Jag gillar Peter Wolodarskis krönikor i DN på söndagarna. Han har en nykter syn på vad som orsakat den kris som vi nu upplever i Europa. han har också förmågan att sätta in krisen i ett större sammanhang , inte minst historiskt. Merkel, Reinfeldt och Borg verkar inte ha lärt något av den kris som bl.a. Sverige och Finland upplevde på 1990-talet och på vilket sätt vi tog oss ur den krisen. Man har inte heller lärt läxan från 1930-talet då man försökte spara sig ur krisen.
Jag gillar också Anna Dahlberg i Expressen . För en tid sedan hade hon en utmärkt ledare om hur LSS-reformen spårat ur. Om hur vinstintressena håller på att underminera denna för många personer viktiga reform. I dag har hon en ledare med rubriken "Vinst hör inte hemma i skolan". Hon gör en utblick över världen och konstaerar att inga länder förutom Sverige och Chile har gått så långt i att avreglera skolan och att tillåta privata vinstintresse att komma in på det som idag måste betecnas som en marknad.
resultaten av denna stora strukturreform har inte låtit vänta på sig Resultaten i den svenska skolan sjunker i jämförelse med andra länder. Skillnaderna i svensk skola ökar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse.
samtidigt är rätten att kunna välja skola någonting positivt. Anna Dahlberg avslutar sin ledare att det politiska block som hittar ett trovärdigt sätt att värna valfriheten utan vinstintressets baksidor sitter säkert på nykeln till valsegern 2014.
Jag tror det ligger mycket i vad hon skriver. Vid sidan om jobbfrågan kommer skolan och skolans kvalitet att bli den stora valfrågan 2014. Att förbjuda friskolor som många elever och föräldrar valt utifrån att de tror att de är bäst för deras barn kommer att skrämma bort många väljare. samtidigt måste något göras åt de kortsiktiga vinstintressen som idag sprider sig i det svenska skolsystemet och som gör att pengar inte går till undervisning.
Jag hoppas och tror att mitt parti socialdemokraterna hittar en bra lösning. Alliansen gör det inte. Jan Björklund har visat att han inte vill. Vänsterpartiet har inte heller lösningen med sin ensidiga förbudspolitik. jag tror att socialdemokraterna tillsammans med miljöpartiet kan finna en pragmatisk lösning för att kunna förena valfrihet med en skola där vinstintressena mönstras ut. Själv kommer jag att ägna någon tid i sommar med att försöka skriva en motion till partikongressen med denna utgångspunkt.
2012-06-17, 13:12 Permalink
Andra bloggar om: Anna dahlberg i expressen 
Jag ger härmed Socialdemokraterna vinsten i 2014 års val.
Orsaken till möjligheter i höga vinster i skola, vård och omsorg beror på finansieringssystemet. Antag att en elev generellt sett kostar 70.000 kr per termin. Antag att kommunerna sätter elevpengen till 100.000 kronor. En fri entreprenör på skolmarknaden tjänar då 30.000 kronor per elev och termin och entreprenören blir stormrik. Vi har en skattelagstiftning i landet godkänd och till stora delar initierade av socialdemokraterna. Denna skattelagstiftning ger stora möjligheter för bolag att ta bort vinster. En fri entreprenör anser det vara hans skyldighet att följa lagarna även i detta avseende och alla möjligheter att undvika skatt kommer att utnyttjas. Lösningen på problemen: 1) Ge elevpengen till elev/vårdnadshavare med villkor att den endast få användas till utbildning och att icke utnyttjat belopp får ackumuleras och sparas livet ut. Skolorna får erbjuda sina tjänster och kvaliteten kontrolleras av Skolinspektionen. Elev/målsman får själva avgöra vilken skola de vill gynna. De kan då välja en skola med lägre avgift än elevpengen och spara skillnaden till framtida behov eller välja en skola med högre avgift och själva betala mellanskillnaden. 2) Försök hitta ett skattesystem - likadant för hela Europa - som anses rättvist och korrekt, använd det. Sluta att klanka på bolag som planerar. Det är självklart och nödvändigt för både privatpersoner och bolag att planera sin ekonomi och sina skattebetalningar.) Jan Andersson: Ditt förslag om skolpeng skiljer sig inte mycket från dagens system. dessutom är ett problem med skolpeng som delas ut lika för alla. behoven är olika. Dessutom fordras säkert en stor kontrollapparat. Som den europe jag är säger jag föskona oss för ett gemensamt europeiskt skattesystem. Hur skulle det se ut som Lettlands, som Tysklands eller?
