|
Det går bra för oss socialdemokrater just nu. Att vi ökar i opinionen beror dels på att alliansen är idéfattig och en aning villrådig, dels på att vi socialdemokrater ses som ett trovärdigt alternativ. Väljare som i de senaste två valen gått över blockgränsen återvänder nu till vårt parti.
Den nya partiledningen uppfattas som ett vänster- mittenalternativ. Vi kommer inte att ge oss in på några äventyrligheter i den ekonomiska politiken med slopade överskottsmål och borttagande av budgettak. Det tycker väljarna känns tryggt. Vi fokuserar brett på jobben genom en aktiv näringspolitik och en bättre utbildningspolitik. Vi vill ha bättre socialförsäkringar men förbättringarna får komma i den takt som ekonomin tillåter. Vi slopar inte reglerna för beskattning av fastigheter och vi river inte upp genomförda jobbskatteavdrag. RUT och ROT får vara kvar. Folk har ju inrättat sig efter det regelverk som finns idag.
Det är måhända ingen politik som revolutionerar Sverige. Det är precis det som är meningen. Folk i allmänhet vill inte ha någon revolution. Däremot vill man ha en bättre skola där skillnaderna minskar och man vill att arbetslösheten ska minska och att Sverige ska bli mer jämlikt och rättvist.
Frågan om vinster i välfärden står högt på den politiska dagordningen. Det är iögonfallande att stora riskkapitalbolag som kortsiktigt ger sig in i välfärdsektorn gör stora vinster främst när man säljer sin verksamhet. Det är iögonfallande att på skolans område så mycket pengar spenderas på marknadsföring istället för att dessa medel går till undervisning. Samtidigt sjunker resultaten i svensk skola. Skolinspektionens senaste rapport är skrämmande.
Något måste göras. Att förbjuda vinst i välfärden kan synas vara ett framgångsrecept. Och jag kan i efterhand tycka att det var korkat att Sverige en gång gick från en skola där så gott som inga andra alternativ än den offentliga skolan fanns till att bli det mest liberala systemet i hela Europa. Men nu är vi där vi är. Många elever och föräldrar har valt privata alternativ där vinst är tillåtet. De har valt dessa alternativ inte för att företagen går med vinst utan för at de tror att dessa alternativ är bäst. Om vi förbjuder aktiebolagen att finnas kommer domen från dessa elever och föräldrar att bli hård, kanske t.o.m. så hård att det kommer att avgöra kommande val.
Kan vi då inte göra något för att ändra den negativa utveckling som sker.Jo, det tror jag. Vi kan ge kommunerna rätten att besluta om vilka etableringar som ska ske inom respektive kommuns verksamhet. Vi kan införa vinstbegränsningar. Vi kan införa regelr om att företag som ger sig in i branschen måste vara kvar i minst 10 år. Vi kan införa starka kvalitetskrav när det gäller lärares behörighet , tillgång till skolbibliotek , när det gäller elever med särskilda behov m.m. Och alra viktigast är att vi politiker som ansvarar för den kommunala skolan tar vårt ansvar och gör denna skola till den bästa skolan.
Kravet om att förbjuda vinster drivs bara av vänsterpartiet och partbildningar till vänster om vänsterpartiet. Ett sådant parti är Rättvisepartiet Offensiv, en utlöpare från de uteslutna sekteristerna inom socialdemokraterna. Detta parti har sina sympatisörer långt ut till vänster. Man hyllar t.ex Enhedslistan i Danmark , ett parti som har sina rötter i det gamla kommunistpartiet till skillnad från Socialistiskt Folkeparti. Att enskilda socialdemokrater samarbetar med offensivarna är som tur är mycket ovanligt. Vi socialdemokrater har nämligen en tradition att inte bra hålla rent till höger utan också till vänster. Trots detta finns det enskilda socialdemokrater som har det dåliga omdömet att samarbeta med dessa sekterister. Detta är förvisso frivilligt men samtidigt djupt beklagligt.
