TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Yttrandefrihet och "straffmetoder"
Jag vill begränsa mig till yttrandefrihet och de straffmetoder det demokratiska samhället begagnar sig av mot en som bryter mot kodexen att för folket hemlighålla smygpratandet i kulisserna där de mäktiga använder klarspråk. Nej, jag tänker alltså inte tala om anklagelserna mot Julian
Assange och där man förstår att rättsskipningen måste och bör utreda om brott förekommit och lagföra den som begått brott.  Men jag förstår också Assanges rädsla för att bli utlämnad till USA. Sverige och svenska myndigheter har redan tidigare uppträtt ryggböjande  inför storebror i Väst, bl.a.”Därför kan USA i hemlighet ställa hårda krav på Sverige”. Ryggkrökandet har odlats redan av S-regeringen och ingalunda blivit mindre under Högeralliansen. Inte heller tänker jag därför tala om att det tydligen pågår en demokratisk revolution på Wikileaks så att stor del av verksamheten istället blir Openleaks avsett som ett forum för whistleblowers.

 

Wikileaks, Stålmannen, Lisbeth Salander...
Jag tänker på min ungdoms Stålmannen med sin röntgenblick som därmed kunde avslöja skurkars hemligheter. Jag tänker på Lisbeth Salander som genom sina hackermetoder kunde avslöja dubbelmoral och försvara sig mot övergrepp av de som är samhällets bevarare: advokaten och gode mannen. Det är ju så att samhället med sina regler om egendomsskydd och förbud mot datorintrång också skyddar rent kriminella åtgärder och mörkläggning av sådana operationer eller omoraliska affärrer. Som tidigare jurist kan jag inte låta bli att fascineras av hur de som blåsts genom Wikileaks avslöjanden mobiliserar hela juridiken för att stoppa vidare avslöjanden. Man talar med darr på stämman om olagligheten i att avslöja hur man saklöst skjuter ner människor, om intrång i ett "nödvändigt" diplomatspel som handlar om att utöva utpressning på mindre nationer att inta rätta positioner, se exempelvis amerikanska påtryckningar på Sverige för att vi skulle ändra inställning visavi Iran . Men nog låter överhetens klagovisa ihålig.


Salanderi är en demokratisk möjlighet
Jag är socialist och tänker på hur skulle arbetarrörelsen tagit sig ur förtrycket om man inte demonstrerat. Somliga av våra agitatorer tillbringade i början av kampen tid i fängelse på vatten och bröd. Oförskyllt naturligtvis... bara för att de talade om en mer rättvis fördelning av vinsterna och ett anständigt liv. Samma förtryckare finns i dag och de är lika rädda om sina hemligheter. Jag menar att man kan se både Wikileaks avslöjanden och nätattackerna mot betalföretagen i detta perspektiv. Ja, när man strejkade för ytterligare en spottstyver av vinsten till de arbetande så lät överheten under polisiärt, ja rent av militärt beskydd strejbrytare utföra arbetet för den lägre lönen. Och hur skall vi i dag övervaka att överheten, ja även att våra egna valda representanter inte spelar under täcket med ljusskyende eller andra reaktionära krafter? Salanderi är faktisk då en viktig möjlighet att upprätthålla en demokratisk kontroll. Därför gillar jag Wikileaks och deras efterföljare.

 

Yttrandefriheten, da?
Jo visst, är det viktigt att kämpa för frigivandet av Dawit Isaak. Men när de borgerliga tidningarna då och då har en kampanj för yttrandefriheten kan man inte undgå tanken på hur den ideologiska gemenskapen med högerregeringen helt snedvrider inte bara ledarmaterialet utan även hela nyhetsförmedlingen. Yttrandefrihet - ja om du har rätt partifärg! Detta avsätter sig också i att tidningarna inte vill undersöka eller skriva om de hemligheter som det talas om i maktens korridorer. Wikileaks framtvingar ett sådant skrivande i tidningarna. Nu menar jag inte Aftonbladets ganska larviga angrepp på Urban Ahlin och inte heller på det helt osakliga angreppet på Mona Sahlin, utan exemmpelvis just ovan berörda reflektioner över Sveriges undfallenhet i
Iranfrågan. Wikileaks verkar alltså för demokratin på ett sätt som tidningarna aldrig själva skulle förmå, och i vissa fall kanske inte ens vilja.


Riddare med nedfällt visir, som intet säger  och så blir inget sagt
Ola Larsmo ställer frågan i DNkultur: Blodtörsten i medierna är ovanligt stor... Den intressanta frågan är om svensk pressfrihets försvarare sluter upp lika tätt när snålblåsten når dit... och med vilken rätt ska någon i fortsättningen kritisera Kinas och Irans försök att stänga av nätet och hota nätaktivister om de demokratiska staterna agerar på precis samma sätt?  Publicistensklubbens ordförande Ulrika Knutsson menar att Sverige bör garantera Wikileaks fortsatta verksamhet . Min partikamrat Roger Jönsson konstaterar Wikileaks behövs. Det är beklämmamde hur många av dessa yttrandefrihetens riddare som vill stänga ner Wikileaks. Naturligtvis är SvD
tveksamt Wikileaks gloria kan lätt hamna på sned . Medan DN skickar fram Göran Rosenberg som försöker sitta på två stolar samtidigt: Förtroliga diplomatiska rapporter som säger något annat än det som sägs offentligt är inte nödvändigtvis ett tecken på lögn och hyckleri, och deras urskillningslösa publicering världen över är inte nödvändigtvis en seger för yttrandefriheten.Det enda säkra är att de enkla svaren kommer att segra över de svåra den här gången också.  Många journalister framstår därför riddare med nedfällt visir, som intet säger och så blir inget sagt.

Kan man sympatisera med nätattackerna mot betalföretagen?
Jag tycker inte om nätattackerna mot inblandade åklagare och advokater. Men samtidigt läser jag om att flera betalföretag vägrar att förmedla betalningar till Wikileaks . Det lär inte vara långsökt att förmoda att det sker bl.a. på framställning av USAs regering såsom rena bestraffningsreaktioner; eller ev. såsom rädsla för vad dokumenten kommer att innehålla om betalföretagen själva. Syftet är uppenbarligen ett ojuste försök att ekonomiskt strypa Wikileaks. Jag säger ojuste därför att ännu bara riktats lösa påståenden mot Wikileaks eller Assange såsom grund för åtgärderna. Någon laglig process har inte skett som ju brukar vara förutsättningen i en rättsstat. Eftersom man alltså begagnar sig av icke lagliga metoder i syfte att stoppa avslöjandena så kan jag förstå - och sympatisera med - nätattackerna mot betalningsföretagen. Och heder åt det svenska företag som fortsätter att förmedla betalningar Flattr.





Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM