med uppslittringen åtminstone motverkas. 4) Att etableringstillstånd för fristående skolor, kan ges även om kommunerna motsätter sig detta, och även om det inte finns någon efterfrågan på just det skolbolagets tjänster, förrän etableringen är ett faktum. 5) Att Skolinspektionen på grund av processrättsliga regler har små möjlighet att tvinga fram rättelse av brister. Statliga inspektionsmyndigheter minskar alltså inte behovet av en offentlig huvudman. 6) Att det inte finns några tvingande regler för hantering av överskott i friskolornas verksamhet, med följd att bolagen kan maximera vinsten genom kraftiga försämringar av kvaliten. Den nästan fria etableringsrätten för skolbolagen är i praktiken en valfrihet för bolagen att välja kommun att etablera sig i, inte en valfrihet för elever och föräldrar att välja mellan skolor med olika inriktning. Skolverket föredrar tydligen att stöta sig med regeringen framför att stöta sig med de kommersiella skolbolagen. Detta är det bästa argumentet som har framkommit hittills mot ett återförstatligande av de kommunala skolorna. Det första som en S-regering bör göra på skolområdet är, enligt min mening, att böra kommunerna till huvudmän även för de fristående skolorna, som därigenom skulle omvandlas från skattefinasierade privatskolor till upphandlingsskolor. Det är stor risk att regeringen kommer att gå vidare och avskaffa det offentliga huvudmannaskapet även för vård och omsorg. Man har redan gjort det möjligt att etablera lokaltrafik utan upphandling, vilket långsiktigt är ett hot mot den upphandlade trafiken. och särskilt mot alla olönsamma busslinjer i glesbygder. .
Men Jan Andersson varför förvägra oss andra valfriheten att den skatt vi betalar till välfärden ska gå till välfärden och inte till vinst i privata företag. Är det fel på vi som tycker pengarna ska gå till utbildning och vård och inte till skatteparadis.
Jan Andersson: Vad får dig att tro att jag vill att vinst i välfärdsföretag ska gå till skatteparadis? det vill jag alls inte. jag vill att de skattepengar som betalas till skola , vård och omsorg ska användas till dessa verksamheter. Däremot är det inte negativt med överskott eller vinst i verksamheterna om de återinvesteras.
Kjell Hedman
Vet du om Jan Andersson verkligen har de åsikter, som du försöker tillskriva honom? Jag har följt JA:as blogg ända sedam valet, och har inte sett att han har framfört de åsikterna. Det enda jag har att invända mot JA är att han har svarat något svävande på mitt förslag att överskott, utöver en lagstadgad tillåten vinstudelning, ska betalas tillbaka till kommunen eller landstinget. Han har motiverat det svaret med att han vill överlämna till partistyrelsen att avgöra hur detta ska ske. Jag vill påminna dig om att Silfverstand har svarat undanglidande på samma fråga att "det kan diskuteras", men sedan "glömt" detta. Menar du att även Silfverstrand vill att pengarna till utbildning och vård ska gå till skatteparadis? Observera att jag aldrig har anklagat Silfverstrand för att VILJA detta. Jag har skrivit att hans non profit-modell inte utgör något hinder mot detta. Jag hade önskat ett erkännande av denna brist. Det hade inte varit nödvändigt att ställa upp på det ena eller andra förslaget till lösning. Han kunde ju ha gjort som JA, som vill överlåta till partistyrelsen att ta ställning i den frågan. Men det är inte lätt, när man gör ett gemensamt upprop tillsammans med politiska krafter, som vill spliittra socialdemokratn genom att få VARJE socialdemokratis partiledning att framstå som förrädare. När det gäller kritiken mot samröret med trottarna, så kommer den förvisso inte bara från oss i "mitten" utan även från personer på högerflygeln, vilka inte vill ha några vinstbegränsningar alls. Till dem hör dock inte JA. Jag beklagar verkligen att han och Silfverstrand inte satt sig ner och filat på ett gemensamt upprop, som kunnat ena i stället för att splittra socialdemokratin. Varför så icke skett får du fråga dem båda om. Jag tycker att du gör dig skyldig till ett slags guilt by association-anklagelse mot JA, en anklagelse som även jag har utsatts för. Har inte du också huggit mot mig och försökt tillskriva mig åsikter som jag inte har? Du kommer inte runt vinstproblemet genom förenklade resonemang. Skattemedel ska inte använas som inveteringskapital i privata företag. Sådant kapital får ägarna ställa upp med själva, men då ska de också ha rätt att tillgodogöra sig en viss vinst på investeringen. Om du inte förstår vad jag menar, kan vi fortsätta diskussionen
Jag tror att Kjell Hedman ogillar både skatteflykt och privata producenter inom välfärden. Det vore trevligt om han kunde visa sina läsare tillräckligt med respekt för att medge detta, istället för att blanda ihop företeelserna. Framför allt borde han inse att han med sammanblandningen underkänner sin egen argumentation mot den senare.
Nog är det väl bra med en fri diskussion i partiet istället för att man försiktigt avvaktar vad partistyrelsens ställningstagande blir. Diskussion är ofta första steget i att komma fram till ett beslut. I vissa sammanhang när man vill vara demokratisk brukar partimedlemmarna uppmanas att vara delaktiga.
Man kan förstås, som jag, undvika att ta definitiv ställning därför att man anser sig vara otillräckligt insatt i vad som är realistiskt och möjligt att genomföra/förändra. Ideologi och valbarhet tycks också vara något som kolliderar och därmed komplicerar ställningstagandet i flera frågor. Stannar här, allt för långa drapor är det många som hoppar över.
Jan Andersson
Men om du har privata företag inom välfärden så är det nog svårt att få det att inte ta ut vinster ur välfärden. Jag tycker inte det är fel med privata bara dom inte plockar ut vinsterna och stoppar dom i egen ficka utan blir det vinster ska dom återinvesteras i skolan och vården.
Kjell Hedman
Kan du inte skilja mellan offentliga förvaltningar och privata företag? Tydligen inte, eftersom du tror att det är någon skillnad mellan vinster som stoppas i egen ficka och vinster som återinvesteras i skolan och vården. Pengar som återinvesteras i privata företag ÄR i privata egna fickor. I bokföringen kallas det EGET kapital. Privata egendom, som har genererats genom att skattebetalarna har betalat för mycket i förhållande till den undervisning eller vård som har levererats !!! Du är helt inne på Moderaternas och Morians linje i frågan vem som ÄGER överskotten!
Lars Flemström
Om du återinvesterar pengarna i fler personal och bättre utbildad personal och läromedel så kommer det ju till godo för eleverna..Och samma sak gäller vården.
Kjell Hedman
Med ditt sätt att resonera blir de rika bara rikare och rikare. Jag vill inte att mina skattemedel ska användas till värdeökningar i privata företag. Skattemedel som är avsedda för undervisning och vård under ett visst verksamhetsår ska gå till undervisning och vård under det verksamhetsår, och inte till att öka värdet på privata förmögenheter. Förstår du då inte alls skillnaden mellan allmän och privat egendom? Har du någonsin haft ett eget företag? Jo, jag tackar jag, med dina begrepp om företagande är det bara att leverera hälften av det man fått betalt för och använda överskottet till investeringar, för det kommer ju framtida kunder till godo... Det du förespråkar är helt enkelt rutten affärsmoral, rövarkapitalism av värsta sort. Men det verkar du själv inte inse!
Kjell Hedman
Vi ska kanske spara på vården till patienter i livets slutskede, för då dör de fortare, så att överskotten blir ännu större? Om överskotten bara används till investeringar så kommer det ju vårdtagarna själva till godo. Har du tänkt investera i mer lättskötta och mer bekväma gravar att ligga i, eller vad?
Lars Flemström
Att företagen ökar personaltätheten och kunskaperna hos dom anställda gör ju inte att företagets värde ökar. Vet inte hur du vill ha det då. Vill du helt få bort dom privata företagen inom välfärden????
Kjell Hedman
Eftersom ditt svar kom direkt efter det jag skrivit om vård i livets slutskede, kan jag inte tolka ditt svar på annat sätt, än att det är okej att dra in personalen för patienter som snart ska dö, så att de där fortare, och använda överskottet till att gå upp i normal personalstyrka inför nästa upphandling så att man vinner den också, och därefter dra in personal på nytt, o.s.v.
Lars Flemström
Var har jag skrivit det..