2012-06-03, 10:48 Permalink
Andra bloggar om: Socialdemokraterna
Självinsikt, båda blocken har visat prov på att det finns en dubbelmoral som är mer relaterad till personen än till sina partier. Vi har sett personer som utnyttjat sin position, systemet och möjligheterna till bristningsgränsen för eget syfte (blåa och röda). Skilj på personer och parti. Socialdemokraten som åker runt i en lambourgini som våra skattepengar har bekostat via olika program och moderaten som skor sig genom att starta och konkurrera med kommun och ta "över". Beteendet sprider sig internt för det är lagligt och möjligt. Att det kan/får ske är lite naivt korkat. Täpp till hålen!
Vinst inom välfärden, utan vinst finns ingen möjlighet till utveckling, anställning och trygghet. Någon måste betala, idag är det skattepengar som driver och gör det möjligt. En dag räcker pengarna inte till.. vad händer då?... Det måste vara vinst,, MEN det är VAD man gör med vinsten som skall regleras, styras och kontrolleras. Välfärd skall innebära en förändring för individen den omfattar, inte organisationen, ledningen eller chefen. Missbruk av skolpeng, under åren har jag har att FÅ utnyttjar systemet, snälla någon.. Kanske nu äntligen början man tro och förstå att systemet utnytjas systematiskt av privatskolor precis som företag arbetar efter skatteplanering. Lundsberg är kångt ifrån unikt. Är vi villiga att se problemet utan ursäkter, först då kan vi hitta en realistisk lösning. Problemet.. Vem orkar, vill och vågar riskera det dem har för att ta upp frågan och driva den? De flesta har egna liv, lån och "situationer" som man inte riskerar att förlora. Man glömmer att på toppen är det människor med samma problem som dem längst ner. Skillnaden är bara att de har mycket större inkomster MEN tagit på sig mycket större utgifter. Situationen är därav inte annorlunda än din egen.
"Kravet om att förbjuda vinster drivs bara av vänsterpartiet och partbildningar till vänster om vänsterpartiet." Och var placerar du in din partibroder Bengt i Höganäs? Som dessutom betraktar ett accepterande av RUT som förräderi?
Det har gått många år sedan dess, men alla som var med på den tiden minns att Vänsterpartiet hade stora valframgångar sedan dåvarande vänsterparti-ledare markerat "Till vänster om oss finns bara avgrunden".
Nu flyr sansade v- och mp-sympatisörer från sina egna partier till s. Sjöstedt trodde nog på stigande opinionssiffror för sitt parti efter sitt uttalande i partiledardebatten i Agenda att v är enda parti som är helt emot vinster i välfärden. Nej, någon draghjälp av de troskiska kamraterna i avgrundsvänstern har Sjöstedt inte haft. Om vänsterpolitik kan beskrivas som en godispåse med flera olika karameller, både söta, sura och härligt syrliga, så är det krampaktiga vaktslåendet om de offentliga monopolen knappast den karamell som de flesta vänsterväljarna helst vill ha. Vänsterpartiet har fel fokus, och det har givetvis även de sossar som vill göra s till en kopia av v. För de fattiga, som blir allt fler, som inte har råd att lösa ut sina mediciner, är det ingen politisk huvudfråga varifrån läkaren, som skrev receptet, får sin lön. Och inte springer de och röstar på partier som vill fördärva våra vackra landskap med olönsam vindkraft, med det smått mytologiska argumentet av vi måste rädda klimatet. Så länge inte vänstern (och här syftar jag på både v och vänsterflygeln inom s) sätter fokus rätt, kommer sd att ha framgångar med sin mirakelmedicin, att alla problem kan lösas om man skyller på invandrarna. Renhållning mot höger måste kombineras med renhållning mot vänster!
"Kravet om att förbjuda vinster drivs bara av vänsterpartiet och partbildningar till vänster om vänsterpartiet."
