I Svenska Dagbladet i dag försöker Gunna Hökmark och Sven Otto Littorin inbilla folk att moderaterna värnar om sysselsättning och om den svenska kollektivavtalsmodellen. Sanningen är att arbetslösheten i vårt land ökar snabbt p.g.a. av regeringens passivitet. På EU-nivå bromsar den svenska regeringen tillsammans med andra borgerliga regeringar varje försök att föra en aktiv  samordnad närings-och arbetsmarknadspolitik.

Man motsätter sig att utstationeringsdirektivet ska öppnas upp för att möjliggöra lika lön och likabehandling för utstationerad arbetskraft. En lett och en polack i Sverige ska nöja sig med minimivillkor. Detta leder till lönedumping. Som argument använder Littorin och Hökmark att det är risk för att direktivet försämras om det öppnas upp. Detta är en stor bluff. Europaparlamentet som är medlagstiftare har med stor majoritet sagt att direktivet ska öppnas upp för att möjliggöra lika lön och likabehandling. Att påstå att detta parlament skulle ändra sin uppattning 180 grader i denna fråga är inget annat än en stor bluff. Snarare verkar det som om Littorin inte tycks känna till att det finns ett parlament som är medlagstiftare. mer underligt är att Hökmark inte tycks känna till detta faktum

Sanningen är att det handlar om moderaternas återkommande skillnad mellan retorik och politik. Man säger sig vilja prioritera jobb i stället för bidrag men för en politik som innebär motsatsen. Man säger att man är det stora miljöpartiet men är i realiteten sämst i klassen enligt Svenska Naturskyddsföreningen. Och man säger sig vilja värna den svenska kollektivalsmodellen men gör ingenting i praktiken för att försvara den.