Skolinspektionen har kommit med en rapport om läget i den svenska skolan. Läget är inte bra. Alltför många elever lämnar skolan utan fullständiga betyg En del elever lämnar grundskolan redan i årskurs 7 eller i årskurs 8. Framtiden för dessa elever är allt annat än lus.
Vi vet sedan tidigare att många elver inte fullföljer sina gymnasiestudier och att arbetslösheten i denna grupp är förfärande hög.
Utbildningsminister Jan Björklund brukar ha hög svansföring. Dock inte när rapporterna från Skolinspektionen eller från Skolverket som handlade om det fria skolvalets negativa konsekvenser kom. Då håller sig den annars talföre Jan Björklund undan.
När alliansen tillträdde kritiserade Jan Björklund den socialdemokratiska skolpolitiken och gav i utsikt en annan skolpolitik som skulle ge andra resultat. Och visst fanns det saker att kristisera i den socialdemokratiska politiken, men faktum är att sedan Jan Björklund tillträdde har utvecklingen hela tiden gått åt fel håll. För detta tar han inget ansvar. Han pekar bara på att de reformer han lagt kommer att ge resultat i framtiden. Nu vill han t.o.m. utreda när hans reformer får positiv effekt. Tro mig sådant går inte att få svar på i en utredning.
Det behövs en ny skolpolitik. Skolan behöver bli mindre av en marknad och mer av en plats där undervisning ska ske med hjälp av kompetenta lärare. Jag tror inte att elevers och föräldrars val att välja mellan olika skolor går att förbjuda, men tilldelningen av resurser till olika kommuner och olika skolor måste ske mer utifrån behov och inte med en skolpeng som är lika för alla.
Kommunerna måste få bestämma vilka skolor som ska få etableras inom kommunens område och var inom kommunen de ska etableras. Skolorna finansieras med kommunala skattemedel och kommunerna har ansvaret för att dessa medel används effektivt. detta sker inte i dag. I dag finns en överetablering av skolor i många kommuner. Alltför mycket resurser läggs på marknadsföring. Dessa resurser skulle bättre kunna användas i undervisningen.
Jan Björklund har haft ansvaret för skolan i Sverige sedan 2006. Han har misslyckats å det grövsta. Han bör inte få förnyat förtroende 2014.
Nu är jag givetvis ingen specialist på skolpolitik men jag har uppfattat att sedan Alliansen trädde till så har:
1) Grundskolans läroplan förändrats. Detta efter remissförfarande som debatterats flitigt. Skall Socialdemokraterna upphäva den nya läroplanen. 2) Betyg införts i grundskolan på basis av den nya läroplanen. Skall detta nya betygssystem avskaffas? 3) Lärarutbildningen har skärpts och syftar till förbättring av lärarnas ämneskompetens och pedagogiska kunskaper. 4) Lärare som genomgått den nya utbildningen skall få legitimation. Tidigare utexaminerade lärare skall också få legitimation efter komplettering till gällande krav. Målet för dessa förändringar är, att grundskoleelever normalt skall klara intagningskraven till gymnasieskolan. 5) Gymnasieskolan förändras och uppdelas på en högskoleförberedande del och en yrkesförberedande del. --- Mina personliga reflexioner är att dessa förändringar genomförts med stort motstånd från oppositionen,och från lärarfacket. Motståndet har gått ut på att inkompetensförklarat Björklund som person. Militärt förflutet är tydligen definition på en okvalificerad politiker. Betygsreformen har i sak accepterats eftersom den egentligen är densamma som tidigare med små förändringar- Oppositionen har främst riktats mot att lärarkåren inte fått remisser och att den är svårbegriplig, att den insätts för tidigt och att den införs för snabbt. Men att trots detta så har den accepterats. Att skolans skall koncentreras sig på att via betygskriterier få kontroll på elevernas kunskaper har karakteriserats som militär katederdisciplin där elevernas akll utan att kunna reflektera över saker och ting skall tvingas att lära sig läsa, räkna och skriva. Nej skriva behöver eleverna inte längre då det finns datorer som skriver. Läs om ditt eget inlägg här ovan och märk att ingen kritik riktas mot: 1) läroplanen 2) betygen 3, 4) Lärarutbildningen 5) gymnasieskolan Din kritik riktas mot att ingenting hänt på 6 år (?). (Är det inte bra då?) och att Björklund i ditt fall inte pekar med hela handen utan bytt till hög svansföring. I stället vill du, att 1) kommunerna/politiker skall bestämma vilka skolor som får finnas inom en kommun. 2) Politiker skall bestämma lokaliseringen av dessa skolor. 3) Politiker skall bestämma hur en skola skall använda skolpengen. 4) För mycket resurser används av skolor för att tala om vilka linjer och vilka pedagogiska metoder som en skola använder. Detta skall väl då politier avgöra? Det verkar som om du anser att skolpengen tillhör/ägs av politiker i kommunen och inte av föräldrar/elever. Eller hur. Eftersom Björklund enligt din uppfattning inget åstadkommits på 6 år - skall detta ditt program genomföras på kortare tid? Hur lång tid? Men alla de reformer som enligt din uppfattning varit verkningslösa - vad med dom? Tillbaka till tidigare läroplan? Bort med betyg? Tillbaka till tidigare lärarutbildning? Bort med lärarlegitimation? Bort med yrkesförberedande linjer på gymnasiet? Jan Andersson: Nuvarande läroplan liksom den förra läroplanen från 90-talet beslutades under borgeliga majoriteter. det fanns inga betydande meningsskiljaktigheter mellan de politiska blocken. Det fanns inga stora skillnader mellan när betyg ska införas i skolen. det skildde en årskurs 6:an eller 7:an. Förändringen av lärarutbildningen gjordes under stor enighet. Också om förslaget om lärarlegitimation rådde enighet. Förberedelsen av reformen har emellertid varit katastrofalt dålig. När legitimationen kan införas vet vi inte idag. Om gymnasieskolan fanns oenighet. Vi socialdemokrater vill att alla linjer ska ge behörighet till högskolan. sedan reformen genomfördes har färre elever sökt till linjer som enbart är yrkesförberedande. Orsaken synes vara att elever vill ha valmöjligheten att kunna välja högskola. Svensk skola tappar i förhållande till skolor i andra länder. Skillnaderna i svensk skola ökar snabbt. Skolverket menar att det fria skolvalet är den största orsaken till detta. Då måste regeringen agera. det gör inte Björklund. han kunde t.ex försöka påverka resursfördelningen i skoaln. det är inte rimligt att antalet elever som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg ökar år från år. Mycket resuresr som borde gå till undervisning går idag till marknadsföring och till vinster till aktieägare. detta borde skolministern göra någonting åt. I många kommuner finns för få elever i förhållande till antalet skollokaler och antalet lärare. Pengar som borde gått till undevisning går till tomma lokaler. Om kommunerna hade fått det totala ansvaret för etableringarna kunde resurserna anvöndas bättre. Märk väl att det kommunala skattepengar som finansierar skolan. Skolpengen är inte föräldrarnas. Skolpengssystemet är ett sätt att fördela de gemensamma skattepengarna. dessa pengar ska inte smetas ut lika till alla eftersom behoven inte är lika. resurserna ska fördelas efter behov. den uppgiften åvilar de förtroendevalda. Om vi ska smeta ut skolpengen lika för alla behövs inga politiker. dessutom vet vi att det skulle försärka de skillnader sim finns idag. Vilka pedagogiska metoder som ska användas i skolan bestäms på fälett på de enskilda skolorna och av de enskilda lärarna. Vi politiker ska ge förutsättningar för lärarna att fortbilda sig och att komma i kontakt med forskningen på skolområdet. I slutändan är det resultatet som räknas. Om Jan Björklund varit elev och skulle betygsättas utifrån sina resultat hade betyget blivit klart underkänt. Flera länder som t.ex Singapor och Ontario i Kanada har på några år lyckats vända resultaten i sina länder på ett postivt sätt. Jan Björklund har försärkt en nedåtgående trend under sin tid. Något ansvar borde han ta för denna utveckling, eller hur?
Dårskapen i (s)-politiken går att fånga i en enkel tanke: "X är särskilt begåvad så hen behöver inte lika mycket resurser för att klara skolgången".
Några frågor: - Varför skall X's föräldrar acceptera detta? - Hur skall Sverige kunna hålla sig med spetsforskning? - Inbillar du dig ens att resten av klassen får ett bättre liv genom att X hålls tillbaka? Att fly in i diskussionen om utförare är ett bekvämt sätt att slippa komma med konstruktiva förslag. Jan Andersson: Det handlar inte om begåvning utan om att vissa elever kommer från hem med studievana och andra gör det inte. den svenska skolan fungerade en gång utjämnande och var kompensatorisk. barn som kom från hem där föräldrarna inte hade någon hög utbildning fick extra resurser i skolan och deras begåvning upptäcktes och utvecklades. Skolans utjämnande karaktär har alltmer försvunnit. Din begåvning är mindre avgörande än vilken uppväxtmiljö du kommer ifrån. detta är allvarligt. Klyftorna ökar och alla begåvningar tas inte tillvara. Detta handlar inte om att hålla tillbaka några utan om att föra fram dem som inte syns. Något måste vi ändå lära oss av den misslyckade politik som förs nu. Skolinspektionens och Skolverkets rapporter om läget i den svenska skolan måste tas på allvar.