Det var väl att ta till i underkant. På LOs hemsoda hittar man under rubriken Viktiga beslut på LOs kongress bland annat följande: Nej till vinstintressen i skola, vård och omsorg. "LO ska verka för att en non profit-princip ska vara rådande inom vård, skola och omsorg." Nu är förstås inte LO ett politiskt parti men de allra flesta är väl socialdemokrater. När det gäller RUT har det väl tidigare från S framförts krav på att maxbeloppen avsevärt borde sänkas. Om man inte vågar ta bort det helt kan det ändock vara ett steg i rätt riktning. "Vänster-mittenalternativ", tja, när man lyssnar på vissa i partiledningen låter det mera som ett mittenalternativ.
"Vi slopar inte reglerna för beskattning av fastigheter och vi river inte upp genomförda jobbskatteavdrag. RUT och ROT får vara kvar. Folk har ju inrättat sig efter det regelverk som finns idag."
Självklart kan man inte riva upp genomförda jobbskatteavdrag som även har gett låg- och medelinkomsttagare skattelättnader. Däremot är det ett bra alternativ som nämnts att reducera eller ta bort det för höginkomsttagare. När det gäller fastighetsskatten måste denna höjas. Denna förändring har bara gynnat höginkomsttagare och en höjd sådan beskattning är den minst tillväxthämmande skattehöjning man kan göra. ROT och RUT är bara subventionering av ineffektiva myglarbranscher och borde aldrig införts överhuvudtaget.
Påståendet att s snarare framstår som ett mittenalternativ än ett vänster-mittenalternativ, kan ju inte stämma, när så många tidigare v- och mp-sympatisörer flyr från sina gamla partier till s.
Tack för dina ord Jan Andersson.
De stora avkastningskraven i skolan, vården och omsorg är ett problem. Frågan är nu hur påverkar de stora multinationella riskkapitalbolagens avkastningskrav möjligheten att få en bra skola, vård och omsorg i Sverige? I de övriga nordiska länderna och inom vissa av Europaunionens 27 medlemsländer har det reglerats till ett bastant nej till vinstuttag för multinationella riskkapitalbolag. Vinstens fördel är att de multinationella riskkapitalbolagen tjänar på att sprida sina moderata idéer och marknadsföring och att deras rationaliseringar ger oss en mindre effektiv skola, omsorg och vård. Detta innebär att Sveriges konkurrenskraft har sjunkit till den lägsta nivå detta kan det svenska folket tacka Fredrick och Filippa Reinfeldt för. Men vinstintresset är inte oproblematiskt. Skolpengar, vård-och omsorgspengar måste nu beräknas så att de skall täcka kostnaderna för god utbildning, vård och omsorg, ingenting mer. Om någon skall satsa kapital i dessa verksamheter med ett avkastningskrav på 8-10 procent vilket är det rimliga, givet realränta, inflation och risk, måste det betyda att han eller hon tror sig kunna driva skolan eller kliniken år efter år till 92 eller 95 eller 97 procent av pengen, beroende på hur mycket kapital hon satt in. Hur då? Det är då det kommer rapporter om bland annat koncentrationsläsning av gymnastik, fusk med gymnastik,skolk,diskriminering och rationaliseringar inom skolhälsovård, missvård och personalrationaliseringar inom skola, vård och omsorg, ja så långt bort att ingen förnuftig vårdpersonal,lärare eller elev söker sig dit. Det multinationella Riskkapitalbolagens avkastningskrav som de nya Moderaternas Ordförande Fredrick Reinfeldt står bakom utlöser beteenden som strider mot syftet med god humanitär skola, vård och omsorg. På kort sikt kan det mycket väl leda till ökad effektivitet, men när de multinationella riskkapitalbolagens hårda personalrationaliseringar och ekonomiska instramningar är gjorda och även andra skolors, sjukhus, vårdens och omsorgens styrelse har lärt sig av dem, då justeras skol-vård-och omsorgspengen rimligtvis nedåt men det stora avkastningskravet för dessa multinationella riskkapitalbolagens aktieägare står fortfarande kvar. Om man ska undvika detta måste man reglera mer och mer, tills regelverken hotar kreativitet och expansiv socioekonomisk utveckling. Det knepigaste är att problemen inte stannar i dessa vinstdrivande multinationella riskkapitalbolags fickor. Deras sexåriga närvaro i Sverige har påverkat hela det sociala ekosystemets och alla skolors, vårdens och omsorgens sätt att fungera. Detta har vi sett i Sverige under sex års moderatisk regering fört av Fredrick och Filippa Reinfeldt. En betydande del av skolpengen och kvaliteten på vård och omsorg verkar gå till vinster och de nya moderaternas marknadsföring, vilket knappast kan ha varit meningen när det svenska folket röstade för Fredrick och Filippa Reinfeldt och de startade denna moderata farskarusell 2006 på svensk skola-vård och omsorg. Men för- och nackdelar måste vägas mot varandra efter en gedigen social ekoutvärdering, inte på grund av multinationella riskkapitalbolagens girighet fört av Fredrick och Filippa Reinfeldt, deras anekdoter och lösa tyckande som förs fram som argumentation att det finns ingen annan väg att gå för svensk skola, vård och omsorg. Det är konstaterat idag att svensk skola,vård och omsorg har gått på de senaste sex åren att ligga i översta skiktet till det understa. Detta kan vi tacka Fredrick-och Filippa Reinfeldt för. Är det inte hög tid för demokratisk socialistisk förändring inom svensk skola,vård och omsorg?
Svar till Carl Schad
Det som du skriver är knappast en korrekt verklighetsbeskrivning. Det är inget "bastant nej till vinstuttag för multinationella riskkapitalbolag", eftersom man har ett helt annat upplägg. Det är som att jämföra äpplen och päron. Vinst uppstår inte i förlustbolag, såvida vi inte talar om "negativ vinst". Det görs i många sammanhang, då lägre underskott än kalkylerat kallas "vinst". Till om med våra svenska länstrafikbolag, som har till uppgift att finansiera underskotten i kollektivtrafiken, påstår sig emellanåt (i sina årsredovisningar) gå med "vinst". Om ett föräldrakooperativ i Norge vill ta över driften av glesbygdsskola, som kommunen, har beslutat lägga ner får de ett kommunbidrag på 85 % av driftkostnaderna. Kapitalkostnaderna och resten av driftkostnaderna får de betala ur egen fickai form av terminsavgifter. Det är inte konstigare än om fotbollsklubben får ett kommunbidrag på 85 % av sina löpande utgifter. Vill man dessutom anlägga en fotbollsplan, får man själv skramla. Gräset på fotbollsplanen får medlemmarna klippa själva, ideellt och oavlönat. Att prata om detta som en "non profit"- verksamhet, som ska stå modell för privata företag inom skola, vård och omsorg i Sverige, är ren desinformation. Det har mest varit hurtfriska utrop av typ "Fungerar det i andra länder, så fungerar det i Sverige", men ingen förklaring om hur verksamheten drivs i andra länder, inte ens en länk så att man kan läsa själv. Frågan är givetvis om privata företag ska få driva skolor och vårdinrättningar i Sverige, eller om de inte ska få göra det. Frågan är inte om de kan göra detta utan vinst, för det kan de inte. B.S. är att gratulera till att ha uppfunnit den nya vinstfria kapitalismen! Om svaret är att vi vill förbjuda de privata företagen, vilket Vänsterpartiet vill (fastän det uppenbarligen inte har ökat väljarstödet för v), så kan vi avsluta diskutionen direkt. Case closed, no profit! Om vi i stället vill tillåta privata företag att driva skolor och vårdinrättningar ligger en lång, lång uppförsbacke av diskussioner framför oss. Denna diskussion har hittills blockerats av "non profit"-tjafset. Till