Kjell Hedman
Nej, du har inte skrivit det, men detta är den yttersta konsekvensen av ditt sätt att resonera. Dessutom skiljer du inte mellan drift- och kapitalbudget och inte heller mellan allmän och privat egendom. Och inte heller mellan olika verksamhetsår. Mer personal är en driftkostnad, som minskar överskottet (vinsten). Det är därför ett slags cirkelresonemang att överskottet ska användas till ökad personaltäthet. Minska personalen, så att det genereras ett överskott som ska användas till att anställa mer personal... Vad är det för mening med det, om vi inte talar om olika år? Om du dessutom kallar detta för "investering", så handlar det definitivt om olika år. Personalutbildning och läromedel kan däremot - kanske - ses som en investering. Men det måste i så fall var läromedel, som ska användas under flera år. Annars är det en driftkostnad. I själva verket sker en värdeökning i de flesta företag över driftbudgeten, eftersom förbrukningsmaterial inte alltid förbrukas lika fort i verkligheten som i bokföringen. om Varje oförbrukat varulager och varje investering ökar företagets värde. Samma gäller bättre utbildad personal. Det är ju en faktor som ökar företagets konkurrenskraft, så att man kan vinna upphandlingar och göra ännu större vinster i framtiden. Om du minskar vården för patienter i livets slutkede, och skickar personalen på utbildning i stället för att jobba, så blir det ju precis som jag har skrivit. Företagets ägare skor sig på vårdtagarnas bekostnad. Moraliskt sett är detta stöld, med kanske dödlig utgång för den blir bestulen på den vård som kommunen eller landstinget har betalat för att han ska få. Du skiljer inte mellan olika verksamhetsår. De pengar, som kommunen eller landstinget har betalat för verksamheten (driftkostnad + årlig kapitalkostnad) under ett visst verksamahetsår, ska förbrukas under det verksamhetsår som de är avsedda för! Annars ska pengarna tillbaka till kommunen eller landstinget - efter tillåten vinstudelning. Häng inte upp dig på vinstudelningen, såvida den inte är avsevärt större än den kapitalanskaffningskostad som finns även i kommunal verksamhet, utan försök se den verkliga stölden - att vårdtagaren inte får den vård som han behöver, eftersom företagets ägare och de betalade politikerna är överens om att skattemedel ska användas som EGET kapital för att framtida vinster. Jag tror alltså att du inte kan skilja mellan allmän och privat egendom, utan uppfattar det privata företaget som om det vore en kommunal förvaltning, som om verksamheten fortfarande drivs av en kommunal förvaltning. Men en kommunal förvaltning och ett privat företag är SKILJDA VÄRJDA värdar, även om de bedriver precis samma verksamhet. Jag börjar nu förstå varför kommuner är så dåliga upphandlare så att Carema-skandaler blir möjliga. Det har inte med vinsten att göra. Utan beror på att politiker och kommunaltjänstemän inte förstår skillnaden mellan allmän och privat egendom och inte kan skriva affärsmässiga kontrakt. Jag hade en lång bloggdebatt med C G Carlsson m.fl, om detta. När jag misstänkte att C G och jag talade förbi varandra frågade jag: Vad menar du med att företagsvinster ska "återföras till verksamheten"? "Ska de stanna i privat ägo?" Och fick till svar att de "skall återföras till det allmänna." För mig är "det allmänna" inte samma sak den verksamhet, som drivs av ett privat företag, varför jag tolkade svaret så att pengarna faktiskt ska gå tillbaka till kommunen eller landstinget. Jag svarade: "Om sedan det allmänna vill 'återinvestera' överskottet i den verksamhet som bedrivs av det privata företaget, så kommer ju saken i ett helt annat läge jämfört med om företaget självt gör investeringen med överskott som stannat i privat ägo. En investering som görs med allmänna medel, förblir ju allmän egendom, som kan hyras av det privata företaget, som då får betala hyra för nyttjandet. Denna hyreskostnad kan då i fortsättningen avräknas från den ersättningen som det allmänna betalar till företaget för dess tjänster." I stället för att betala hyra till kommunen, kan företaget låna pengar i bank och betala ränta och amortering till banken. Detta kallas kaptitalkostnad. Om ägarna i stället gör investeringen genom att öka aktiekapitalet med egna medel (ärvda pengar eller pengar som de har tjänat på annan verksamhet) ska de då inte ha rätt till aktieutdelning (vinst)? Den offentliga upphandlaren bör givetvis kräva att företaget väljer det alternativ, som medför den minsta kostnaden för kommunen, och det är sannolikt ökning av aktiekapitalet. Så till frågan om jag är för eller emot privata företag i välfärden. Det reglerar vi med storleken på den tillåtna vinstudelningen. Den bör inte vara så låg, så att seriösa företagare ger upp, och inte så hög så att den lockar till sig oseriösa företag som bara är intresserade av maximala vinst. Jag anser inte heller att det ska vara någon fri etableringsrätt för privata företag inom skattefinansierad skola, vård och omsorg, utan att anlitandet av privata entrepenörer ska bygga på politiska beslut av den offentliga huvudmannen (kommunen ellr landstinget).
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Jan Andersson
 Valkrets: Helsingborg, Skåne Adress: Stuvaregatan 11 25267 Helsingborg Mobil: 0732-315954 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av 
Jan Andersson, Stuvaregatan 11, 25267 Helsingborg, Mobil: 0732-315954, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Jan Andersson, www.s-info.se
0,09180