Det är väl klart att när skolpeng ges till vinstdrivande skolbolag, som själva är huvudmän för sina skolor, att de då planerar verksamheten, så att den ger maximalt överskott på verksamheten under varje verksamhetsår. Det kommer de att göra även om vinstutdelning förbjuds.
Det är möjligt att vinna ett brett stöd för kravet på en offentlig huvudman för alla skattefinansierade skolor - även från andra sidan blockgränsen: http://haraldiuppsala.blogspot.se/2012/06/nu-kravs-politiska-beslut-i.html Jan Andersson: Jag tror att det går att tillåta skolor som styrs av aktiebolag om man inför kvalitetskrav och vinstbegränsningar
Undervisningskvalitet beror i liten utsträckning på driftsform. Allt överskuggande betydelse har ett regelverk med garantier för att undervisningen håller en viss standard. Sådana fanns i det gamla stat- liga systemet. Sen avskaffade politikerna dem. Att t ex lärare hade ordinarie tjänst och tarifflöner hade en djupare tanke: de skulle kunna sätta betyg utan att påverkas av föräldrar och rektorer. Idag vet ingen om eleverna ens får de undervis- ningstimmar de är "garanterade." Ingen är intres- serad att kolla. Idrottsdagar kan vara undervisning i matematik. Osv. Jan Andersson: Jag håller med om att kvaliteten är viktigast. Men jag tycker också att de kortsiktiga vinstintressena ska bort från skolan. Läs Anna Dahlbergs ledare.
Nedanstående sju punkter har jag tidigare framfört i debatten, senast i en kommentar på Olas blogg:
1) Att verksamheter som inte är lämpliga att konkurrensutsättas ska drivas i offentlig regi. 2) Att det ska vara en offentlig huvudman för all skattefinansierad verksamhet som utförs i privat regi. (Offentlig huvudman för de fristående skolorna saknas för närvarande. Skolbolagen är själva huvudmän för sina skolor, vilket är fullständigt skandalöst.) 3) Att den offentliga huvudmannen ska ha rätt att säga nej. 4) Att den tillåtna vinstudelningen från privata företag, som driver skola, vård och omsorg, ska vara högst statlåneränta + 1 %, vilket f.n. blir c:a 3,7%, beräknat på insatsen. 5) Att eventuellt överskott, utöver den tillåtna vinstudelningen ska betalas tillbaka till kommunen eller landstinget. 6) Att alla investeringar och utvecklingskostnader ska finansieras med privata medel, och inte med skattemedel. Min huvudinvändning mot "non profit"-bluffen är att anhängarna inte vill klart ta ställning mot skattefinansiering av bolagens investeringar. Det är ju då fråga om att smygvinster genereras på sikt med skattemedel. 7) Att fullständig transparens (d.v.s offentlighetsprincipen) ska råda beträffande bolagens bokföring och ekonomi, så att ev försök att föra ut vinster på smygvägar upptäcks och förhindras. Beträffande skolor har jag också framfört att 16 % är en för hög friskoleandel. 16 % av de svenska eleverna går i fristående skolor. Det borde i varje fall vara under 5 %. Skolbranschen måste alltså saneras, och jag skulle inte tillhöra de sörjande om John Bauer-skolorna försvinner helt. CG Carlsson, pensionerad rektor i Luleå har skrivit på sin blogg "Ta bort parallellskolesystemet". Jag tror att han har rätt. Skolsystemet är alltför spretigt. Vi har för många friskolor. Friskolorna har för stor andel av "skomarknaden". Friskolor finns även i Norge och Finland, men deras "marknadsandel" är mycket mindre än i Sverige. 2,5 % av norska och finska elever går i fristående skolor. Ola skriver däremot att han inte har några problem med friskolorna, utan att det är vinsten som är hela problemet. Det är en bekväm inställning. Han behöver ju då inte ta ställning till konkreta åtgärder. Ett enda Alexanderhugg löser alla problem. Varför har jag då inte tagit med förslaget, som har framförts av bl.a. Jan Andersson, att realisationsvinsten vid en eventuell försäljning av bolaget ska konfiskeras, samt att en försäljning inte får ske förrän efter 10 års ägande? Svaret är dels att det inte bör bli någon realistationsvinst med reglerna om begränsad vinstudelning och återbetalningsskyldighet av överskottet, dels att konfiskation av privat egendom är förbjuden enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Jag har funderat på detta. En lösning kan kanske vara att koncession ges på 25 år, och att bolaget