att börja med måste vi analysera hur stora kapitalkostnader, som kommuner och landsting har för att driva dessa verksamheter. Dessa kapitalkostnader syns inte alltid i den kommunala bokföringen. Om verksamheten övergår i privat regi, så befrias kommunerna och landstinget från kapitalkostnaderna, som övergår till det privata företaget. Som emellertid måste betala SINA kapitalkostnader. Vilket givetvis betyder att de kommer att betalas indirekt av kommunen eller landstinget, genom betalningen till det privata företaget för undervisningen eller vården. Du skriver att ett avkastningskrav på 8 - 10 % "givet realränta, inflation och risk" är rimligt. Den högsta tillåtna vinstudelningen enligt lagen om akiebolag med särskild vinstudelningsbegränsning är dock c:a 3,7 % för 2011, inklusive realränta, inflation och risk på 1 % av aktiekapitalet. Detta verkar ju inte särkilt attraktivt för ett riskkapitalbolag, så vida inte bolaget är ute efter relativt säkra och konjunktursäkra placeringar. Men du tror väl inte att alla socialdemokrater, som accepterar vinst i välfärden, vill lägga ut en massa pengar på att locka just riskkapitalbolag att investera i f.d. offentliga verksamheter inom skola, vård och omsorg? Det är väl tvärtom rimligt att riskkapitalbolagen får finna sig i att samma villkor ska gälla för dem, som för alla andra? Deras framfart när de har använt skattemedel till att köpa ut eller konkurrera ut de mindre företagen i branschen, har vi fått nog av. Det är småföregen som ska tillförsäkras lika konkurrensvillkor. Socialdemokraterna ska vara ett löntagar- och småföretagarparti, som samarbetar med storkapitalet när det gagnar löntagare och småföretagare. Något ensidigt gynnande av storkapitalet ska det inte vara. En mycket viktig fråga, som vi borde diskutera är vem som har rätt att tillgodogöra sig de vinsterna på uppfinningar och innovationer, som görs inom privata företag, vars verksamhet i sin helhet finansieras med skattemedel. Jag talar då om både de ekonomiska och de kunskapsmässiga vinsterna. Moderaterna är tydliga på den punkten att dessa vinster till 100 % tillhör det privata företaget, och stöds på den punkten av s-medlemmen Jonas Morian (vilket han skrivit på sin blogg), som arbetar som konsult åt vårdjättarna. Jag håller inte med. Jag vill se en analogi med arbetsgivarnas rätt till uppgfinningar, som anställda gör. De anställda får nöja sig med en förslagsbelöning, och får alltså själva en bråkdel av vinsten på sina uppfinningar. En företagare, som driver verksamheten effektivt, ska kunna göra vinst. Men inte hur stor vinst som helst. HUR vinsten uppkommer, ska dessutom inte vara någon affärshemlighet, utan det ska råda fullständig insyn i både ekonomi och verksamhet hos företag som driver verksamhet inom skola, vård och omsorg. Därför behövs en lag om begränsad vinstudelning för alla privata bolag som erhåller skattemedel för att driva skola, vård och omsorg. En sådan lag vore emellertid ett slag i luften, om den inte kompletteras med en lag om skyldighet om återbetalning av större vinster än den tillåtna utdelningen till kommunen eller landstinget. Vad sedan ägaren gör med vinsten är hans ensak, om han stoppar den i fickan och går på krogen (förutsatt att han är nykter nästa arbetsdag), om han köper aktier i andra företag, eller återinvesterar vinsten i sitt eget företag. Det kan dock inte vara något socialdemokratiskt intresse, att vinster som genereras med skattemedel, används till privata företags expansion. Detta förhindras inte med ett förbud mot vinstutdelning. Det är alldeles precis tvärtom. Ju mindre du konsumerar för dina pengar, desto mer ökar din förmögenhet.
Svar till Lars Flemström.
