Skolverket är tydligt i sin rapport. Det fria skolvalet har stor skuld i att skillnaderna i svensk skola har ökat. Dessutom har den svenska skolan totalt tappat i förhållande till skolorna i andra länder.
Leder dessa kunskaper till att vi ska slopa det fria skolvalet och återgå till ett system där elverna placeras i den skola som ligger närmast hemmet? Jag tror inte på det. Jag tror precis som ledarskribenten i Helsinborgs Dagblad , Ingrid Runsten, att de partier som vill föbjuda det fria skolvalet kommer att bli straffade av väljarna. Det skulle leda till stora protester om föräldrar och elver inte fick välja den skola som de bäst tycker uppfyller deras krav.
Men ska vi då bara åse de negativa konsekvenser som det fria skolvalet innebär? Också på denna fråga är mitt svar nej. Det borde gå att inom det fria skolvalets ram kunna skapa en mer likvärdig skola. För det första måste vi politiker som har ansvaret för den kommunala skolan ta vårt ansvar och se till att resursfördelningen i större utsträckning går till de skolor där eleverna har svårt att uppnå målen. Staten måste också ta ett större ansvar för en mer rättvis resursfördelning. Gunnar Wetterberg är i en krönika i Expressen/ Kvällsposten inne på detta. För det andra måste kommunerna få bestämma vilka skolor som ska få etableras i kommunen och var de ska få etableras. Ansvars- och finansieringsprincipen är åsidosatt på skolans område. det innebär idag ett slöseri med offentliga medel och att direkt felaktiga etableringar sker i landets kommuner.
Ska vi då förbjuda vinst när det gäller skolversksamhet och då i praktiken utesluta vissa driftsformer? Inte heller detta tror jag på. Jag menar också när det gäller vinsterna att det går att göra vissa saker för att få bort de kortsiktiga lycksökarna i branschen ( sådana finns , det går inte att blunda för). Det är möjligt att införa vinstbegränsningar. Det vore logiskt eftersom de vinster som uppstår sker med kommunala skattemedel som bas. Detta räcker inte. Det måste också införas vinstbegränsningar vid försäljningar av verksamheter. De flesta skolkoncerner tar inte ut stora vinster så länge de har ansvar för skolverksamheten. Vinsten tas ut vid försäljning. Också detta måste begränsas. Införs sådana begränsningar tror jag att riskkapitalisterna kommer att lämna skolbranschen.
I övrigt måste tydliga kvalitetskrav införas. I dag är skillnaden mellan många fristående skolor och de kommunala skolorna stor när det gäller ansvaret för elever med särskilda behov, när det gäller skolbibliotek, när det gäller lokaler för regelbunden idrott m.m. Dessa skillnader i ansvarstagande och i kvalitet måste bort.
Jag vet inte om det är möjligt men jag skulle också önska att något görs åt den aggresiva och ibland rent lögnaktiga markandsföring som en del friskolor bedriver. I min hemstad Helsingborg har en nystartad fri skola under detta år inbillat elverna att de till hösten ska få undervisning i centralt belägna lokaler. Detta har visat sig vara en bluff. Först 20 juni sker slutförhandlingen med den hyresvärd som man har samtal med. Då kan det bli så att det inte blir några centralt belägna lokaler. Det kan också bli så att det blir ett ja. Men då måste bygglov sökas och ombyggnader ske . Hur man ska kunna klara av detta innan höstterminstart övergår mitt förstånd, såvida man inte kallar in billig arbetskraft från andra länder.
Mina slutsatser blir att det fria skolvalet bör behållas men att kommunerna får ansvaret över etableringen av alla skolor. Dessutom måste likabehandlingen när det gäller kvalitetskraven uppfyllas och kommunpolitikerna måste ta sitt ansvar när det gäller den kommunala skolans kvalitet.
2012-05-22, 10:34 Permalink
Andra bloggar om: Det fria skolvalet 
Jag anser dessutom att all skattefinansierad verksamhet innom vård skola och omsorg ska ha samma krav på offentlig revision som den som drivs av kommunen. Jag anser också att om man inte levererar det man utlovat ska man bli återbetalningsskyldig av de skattemedel man kvitterat ut.
