TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Vinsten med vården och apoteken
Den 19 augusti skrev jag på denna blogg "Vinstfundamentalisterna slår blå dunster i ögonen på oss" apropå Göran Rosenbergs artikel "Vinsten med vården". Rosenberg invände mot resonemanget att med vinsten som drivkraft ska vårdköerna avskaffas, vårdkostnaderna sänkas och vårdkvaliteten förbättras eftersom det inte alls finns någon garanti för detta. På goda grunder kan man istället ifrågasätta om det ens är troligt när enskilda kommuner kommer i händer på ett mindre antal vård- och omsorgsföretag. Marknaden delas upp och företagsstorleken utesluter konkurrens. Vård- och omsorgssverige blir den mjölkko som företagssamheten önskar. På samma sätt organiseras apotekssfären. Liksom i Norge skaffar sig stora företag kontrollen över en rad apotek och delar marknaden mellan sig. Den prispress som statliga apoteksbolaget utövade används då att kamma in vinsterna till sjukvårdsprofitörerna.


Friskolorna nästa mjölkko för profitörerna
I Dagens Nyheter har under ekonomi den 22 augusti publicerats en utredning som ger en bild av profitskolan, "Friskolorna vill växa utomlands". Nu i veckan inleddes höstterminen på skolor runt om i landet – skolor som i allt större utsträckning är privatägda. Den svenska skolan har blivit en tillväxtmarknad där ett fåtal jättar expanderar snabbt. Friskolorna blir allt mer lönsamma och de skattefinansierade vinsterna används för att finansiera en snabb expansion både i och utanför Sverige. Det visar DN Ekonomis kartläggning av landets största friskolekoncerner. Det är enkelt att få skolan att gå med vinst: Företaget pressar kostnaderna, varvid man huvudsakligen sparar in på lärare. Att göra vinst är bra, säger företrädare för friskolorna, det betyder att vi gör rätt saker, att vi har en verksamhet som fungerar. Samtidigt framhålls att får vinsttänkandet aldrig drabba eleverna - hur det nu går ihop. Framförallt har man på andra skolor konstaterat ett behov av "närvarande vuxna", vilket inte ingår i friskolans pedagogik.


Stora friskolekoncerner
Kunskapsskolan driver 22 grundskolor och 10 gymnasieskolor. Omsättning (1 juli 2007 till 30 juni 2008) 657 mkr och vinst: 23 mkr.
Academedia har 20 000 elever i 70 skolor från förskola till högskola. Omsättning: 1 313 mkr, vinst: 81,4 mkr.
John Bauer driver 30 gymnasieskolor. Ägs av det danska risk­kapitalbolaget Axcel. Omsättning (enligt egen uppgift)cirka en miljard kronor och vägrar lämna uppgift om vinst.
Pysslingen driver 60 förskolor och 21 grundskolor. Omsättning 2008: 829 mkr, vinst: 16 mkr.


Vinsten används till att expandera utomlands
Nu börjar de investeringar som gjorts ge avkastning i form av vinst. Den använder vi till att expandera både i och utanför Sverige, säger Peje Emilsson, huvudägare för Kunskapsskolan. Kunskapsskolan, som till 30 procent även ägs av Wallenbergs maktbolag Investor, startar i snitt två till fyra nya skolor om året och nästa år tar företaget över två skolor i Storbritannien. Samtidigt förs samtal med en rad amerikanska delstater och Indien om att starta skolor där. Störst vinst av friskolekoncernerna gör Academedia, där bland annat friskoleföretaget Vittra ingår, med ett redovisat resultat på 81 miljoner kronor för fjolåret. Koncernen expanderar nu i snabb takt. 2008 startade man åtta nya skolor och i år blir det 15 nya. På Pysslingen, som främst driver förskolor, är tankegångarna liknande. Landets näst största friskolekoncern, John Bauer, ägs sedan i höstas av det danska riskkapitalbolaget Axcel. Uppgifter om vinst vill inte ägaren lämna ut men ambitionen är att investeringen ska ge avkastning genom att nya skolor startas.

S accepterar inte detta
Carin Jämtin har kraftfullt invänt att vi Socialdemokrater inte accepterar detta. Om vi satt av skattepengar för undervisning av våra skolbarn så anser jag att det just är undervisning pengarna ska användas till. Inte till att investera i en expansion, varken i Sverige eller ännu mindre utomlands. Carin Jämtin vill införa är en begränsning av hur stora ­företagens vinster ska få vara och vad de ska få användas till. DN påstår under rubriken "Färre lärare ger högre vinst" att förslaget har stött på patrull från partivänner. Men var DN hittat de S-partivänner som vill minska på antalet lärare för att ge vinst till skolkoncernerna framgår inte. Det handlar ju numera inta alls om alternativ pedagogik utan just om att vinstintresset är det högst prioriterade.