Som man kan se så är denna mycket viktiga fråga exakt som den gordiska knuten. Den måste lösas för det nuvarande systemet ifrån Alliansen har visat sig att det inte fungerar idag. Kanske en ny socialförsäkring skulle vara ett alternativ för organisering av finansieringen för en vård-och omsorgsförsäkring. En sådan vård-och omsorgsförsäkring skulle bland annat möjliggöra genomskinlighet i vad vård-och omsorgen kostar och öronmärka medel för ordnande av vård och omsorg för kommunala och privata entreprenörer inom Sveriges kommuner och landsting. Socialförsäkringsavgifterna skulle man samla i en fond ur vilken man skulle dela ut medel till vårdorganisatörer eller producenter inom kommun, landsting och privata entreprenörer. Då kunde man från socialförsäkringen till kommunerna och privata entreprenörer styra medel för ordnande av tjänster genom modellen för utjämning av regionala skillnader, med andra ord i samma stil som rådande statsandelssystem. För jämlik tillgång av tjänster skulle det dock vara bättre om grunden för utdelning av medel skulle vara vårdbehövande individers vårdbehov som mätts lika i hela landet. Du skall inte ha sämre vård och omsorg i varje sig Härnösand eller i Malmö. Tillgänglighet och en social jämlikhet borde vara en förutsättning. Därtill borde en ny socialförsäkringslag kunna granska olika modeller för finansiering av egen vård och hur den privata vård och omsorgsentreprenörer kan stödja den offentliga vården. Emellertid ser jag inte att någon innovation från privata sidan att kunna lösa problematiken gällande dagens privata finansieringen av vården med dess enorma uttag av vinster utan istället måste kravet vara att det privata systemet fungerande samordnas med det offentligt finansierade vårdsystemet. Kanske skulle ett sätt vara att kombinera offentlig service och privat beredskap genom en gemensam servicesedel eller kanske ett skapande av ett servicekonto? Utomordentligt viktigt då vård-och omsorgsförsäkringen skulle också vara att olika kommuner och privata entreprenörer inom vård-och omsorg skulle förenhetliga olika serviceutbud och praxis inom Sveriges avlånga land. Fastän en vård-och omsorgsförsäkring skulle öka människornas ekonomiska välfärd, utgör dess höga pris idag ett mycket stort problem att lösa. På grund av detta borde man hitta ett sätt att finansiera anskaffning av vård-och omsorgsförsäkringen, vid behov. Kanske svaret är att målet för långtidssparande borde utökas från kompletterande av pensionsinkomsterna till finansiering av vård och omsorg?
Enligt min mening bör kommuner och landsting, som ju båda har rätt att ta ut skatt av meborgarna, vara huvudmän för all skattefinansied utbildning, vård och omsorg, oavsett om den drivs i privat eller offenlig regi.
Om en försäkring enligt din modell inte ska leda till ökade socials klyftor och sämre vård för personer med låga inkomster, måste den vara obligatorisk. Jag har själv faktiskt haft funderingar på en sådan, obligatorisk sjukförsäkring. Men den skulle, enligt mina funderingar, ha till uppgift att betala de avgifter som patienterna själva måste betala för sjukvård, medicin, sjukresor och tandvård. Denna försäkring skulle vara utjämnande och ersätta det nuvarande högkostnadsskyddet. Försäkringen skulle genom ett återväringssystem motverka överkonsumtion av sjukvård och medicin, samtidigt som den som för tillfället är utan pengar ändå skulle kunna hämta ut sin receptförskrivna medicin. Vinstproblemet i privat undervisning, vård och omsorg måste tänkas igenom ordentligt. Det ska inte löna sig att spara genom sänkt kvalitet under ett år, i syfte att använda vinsten till uppköp av konkurrenter under kommande år. Detta hindras ju inte alls av förbud mot utdelning av vinsten, varför den debatten till stora delar är en pseudodebatt. - - - Om kommunen är huvudman även för privatskolorna, kan kommunen besluta att privatskolorna ska hålla till i de lediga klassrummen i de kommunala skolbyggnaderna, om inte rent geografiska skäl talar mot detta. Om syftet med en privatskola är att eleverna inte ska ha så lång skolväg, så uppnås ju inte det syftet om de ändå ska tvingas iväg till centralskolan. Men varför skulle inte de religiösa friskorna kunna hålla till i samma byggnad som den kommunala skolan?