Då tror jag att vi bara kommer att få seriösa spelare i denna branch. Och det är väl det vi vill. Jan Andersson: Kloka synpunkter!
Kommunerna är inte och kommer aldrig att bli lämpliga som huvudmän för skolan.
Jan Andersson: Om detta har vi olika åsikt. Jag kan konstatera att staten via Skolinspektionen idag har ansvaret för etableringen av fristående skolor ute i våra kommuner. Jag tycker inte att man sköter denna etablering på ett tillfredställande sätt liksom man inte alltid sköter kontrollen av fattade etableringsbeslut. Jag ger ett exempel från Helsingborg i mitt inlägg.
Vill eleverna rösta med fötterna skall inte kommuner kunna förhindra det genom vetorätt mot friskolor. Förmodligen är det kommunerna som skapat de stora friskolevinsterna genom att under tjugo år hålla tillbaka lärarlönerna och använda pengarna till annat. Alltså: redan utan konstiga rationali seringar är skolpengen väldigt lönsam för friskolan. Jag vill minnas att en friskolerektor i Umeå (?) hävdade detta. Jan Andersson: Jag tycker att man ska kritisera SKL för deras kortsiktiga lönepolitik. Om inte alltför många år kommer vi att ha brist på lärare. dessutom har lönepolitiken inneburit att alltför få söker sig till lärarutbildningarna. Men lönerna är inte högre bland friskolorna. dessutom är antalet behöriga lärare lägre bland fristående skolor. Många av dessa skolor kommer att få stora problem när lärarlegitimationen införs. När detta blir är idag oklart eftersom utbildningsdepatementet drivit igenom en dåligt förberred reform. Skolpengen blir lönsam när man har låg personaltäthet och inte tar emot elever med särskilda behov. Därför måste skolpengen ses över och differentieras utifrån behov.
Baylan har sagt att det fria skolvalet ska vara kvar. Och då är det det som gäller! Vi får väl se efter valet om det räcker med frivilliga medel. Tvång ska i princip aldrig tillgripas, innan allting annat har prövats med negativt resultat.
Jag har framfört att tre krav borde gälla för skattefinansiering av privata företag inom skola, vård och omsorg. 1) Begränsning av det tillåtna vinstuttaget. 2) En regel om obligatorisk återbetalning av överskottet, utöver tillåten vinstutdelning samt tillåten avsättning till reservfond, till kommunen eller landstinget. 3) Fullständig insyn i företagets bokföring och ekonomi, så att inga vinstmedel kan föras ut på bakvägar. Avsättning till reservfond var tidigare obligatoriskt för alla aktiebolag. Det fanns regler om ett högsta belopp årligen som fick avsättas till reservfonden, och också en begränsning av hur mycket pengar som fick finnas i reservfonden totalt. När det beloppet var uppnått fick ytterligare avsättning till reservfonden inte göras. Syftet med reservfonden var att skydda aktiekapitalet och förhindra onödiga konkurser. Jag tycker att systemet med obligatorisk reservfond bör återinföras för företag inom skola, vård och omsorg, eftersom det är verksamheter som drabbas hårt vid konkurser. Jag tycker att Jan Andersson inte riktigt vågar greppa det verkliga problemet, som handlar om risken för att våra skattepengar används för privat förmögenhetsuppbyggnad genom sämre undervisning, vård eller omsorg. Den risken förebyggs givetvis inte genom att bara tillåta s.k. non profitföretag inom skola vård och omsorg. Tvärtom medför ett non profit-system (d.v.s totalförbud mot utdelning av vinsten) att kapitaluppbyggnaden i företaget går ännu fortare, vilket kan medföra en kraftig ökning av företagets värde vid en försäljning. Jan Andrsson vill lösa detta problem med en vinstbegränsning vid försäljning. Hur är det tänkt att ske? Genom en skärpt reavinstbeskattning eller ren konfiskation? Kommer det inte att te sig märkligt med en högre reavinstbeskattning vid försäljning av företag inom skola vård och omsorg än vid andra företagsförsälningar? Jag har självfallet inget emot en begränsning av vinsten vid företagsförsälningar, men varför inte angripa problemet i båda ändar? Med en regel om återbetalning av överskottet efter varje verksamhetsår, bromsas förmögenhetsuppbyggnaden i företaget, vilket får en återhållande verkan på vinsten vid försäljning av företaget. Rent