Nu ska det bli ”ordning och reda i klassrummen” med allvetande lärare och elever som lyssnar, inordnar och fogar sig göra sitt inträde i Jan Björklunds skola.
Jan Björklunds skola innebär i klartext en moderat uppdelning av klassamhället mellan linjer för dem som skall vidare till gymnasier, högskola, universitet, rena yrkeslinjer, betygsliknande omdömen redan i ettan, obligatoriska språkkunskap för invandrare och betyg i ordning, frånvaro och uppförande. Ja,idag hyllar Folkpartiets Skolminister Jan Björklund Stockholmsmoderaternas tilltag som är en del av de nya Moderaternas skolpolitik. Man tar sig bara för pannan. Ledordet för Folkpartiets Ordförande Jan Björklund är att ”marknadssäkra kunskapsmålen”. Sverige framställs som ett land där det är färre läxor och färre prov än i något annat land i världen, och där eleverna skolkar och kommer för sent, diskrimineras av näthatet 24 timmar om dygnet och kastats ut i samhället utan avgångsbetyg som innebär arbetslöshet, utanförskap, ökat våld och kriminalitet. Svensk skola har sjunkit till bottennivå under de sex senaste åren och fler och fler elever blir inte godkända i matematik och engelska. Elever som inte godkänns ifrån svensk grundskola ökar mer och mer. Mertalet av svenska skolungdomar tar inte sin gymnasieexamen utan kastats ut i ett mer segregerat iskallt Allianssamhälle som splittrar sönder samhället där Fredrick Reinfeldt fullföljer sin retorik och urskiljer samhället i vi och dom. Det relativa stöket ökar i klassrummen om eleverna arbetar självständigt jämfört i mer auktoritära länder, det säger sig självt. Näthatet på Internet har idag tagit över svensk ungdoms lärande i skolan och är det största problemet för både elever, föräldrar och lärarna som Jan Björklund nu vill sopa under mattan utan åtgärd. Man skakar bara på huvudet och undrar egentligen vart svensk skola är på väg. Det är kris idag i svensk skola som var världens bästa för 30-år sedan. Det är Alliansregeringen yttersta ansvar att vidta konkreta åtgärder. Men hur skall den Svenska alliansregeringen göra när utbildningsminister Jan Björklund går in på linjen att avskaffa, stoppa, straffa, återinföra och återupprätta. Jan Björklund är känd som en man som vill med militär auktoritet styra den svenska skolan och universitet efter vissa principer och som inte lyssnar inåt i skol-och universitetssystemet. Jan Björklund ser inte detta som ett problem utan framhåller enbart ” den marknadsmässiga kunskap”, som något som skall naglas fast, utfodras i olika portioner och slutligen skall kunna mätas. Olika organisationer, myndigheter, Skolverket och Skolinspektionen har påpekat detta till Utbildningsdepartementet och Alliansregeringen men de står handfallna idag. Dagens näthat på Internet och denna mycket allvarliga diskriminering för svenska elever och lärare har nått nya höjder men några konkreta återgärder finns inte i Jan Björklunds värld som kan göra skillnad om skoleleven fullför sin grundskola eller inte. Men det går inte att lägga fast vad som är god kunskap. Möjligen gick det på 50-talet men inte idag, i en allt mer global tid. Frågorna Jan Björklund borde ställa sig är: Hur ska eleverna kunna möta en framtid som är mer öppen än någonsin där allt förändras snabbare och snabbare och hur skall skolan, elever, lärare och föräldrar möta detta näthat på Internet som segregerar och splittrar skolan, elever, föräldrar och samhället sönder och samman? Att skapa en bra skola handlar inte bara om resurser, det handlar om pedagogik, synen på kunskap och åsynliggöra dagens diskriminering på elever och lärare. Detta har att göra med ett demokratiskt samhälle i gemenskap. Att skapa en bra skola är också att ta näthatet på internet på allvar som nu har drabbat 90 % av svenska elever. Någon kreativ framdriftsplan för detta har inte Jan Björklund och Alliansregeringen. Folkpartiet har ju bland annat lånat synen på integration och ” den marknadsmässiga kravneoliberalismen”, från Danmark, minns den hårda debatten om språkkrav för invandrare i årskurs ett. Nog verkar även Folkpartiets skolpolitiker i de båda länderna inne på samma linje. Näthatet på internet och påföljande diskriminering som nu har drabbat elever, föräldrar, lärare och skola i Sverige mycket hårt lägger Jan Björklund idag ned i Fredrick Reinfeldts överfulla soptunna i Rosenbad utan åtgärd. Han har gått med stora svarta skygglappar och Alliansregeringen är totalt handlingsförlamat. Kristdemokraten Ulla-Britt