inte får säljas under den tiden. Koncessionen ska vara personlig, och ges till bolagets huvudägare (som ska äga minst 51 % av aktiekapitalet). Om huvudägaren före utgången av de 25 åren överlåter sina aktier till någon annan (exempelvis son eller dotter) ska han / hon också överta koncessionen. Koncession ska endast kunna ges till den, eller övertas av den, som uppfyller kraven på tjänstgöring som skolledare i den offentliga skolan, resp. verksamhetschef i den offentliga sjukvården. Med kravet på yrkeskunnande för verksamheten hos huvudägaren, kan denne göras personligen ansvarig för alla brister i verksamheten. Härigenom skulle vi dels få ett långsiktigt ägande, och dels få bort bolag, som ägs av riskkapitalister utan personligt yrkeskunnande om verksamheten. Jag föreslår alltså att alla skolor och vårdinrättningar, vars verksamhet finansieras med skattemedel ska upphandlas av en offentlig huvudman, som ska ha rätt att själv bestämma om någon upphandling öht ska ske. Eftersom kontrakt som har skrivits med bl.a. Carema är helt undermåliga ur juridisk synpunkt, bör det dessutom införas en bestämmelse att alla entreprenadavtal med privata utförare av skola, vård och omsorg, ska godkännas av en statlig myndighet innan de blir gällande gentemot kommunen eller landstinget. Jan Andersson: Jag tycker kvaliteten i skolan är viktigast. Jag tror också att vi inte kan gå tillbaka till en skola där elverna inte får välja skola. Valfriheten måste behållas. dessutom måste de kortsiktiga vinstintressena bort från skolan. Kommunerna måste få bestämma vilka skolor som ska få etableras.
Ditt idé att kommunerna ska bestämma vilka skolor som ska få etableras, måste gälla som princip. Men är dock problematisk ur två synpunkter:
1) Enligt Europakonventionens tilläggsprotokoll 1 har föräldrar rätt att få sina barn uppfostade i sin egen religösa eller filosofiska övertygelse. Om detta inte uppfylls av den kommunala skolan, måste det finnas en möjlighet att etablera en religiös friskola. Det måste alltså finnas en instans, som har befogenhet att undanröja ett kommunalt veto. Jag föreslår att den befogenheten läggs på Förvaltningsrätten. 2) Det räcker inte att kommunen har rätt att avslå en ansökan om etablering av en fristående skola inom kommunens gränser. Kommunen måste dessutom ha möjlighet att bli av med fristående skolor, om det visar sig att det var ett misstag att ge tillstånd. Kommunen måste vara huvudman även för de friastående skolorna. Du har tidigare skrivit att du även vill ge kommunerna rätt att bestämma var, inom kommunen, som en friskola ska ha rätt att etablera sig. Om syftet med friskolan är att rädda en nedläggningshotad byskola i en perifer kommundel, så står ju det syftet i direkt strid med kommunens planering. Jag föreslår att kommunens avslag ska kunna överklagas till Förvaltningsrätten även i de fallen. Jag vill att vi dessutom slår fast att endast de föräldrar, som vill att deras barn ska gå i den fristående skolan, ska ha rätt att överklaga kommunala avslag. De privata skolbolagen ska inte ha någon rätt att överklaga. Det ska inte finnas någon form av fri etableringsrätt för privatägda skolor. Det ska inte räcka med ett tillstånd från Skolinspektionen att driva skolverksamhet. Människor ska ha mänskliga rättigheter. Företag ska inte ha mänskliga rättigheter. När syftet med friskolan enbart är att utbildningen ska ha en speciell religiös eller filosfisk inriktning, så finns inget skäl varför kommunen inte ska har rätt att bestämma var i kommunen som skolan får etableras. Finns lediga klassrum i den kommunala skolbyggnaden, är det lämplit att friskolan samlokaliseras med den kommunala skolan, vilket ju också underlättar utnyttjandet av gemensamma resurser såsom gymnastiksalar och skolbibliotek. Dessutom motverkas segregering.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Jan Andersson
 Valkrets: Helsingborg, Skåne Adress: Stuvaregatan 11 25267 Helsingborg Mobil: 0732-315954 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Per Kjellén - 17 juni 13:58, 2012 
Jan Andersson, Stuvaregatan 11, 25267 Helsingborg, Mobil: 0732-315954, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Jan Andersson, www.s-info.se
0,06250