partitaktiskt är det också en fördel om förmögenhetsuppbyggnaden i företagen bromsas genom en återbetalningsregel. Med en massa kapitalister, som har stora förmögenheter inlåsta i sina företag, så kommer vi också att få en högljudd opinion för ett nytt regeringsskifte. Dessutom ökar ju risken varje år att vinstmedel letar sig ut på bakvägar. Skattemedel ska inte användas till privata förmögenhetsuppbyggnader i någon nämnvärt större mån än användningen av löner, som finansieras med skattemedel, till privat förmögenhetsuppgyggnad genom sparande. Därför stadgas i den lag, som klubbades strax före regeringsskiftet 2006 att den tillåtna vinstudelningen får överstiga statslåneräntan med endast 1 %, vilket i dagsläget motsvarar en utdelning på knappt 4 % av aktiekapitalet. Det är någon mer än vad du får på i ränta från banken på dina sparpengar. Det tråkiga med en lagen är att den aldrig har kommit till användning, eftersom den inte hann kompletteras med en bestämmelse om att denna vinstbegränsningsregel obligatorisk för företag inom skola, vård och omsorg. Sedan en stilla undran: Varför ska vi ha privata skolor, som drivs med skattemedel? Det handlar dels om glesbygdsskolor, som skulle ha lagts ner om de inte hade drivits vidare som friskolor, och dels om att tillföra skolväsendet som helhet nya pedagogiska impulser. De religiösa friskolorna behövs för att uppfylla kraven på religionsfrihet och föräldrars rätt att bestämma över sina barn i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Men måste klassrum i de kommunala skolorna stå tomma, för att en del föräldrar väljer att sätta sina barn i privata skolor. Kan inte privatskolorna hyra de tomma klassrummen, och då också hyra in sig i gemensamma resurser som skolbibliotek och gymnastiksalar. En del av de kommersiella friskolornas affärsidé verkar ju vara att spara på sämre byggnader och sämre gemensamma resurser - som i många fall lyser med sin totala frånvaro i privatskolornas värld. Den förmögenhetsuppbyggnad i de privata skolföretagen kan bl.a. använas till att bygga eller köpa lokaler, som kommer att vara värda en del vid en försäljning. Detta har de norska socialdemokraterna sagt blankt nej till. Skattemedel ska inte användas till privata förmögenhetsuppbyggnader, även om det i och för sig handlar om nyttiga investeringar. Jag menar att aktiekapitalet, ägarnas egna pengar, ska användasn till den typen av investeringar. Och det är en av anledningarna till att jag tycker att det är rimligt att ägarna får en viss utdelning på sitt satsade kapital. Annars kan de ju hyra klassrum av kommunen. Men ett aktiekapital (eller annat typ av kapitalinats) behövs ändå för att klara driften. Man ska klara en oförutsedd utgift utan att behöva springa till kommunen och be om mer pengar. Naturligtvis måste det offentliga ha rätt att bestämma vilka skolor, som ska få etableras i kommunen och var. Kommunen ska bestämma detta som första instans. Föräldrarna eller vårdtagarna ska ha rätt att överklaga beslut av kommunen. Det finns däremot ingen anledning att ge företagen någon överklagansrätt. Det är föräldrarna som ska välja skola, inte skolbolagen som ska välja elever. Människor ska ha mänskliga rättigheter. Bolagen ska inte ha mänskliga rättigheter. De har nog med rättigheter ändå! En av de rättigheter som ett bolag ska ha,är att veta vilka spelregler som gäller, innan de etablerar sig. I dagsläget, när en massa privatskolor redan har etablerat sig, ska de givetvis informeras i god tid om kommande regeländringar. Vi börjar redan, som en följd av debatten inom socialdemokratin, se en ökad försiktighet från bolagens sida med nyetableringar. Och det är ju bra.
I början av diskussionerna förekom påståendet att friskolorna befolkades av privilegierade elever och den kommunala skolan av underprivilegierade elever. Den debatten försvann därför att det är sant att alla elever har rätt att välja skola. Det finns inga elever som har detta privilegium. Kanske menade de ursprungliga författarna att privilegiet kom från Gud och att en del barn är mer begåvade än andra. Men det har aldrig påståtts att friskolorna antar elever från den utgångspunkten.
Att friskolorna ökat klyftorna är ett påstående som kunde vara berättigat om friskolorna sänkt elevernas resultat och om friskolorna samlat elever av en otrevligt etnisk karaktär. Men så är det inte. Friskolorna bedöms generellt som med högre kvalitet än de kommunala. Varför skall då friskolorna tas bort? En enkel lösning, som emellertid baserar sig på föräldrars omdöme och inte på politikers omdöme är följande: Skolpengen bestäms av kommunen och går till elevens utbildningskonto, fram till 18 års ålder disponeras kontot av föräldrarna och därefter av eleven. Pengarna får bara användas till utbildning och begränsas inte av en bortre gräns. Dock återbetalas ingenting till dödsboet efter en individ som inte brytt sig om utbildning under hela sitt liv. Friskolor och kommunala skolor får oberoende av varandra sätta upp sin terminsavgift och föräldrar väljer den inriktning och kvalitet som de finner hos de olika skolorna. En förälder skall ha rätt att välja en skola med högre terminsavgift än som ryms inom skolpengen. En lägre terminsavgift gör att skolpengen kan sparas till kommande eller andra utbildningar. Högskole - universitetsutbildning finansieras på motsvarande sätt och måste förmodligen kompletteras med banklån. Sådana utbildningslån skall åtnjuta rätt till ränteavdrag och varför inte rätt till avdrag för amorteringar. Politiker måste inse, att föräldrar och elever, rektorer och lärare vet bättre än folkvalda vad som är bäst för eleven.
För att få inneha vapen krävs vapenlicens, för att få köra bil krävs körkort, till och med för att få framföra en skoter krävs körkort.
Under flera år har jag menat att jag absolut inte skulle låta någon annan än den legitimerade läkaren operera mitt eventuella benbrott. Det är dags att huvudmän som äger friskolor certifieras av statliga certifieringsorgan. I dag sitter ägare av multinationella friskolor och styr över specialpedagogiska insatser, hur undervisningen skall ske och detta helt utan någon som helst pedagogisk utbildning. Den enda erfarenhet vissa verkställande direktörer av friskolor har, är sin egen skolgång och erfarenhet av att driva produktionsföretag. Jag vill inte sätta mitt barn i en friskola där ägaren styr lärarna med maktmedel som skadar barnen. Jag har både sett,hört och läst mängder av skräckexempel. Jag har sett huvudmän i friskolor som hyllar och belönar lärare som skrämmer barnen så de börjar gråta genom att de beskriver tio gradiga bestraffningsskalor för barnen med orden ”Ni vill inte ens uppleva bestraffning nummer ett”. Jag har sett huvudmän av friskolor som belönar den sortens lärare genom att befordra dem till biträdande rektorer och erbjuda dem att starta nästa multinationella friskola. Samtidigt är eleverna så skrämda att det inte vågar berätta hemma. Fråga ditt barn hur det egentligen är. Det vore ju önskvärt om det inom ramen för Skolverket fanns en nämnd dit lärare, föräldrar och pedagoger kunde vända sig när de ser oegentligheter på skolan och då borde Skolverket ha mandat att besluta om tvångsförvaltning av friskolan. I dagsläget gäller detta enbart om inspektionerna visar brister som sedan inte åtgärdas. Men det finns vissa aspekter som faller mellan stolarna, nämligen bemötande. En vettig och kunnig certifierad ägare förstår att det är rektors och bland annat specialpedagogens uppgift att ha mandatet att plocka bort den typen av lärare från undervisning. Inför certifiering för huvudmän som vill starta och äga friskolor. Jag är både för kommunala och friskolor men idag styrs marknadsekonomin och det finns många riktigt dåliga exempel där friskoleägaren har mycket dålig kompetens och förstånd att anställa kunniga rektorer och specialpedagoger som sedan får mandaten att leda skolan. Jag välkomnar att det socialdemokratiska partiet nu fortsätter arbetet med en kvalitetssäkring av den svenska friskolan. Det är dags för certifierade ägare av friskolor.