Vård som läggs ut på entreprenad är INTE privat verksamhet.
När ett företags enda intäkt består av skattepengar som andra har betalat in till stat/kommun/landsting, så kan företaget ifråga näppeligen beskrivas som privat. Vid genuint PRIVAT vård så betalar kunden (i princip privatpersonen) vården med egna skattade pengar. Utföraren är privat, pengarna betalas direkt av kunden som också är privat. Det offentliga är överhuvudtaget inte inblandat. Detta, är PRIVAT vård. I stället för att fortsätta använda termen "privat" på fel sätt, så skulle man kunna säga t.ex. "upphandlingsskolor" eller "upphandlingsvård" för att beskriva skolor eller vårdinrättningar som drivs av någon annan än stat/kommun/landsting. Men det är fel att benämna skattefinansierade vårdinrättningar eller skattefinansierade skolor som "privata" när hela intäkten består av högst offentliga skattepengar.
G-A Karlsson
Du har rätt. Men det är inte lätt att hitta på nya begrepp, som inte kan missförstås och inte heller är långa och krångliga.
G-A Karlsson
Har tänkt lite mer på detta. De svenska privatdrivna skolorna, som till 100 % drivs med skattemedel kan inte kallas "upphandlingsskor" eftersom verksamheten INTE är upphandlad. Det räcker med ett tillstånd från Skolverket och sedan rekrytera elever med mördande reklam, som är kommunerna skyldiga att betala den s.k. skolpengen. De privata företagen, som driver skolorna, är sina egna huvudmän. Med den modell, som jag vill ha, skulle dessa skolor - om de får vara kvar - omvandlas till just upphandlingsskolor. Det är absolut en riktig benämning på det som jag föreslår. Regeringen vill nu gå vidare på den inslagna vägen och även ersätta det offentliga huvudmannaskapet för den upphandlade sjukvården med en "peng". Men därom inte ett pip från den trotskistiska sektvänstern om deras socialdemokratiska gisslan i NV Skåne.
Replik till Lars Flemström
Jag tror att en klar majoritet kunde tänka sig att betala extra i avgift för att själva få bättre service och kvalitet, men också att betala mer i skatt för att alla ska få bättre service och kvalitet. Det som måste genomföras är att vi har system inom vård, omsorg och utbildning som är gemensamma, ges på lika villkor och som är tillgängliga och genomskinliga så att ingen avstår av ekonomiska skäl. Om man går ut och frågar folk idag: Skall vi ha vård på lika villkor? Då tror jag att 95 procent skulle svara ja, självklart! Men om vård-omsorg-och skolsystemet som nu har brutit ihop så finns idag möjligheter att köpa bättre vård,skola och omsorg , då kommer det inte att vara så självklart längre. Då blir Sverige ett segregerat samhälle i vi och dom. Nu gäller det att kunna knyta upp denna gordiska knut innan det är försent. Varför? Därför att medellivslängden förväntas öka, försörjarnas andel minska och nettoinvandringen avta. Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos väntas medellivslängden öka med 3 år för kvinnor och 4,5 år för män till år 2050. Det är framför allt den ökade medellivslängden som bidrar till att antalet 85-åringar och äldre växer. År 2005 var den åldersgruppen 228 000. År 2035 har den ökat till 442 000 personer. Under perioden 1980–2005 växte gruppen med 5 100 personer per år. Åren 2025–2035 väntas den öka med 15 200 personer per år. Försörjarkvoten, det vill säga 20–64-åringarnas andel i förhållande till den totala befolkningen, antas minska från 59 procent 2005 till 54 procent 2035. Om man enbart tar gruppen 75 år och äldre i förhållande till antalet arbetande blir nedgången i försörjarkvoten mycket kraftigare. Nettoinvandringen, som de senaste åren varit över 50 000 per år, tros avta till 13 000.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







