Vi socialdemokrater sa nej till att jobbskatteavdraget när det infördes. Framför allt var vi kritiska till att avdraget finansierades med försämringar i a-kassan och i sjukförsäkringen. Nu har flera steg införts.

Vi socialdemokrater var kritiska till att RUT infördes. Vi tycket att pengarna kunde använts på ett ur fördelningspolitisk synpunkt bättre sätt.

Vi socialdemokraterna var kritiska till att fastighetsskatten förändrades. Också denna kritik grundade sig på fördelningspolitiska aspekter.

Under början av 1990-talet öpnnades dörrarna för att privata företag att komma in på välfärdsområdet. Utgångspunkten för förändringarna var att kooperativ men också olika ny pedagogiska alternativ skulle utvecklas.

På 1990-talet efter förslag av Handikapputredingen, där jag var ledamot infrdes rätten till personlig assistans. Utgångspunkten var att personer med långvariga funktionsersättningar skulefå större frihet och självbestämmande. De skulle själva få välja om de ville ha sin assistans utförd av kommunen, kooperativ eller orivata utförare.

Långt ifrån allt blev som vi trodde. Att löntagare får sänkt skatt och att skatten på fastigheter blir mindre är positivt i sig. Det som är beklagligt är finansieringen av reformerna. den har ökat klyftorna i Sverige.

RUT används mestadels av personer med god ekonomi , även om vi kan se en ökad användning också i andra samhällsgrupper.

När vägen öppnades för privata företag i välfärden blev det inte som vi trodde . Det blev inte så många kooperativ och personal som ville utveckla verksamheten som tog för sig. Det blev stora företag som inte bara var ute efter att utveckla välfärdstjänster utan också för att tjäna pengar.

Detsamma gäller den personliga assistansen. Åtskilliga har skurit guld med tälgkniv i denna bransch.

Något måste göras för att skolan ska bli bättre , för att pengarna till personlig assistans huvudsakligen ska gå till versamheten, för att a-kassan ska förbättras liksom sjukförsäkringen. Men det går inte att backa bandet och gå tillbaka till det som en gång var. det är varken möjligt eller önskvärt.

Partiledningen kommer inte att slopa de jobbskatteavdrag som införts eller att förändra fastighetsskatten. det är klokt.Folk har inrättat sig till vad som gäller idag. man kommer att införa förbättringar i a-kassan och i sjukförsäkringen, men det får ske i den takt som ekonomin tillåter.

RUT liksom ROT kommer att finnas kvar. Kanske kommer vissa justeringar att ske. Men folk liksom branscherna har inrättat sig efter gällande regler. Att göra stora förändringar skulle få sysselsättningspolitiskankonsekvenser.

Förändingarna inom skolan och inom övriga välfärdsområdet har inneburit framför allt inom skolan ökade klyftor och ökad orättvisa. Men vi kan inte gå tillbaka till det som en gånga var. Många elever och många äldre är nöjda med sina val av privata utförare. Förändringar berör många av dem liksom många anställda. Därför måste vi utgå från läget idag när vi utformar en politik som ska höja resultaten i skolan och göra den mer jämlik och när vi ska uppnå större rättvisa i vård och omsorg.

Detsamma gäller personlig assistans. Att vissa utförare misskött sig kan inte få drabba alla utförare. de förändringar som görs får inte skjuta systemet i sank och inte innebära minskat självbestämmande för de enskilde.

Vi socialdemokrater kan förändra villkoren i skolan och i välfärden. Men att göra det genom att backa bandet och återgå till det som en gång var kommer inte att gå hem hos varken elever, äldre eller personer med funtionsnedsättningar. Vi måste utgå från hur det ser ut i dag.