Svar till Per Kjellén:
Socialdemokraternas skolpolitiska talesman Ibrahim Baylan har nyligen sagt i en TV-intervju att S inte kommer att avskaffa det fria skolvalet. Det är vad som gäller. Svar till Carl Schad: I skollagens 2 kap 5 § står att "Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen... Om detta ska kallas certifiering eller godkännande saknar praktiskt betydelse, förutom att certifieringen torde vara generell (rätt att starta friskola i vilken kommun som helst), medan godkännandet gäller för en särskild kommun. Missförhållanden torde öka med ett certifieringssystem, om det är generellt. Det är emellertid anmärkningsvärt att staten (Skolverket) kan köra över kommunerna, redan som första instans (Se Jans inlägg och min första kommentar). Det är uppenbart att Skollagen i första hand tar hänsyn till bolagens intressen, och inte ger kommunerna något inflytande över hur kommunernas skattemedel används, när tillstånd väl givits att starta en privatskola i en viss kommun. Mitt förslag, som jag framfört även tidigare (se även min förra kommentar i denna tråd) är alltså att kommunerna ska bestämma som första instans, men att föräldrar ska kunna överklaga kommunens beslut till domstol (Förvaltningsrätten). Skollagen ger alltså bolagen rätt att starta skolor mot kommunernas önskan, utan att vare sig föräldrar eller elever önskat detta, och sedan locka elever genom aggresiv marknadsföring (Se exempel i Jans inlägg). Detta är betydligt allvarligare än att hålla på och bråka om bolagsform och totalförbud mot vinstudelning. Sådana diskussioner gagnar ju bara extremvänstern - vilket indirekt gagnar alliansen, efter den huvudsakliga måltavlan är socialdemokratin. Den som trott att detta är detsamma som ett (åter-) förstatligande av skolan har grundligt fel. Det är snarare början på en total privatisering av alla kommunala verksamheter, med statens hjälp. Friskolor - ja. Fritt skolval för föräldrar och elever - ja. Begränsad vinstutdelning ja. Skyldighet att betala tillbaka ev. överskott (utöver tillåten vinstutdelning) - ja. Total privatisering och avskaffande av de offentliga skolorna på sikt - NEJ!
Det här med återbetalning av skattemedel ifall man inte sköter sig kan knappast vara verkningsfullt mot att man för ut pengarna och endast lämnar ett tomt skalbolag kvar i Sverige. Kommer inte finnas ngt att utmäta för KFM och skattepengarna är likväl borta ur riket.
Det ena som fungerar är ett stopp för vinster i skol/vård sektorn. Lägg därtill att man har spärrar för utlandstransaktioner på alla konton som är tillhörande verksamhetsutövaren. Det torde hålla alla lycksökare borta från området.
Svar till Sven Dufva:
Läs vad jag har skrivit. Det handlar inte om återbetalning av skattemedel från företag, som inte sköter sig. (De ska i och för sig också betala tillbaka). Det handlar snarare om återbetalningsskyldighet för företag, som sköter sig så bra, så att företaget går med så stor vinst, så att vinsten är större än den tillåtna vinstutdelningen. Resten av vinsten ska alltså betalas tillbaka till kommunen. Syftet är dock inte att en massa pengar ska betalas tillbaka, utan att göra det olönsamt att generera vinster genom att försämra kvalitén i undervisningen, vården eller omsorgen. Jag har också skrivit mycket tydligt att förslaget består av tre delar: 1) En tvingande regel om begränsning av den tillåta vinstudelningen. 2) En tvingande regel om återbetalning av den del av överskottet, som överstiger den tillåtna vinstudelningen. 3) En tvingande regel om fullständig insyn i företagets bokföring och ekonomi. Med dessa tvingande regler kommer det inte att vara speciellt lukrativt att göra skalbolagsaffärer i företag, som är verksamma inom skola vård och omsorg. Det kommer inte att finnas så mycket att hämta. Men huvufsyftet med förslaget är dock inte att bekämpa den ekonomiska brottsligheten (den effekten får vi på köpet), utan att kraftigt begränsa möjligheterna att fullt lagligt använda skattemedel, som är avsedda för undervisning, vård eller omsorg, till snabba privata förmögenhetsuppbyggnader.