Haglund, skriver i Göteborgsposten:”Men det känns emot alla utvecklingstankar att läsa Björklunds pressmeddelanden som ofta inleds med att avskaffa och stoppa, återinföra och återupprätta.” Hennes slutsats är att Jan Björklund borde sparkas som ledare för alliansens skolpolitik. Det är det få borgerliga politiker som vågar säga offentligt men nu ansluter sig Centerpartiet och Kristdemokraterna idag också till detta. Alliansregeringen har tydligen en lång uppförsbacke att gå idag och splittringen inom Alliansen är stor. Men det borde rimligen finnas även traditionella Folkpartister som undrar var den klassiska liberala tanken på individens val tog vägen i Alliansens moderata skolpolitik. Vi har alltså en Alliansregering som säger att de bedriver en politik för jobben. Men morgondagens arbetskraft sitter i dagens skolbänkar och arbetsmarknadspolitiken börjar där. Frågan är om de fåtal som kommer ut ur skolan efter elva, tolv år i alliansens skola har fått med sig det som behövs för att få och behålla jobben. Det som kan konstateras är att Utbildningsministern och Folkpartiets Ordförande Jan Björklunds skolpolitik har blivit ett Allianslapptäcke utan sömmar och innehåll. Jan Björklunds skola har varken resurser eller praktiska möjligheter att hantera: 1. Kunskapsuppföljningen. 2. Betygen. 3. Gymnasieutbildningen. 4. Lärarutbildningen. 5. Kompetensutvecklingen lärarlyftet. 6. Lärarlegitimationen. 7. Kvalitets-och Certifieringskrav. 8. Behörighet ifrån alla grundskolelinjer till högskola. 8. Konkreta åtgärder mot diskriminering och näthatet på Internet mot svensk skolungdom och lärare. Bara detta att det inte finns någon form av konkreta åtgärder idag för svensk skola, dess elever och lärare är en gigantisk katastrof för Folkpartiet, Jan Björklund och den svenska Alliansregeringen.
Ovanstående inlägg om den svenska orättvisa Alliansskola hänvisas till; http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4224&grupp=16275&artikel=4938164 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5132666&play=3963953&playtype=Ljudklipp http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4224&grupp=16275&artikel=4825581
Som om det inte funnits varningssignaler. Kunskaps- rörelsen med Arne Helldén i spetsen startade redan 1979. Han fick rätt. Det var verkligen en skola på villovägar han ägnade en bok för tio år sedan. Chalmers test bland nybörjarstudenter visade redan för femton år sedan att matematikkunskaperna även bland de bättre studenterna var i fallande. Redan i mitten på 60-talet fick svenska gymnasie- lärare kortare utbildningstid än vad som gällde i andra europeiska länder. (Undantaget lektorer, men de tjänsterna tilläts kommunerna att avskaffa)
Har inte läst kommentarerna men, faen det kostar ju, tycker FR, jobbavdraget till valet 2014 juu.
Lite fläsk, smörjer.
På wikipedia finns en genomgång av IQ och ärftlighet. Signifikant är att genomslaget ökar med åldern, vilket talar för att det är arv, snarare än miljö som ligger bakom.
http://en.wikipedia.org/wiki/Heritability_of_IQ (s) ser "studievana hem" som en slump men en förklaring som stöds av ovanstående är att det helt enkelt är så att den akademiska förmågan är större i vissa familjer. (s) kompensatoriska ambition kan därmed anses vara både fåfäng och destruktiv. Min erfarenhet är att skolan inte alls tar hand om begåvningar och min barn håller på att göra samma erfarenhet. I bästa fall får begåvade elever ägna sig åt självstudier, i värsta fall håller skolan inne litteratur för att bromsa. Det senare är naturligtvis bara fånigt: vi beställde litteraturen via internet. Min magkänsla säger att c:a 5% av eleverna skulle kunna vara färdiga med gymnasiematten i 9:e klass. Som nykläckta studenter skulle dessa kunna studerat högskolematte i tre år. Det vore en enorm fördel för Sverige som forskningsnation. Jag inbillar mig inte för ett ögonblick att (s) har ambitioner att agera i den riktningen men rätta mig gärna.
Per (s) Ohlsson har en bra krönika i sydsvenskan:
http://www.sydsvenskan.se/opinion/per-t-ohlsson/befria-skolan-fran-politiken
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Jan Andersson
 Valkrets: Helsingborg, Skåne Adress: Stuvaregatan 11 25267 Helsingborg Mobil: 0732-315954 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Per Kjellén - 1 juni 09:34, 2012 
Jan Andersson, Stuvaregatan 11, 25267 Helsingborg, Mobil: 0732-315954, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Jan Andersson, www.s-info.se
0,25000