Sven skrev:
"Det ena som fungerar är ett stopp för vinster i skol/vård sektorn." 1. Hur ska det gå till praktiskt? 2. Varför skulle då någon vilja starta en privat skola om det inte finns en morot? 3. Om en privat skola kämpar hårt och effektiviserar så skall det bestraffas? Tänk om, tänk rätt!
De största kostnaderna i skolan är väl personal-, lokal- och läromedelskostnader. Om effektiviseringar som ska få någon större effekt måste man skära ner på dessa områden. Eller har Jons Jansson något annat recept?
Det kan i varje fall inte bli några stora vinster. Om det ändå uppstår stora överskott i verksamheten, bör den del av överskottet, som överstiger den tillåtna vinstudelningen, betalas tillbka till kommunen. Det behövs alltså en regel om återbetalning.
Men varför vinst öht? Om kommunen tar lån för att bygga en skola, så måste ju kommunen betala ränta på lånet. Om skolbygget finansieras direkt ur kommunens budget, gör kommunen i stället en ränteförlust. Den, som satsar egna pengar, bör på mostsvarande sätt ha rätt till ränta på eget kapital. Men det måste finnas en begränsningsregel.
Ett nätverk mot "övervinster" i skattefinansierade verksamheter kan nog vara bra. Men ska vi då bilda ett nätverk som slår mot s-partiledningen tillsammans med personer från avgrundsvänstern, eller ett nätverk tillsammans med borgerliga personer, som tycker att deras egna partiledningar har gått för långt?
Hur stor är chansen att borgerliga personer ställer upp på paroller av typ "Förbjud allting"?
Jag tycker det vore intressant att veta om de privata skolorna gav bättre utfall gentemot de andra? Om en skola inte kan leverera viljan att studera och lära sig så skall den ju läggas ner oavsett om den är kommunal eller privat. spelreglerna skall vara lika och så skall även kraven precis som Britta säger överst.
Jag är i det stora hela enig med dig, Jan. Man bör ju också säga något om de risker som motståndarnas förslag innehåller. Ofta hänvisas till våra nordiska grannländer som någon sorts föredömen. Men aldrig hör man dem berätta om de höga skolavgifter friskolorna tillåts ta ut. 20-50 tusen per skolår handlar det om. Jag antar att det i högra grad än mycket annat bidrar till segregation i skolan.
Och för Guds skull må vi slippa stiftelsedrivna skolor. Det finns ingen verksamhetsform som är så sluten och ogenomskinlig som stiftelsen, jag säger bara Tvind-skolorna i Danmark och jag har sagt nog. Men det är alltså detta system som Nej till vinst i välfärden vill ersätta dagens med. Snacka om att ta steg tillbaka. Och slutligen så borde man ju kunna begära att de svarar på frågan om vad de sedan skall göra med alla de uppsagda lärarna i de drygt 800 skolorna som ska beläggas med verksamhetsförbud? Var skall pengarna hämtas för att lösa ut dessa skolor ur lokaler, material, kunskapsinvesteringar? Hur de sedan skall hantera bilden av s, som ett parti av företrädare för verksamhetsförbud och massuppsägningar det ställer jag som partimedlem inte upp på. Jag kan inte stå på gatan och propagera för det, så då lägger jag mig hellre på sofflocket.
Jag tror att det är högst osannolikt att socialdemokraterna kommer att förbjuda det fria skolvalet. Däremot är det alldeles nödvändigt att göra vissa förändringar utifrån vad det fria skolvalet inneburit när det gäller ökade skillnader i skolan. Jag tror att en bättre resursfördelning och att kommunerna får bestämma etableringen av alla skolor inom kommunernas område vore ett steg i rätt riktning.
Beträffande diskussionen om olika driftsformer menar jag att kvalitet är vitigare än driftsform men att det behövs ett regelverk för att begränsa vinstuttag både vinstuttag i form av aktieutdelning och vinstuttag vid försäljning.
Jan Andersson
Jag har en fråga till dig, och vill att du ger ditt eget svar: Menar du att realistationsvinsten vid försäljning ska konfiskeras? Jag ser en risk att en sådan lag kommer att fällas av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Beskattning av privat egendom är tillåten, konfiskering är förbjuden. En klausul om återbetalning av den del av överskottet som återstår efter tillåten vinstutdelning faller däremot under avtalsrätten, förutsatt att det hela hanteras juridiskt rätt. Kan man då inte skriva in en klausul även om realisationsvinsten? Jag tror att detta blir juridiskt svårare, eftersom realisationsvinsten inte direkt kan hänföras till verksamheten under ett visst verksamhetsår. Och om det nu skulle vara möjligt, så varför inte dra in överskottet direkt efter varje verksamhetsår? Jag erinrar mig dessutom ett fall, där Sverige redan har fällts av Europadomstolen, då säljaren av ett företag inte fick ta ut realisationsvinsten. En myndighet hade satt ner priset på företaget till förmån för köparen. Inte nog med att svenska staten tvingades betala skadestånd på 4 miljoner till säljaren. Hela myndigheten, som beslutat om den konfiskatoriska åtgärden, fick läggas ner. Faktum är att skyddet för den privata äganderätten (och religionsfriheten) är starkare i europarätten än i den svenska lastiftningen. Vi måste nog börja tänka mer "europeiskt" om vi har tänkt vara kvar i EU. Tacksam för svar på frågan! Det är ju dessa frågor, praktiska detaljer som måste diskuteras på ett sakligt sätt, om vi vill få stopp på de nu mycket höga vinsttuttagen, på skattefinansierade verksamheter, om vi vill hitta medel som är både lagliga och effektiva. Men den diskussionen drunknar ju i kampanjerna mot vinst öht. Jan Andersson: De praktiska lösningar finns det de som kan bättre än vad jag kan. Men eftersom skolorna varje år får skolpeng för varje elver kan man säkert villkora dessa skolpengar med begränsningar i vinsuttaget. Om inte de privata ägarna ställer upp på det får man driva skolorna utan skolpeng.
Tack för svaret. Det var visserligen inte så uttömmande som jag önskat, men det kan ju vara en bra linje att inte stenhårt binda upp sig för en speciell lösning, om man inte har tillräcklig sakkunskap. Partiledningen borde ju ha bättre möjligheter att ta hjälp av juridisk expertis. Och jag hoppas att man då också studerar den dom i Europadomstolen, som jag nämnde.
Förutom risken att en begränsning av vinstuttaget vid försäljning av företaget uppfattas som en konfiskation, kan det inte vara bra att tillåta att vinster - som ägarna inte får ta ut så länge de äger företaget - ackumuleras i företaget på de sätt som bl.a. B.S. förespråkar. Det kan bli en stark drivkraft för regeringsskifte och lagändring. Det är en viktig sak du skriver, att om de privata ägarna inte ställer upp på villkoren så får de driva skolorna utan skolpeng. Det är innebörden av avtalsfriheten. Kommer man inte överens om villkoren i ett affärsavtal, kan man avstå från hela affären. Så är det när företag gör affärer med varandra. Men avtalsfriheten måste gälla för motparten (kommunen) också. Det vill dock inte regeringen, som vill tvinga kommunerna att ge skolpeng, vårdpeng, etc, till alla företag som fått tillstånd Skolverket eller Socialstyrelsen (?) att etablera sig i kommunen. Även om jag tycker att det fria skolvalet (och det fria vårdvalet) ska gälla i alla kommuner, och inte bara i somliga beroende på politisk majoritet, så får inte kommunen sättas i underläge förhandlingsmässigt och tvingas dansa efter de privata skol- och vårdbolagens pipa. Vad ska vi då ha den kommunala rösträtten till? Jag befarar att regeringens linje på sikt kan leda till en total privatisering och att all offentlig verksamhet inom dessa områden upphör.
Måste man lämna <a href=http://likvidationer.com/skalbolagsdeklaration >skalbolagsdeklaration</a> då man säljer till ett bolag som jobbar med <a href= http://likvidationer.com/likvidation-av-aktiebolag>;likvidation av aktiebolag</a>?
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Jan Andersson
 Valkrets: Helsingborg, Skåne Adress: Stuvaregatan 11 25267 Helsingborg Mobil: 0732-315954 Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av 
Jan Andersson, Stuvaregatan 11, 25267 Helsingborg, Mobil: 0732-315954, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Jan Andersson, www.s-info.se
0,15625