Vi måste slå tillbaka mot vinstfundamentalisterna.
Skola skall drivas med pedagogisk målsättning inte vinstmaximering. Visst skall vi ha en skola som bedrivs rationellt men inte en skola där vuxentätheten bestäms av vinstens storlek. Och precis som Göran Rosenberg konstaterade så är det inte sagt att vinstmnaximering ger större rationalitet och framförallt inte kvalitet. Istället driver vinstmaximeringen fram en konkurrens mellan skolorna där konkurrensmedlen är en "friare betygssättning" och gåvor eller olika förmåner till eleverna. I princip är det lika osunt som diverse "presenter" i flingpaketen som lockar barn att tubba föräldrar att bortse från kvalitet och nyttighet.

Förbehåll skolpengen de kommunala skolorna
Vinstfilosofin passar helt enkelt inte undervisning och uppfostran. Valfriheten kostar också bra mycket mer än bara skolpengen. Det är kommunerna som får stå för notan och alltid garantera att alla barn - även de med olika svårigheter - får adekvat undervisning. Det finns ingen plats för inom ramarna för den offentliga skolverksamheten med friskolor som skall erhålla offentliga subventioner. Det är ett fritt samhälle - anser man sig kunna driva skolor på goda premisser så var så god, men offentliga medel skall förbehållas skolor i offentlig regi, bl.a. så att medelsanvändningen kan kontrolleras. Bara en sådan liten detalj som att betygssättningen är en myndighetsutövning, som redan visat sig missbrukas när profitintresset tar över. 
 



Jag förstår inte hur man kan, som Widegren, blunda för det faktum att verksamhet kan bedrivas mer eller mindre effektivt. För att en friskola ska göra en vinst krävs det att man kan behålla personal samt att föräldrar och lärare aktivt ska välja detta alternativet framför andra. Borde inte det då innebära att man gjort något rätt och skapat en fin verksamhet? Varför är du som politiker mer lämpad att välja arbetsgivare åt lärare eller skola åt elever och lärare? Varför tror du inte att de själva kan utvärdera och jämföra upplägg, lärartäthet, arbetsmiljö och kvalité?

Vinst behöver nödvändigtvis inte betyda sämre verksamhet. Vi kan ta jämförelsen mellan COOP och ICA. De har möjlighet att generera exakt samma intäkter. COOP har genom åren brottats med stora förluster medan ICA har genererat stora vinster till ägarna. Innebär detta nödvändigtvis att du som kund blir lurad och får sämre upplägg och kvalité hos ICA där dina pengar stoppas i fickorna hos kapitalisterna?

Jag förstår med andra ord inte hur någon 2009 inte kan ha tagit till sig och tro på de mest basala inslagen i marknadsekonomi.


Bo Widegren: Tack för din kommentar, Andreas! Men du läswer ju inte vad jag skriver. Jag blundar inte alls för att verksamhet kan bedrivas mer eller mindre effektivt. Skillnaden mellan dig och mig är att jag inte ser vinstmaximeringsdrift som en garanti för effektivitet, kvalitet eller ändamålsenlig pedagogik Precis vad Göran Rosenberg sa i sin DN-artikel). Och när friskolekoncernerna får skolpeng så konkurrerar de om eleverna med löften om bättre betygsskala eller delar ut allehanda presenter och lockar kunderna precis som man gör med barn genom presenter i flingpaketen. Konkurrensen gäller alltså inte själva skolutbildningen.

Nej vinst behöver inte betyda sämre verksamhet - även där är vi överens. Skillnaden består i att jag inte anser att samma filosofi kan tillämpas när det gäller mjukdata såsom undervisning och uppfostran av barn och ungdomar, omsorg om äldre eller sjukvård. Barn, äldre och sjuka är helt enkelt i mina ögon inte "varor" som är det COOP och ICA tillhandahåller. Marknadsekonomin gäller nog bra när det gäller just olika varor men inte omsrog om människor.

Det är väl därför ni borgerliga kan vara så cyniska att ni inte ger kommunerna tillräckligt med medel att stoppa nedskärningen av den välfärd kommunerna står för och dessutom beskattar pensionärerna högre än löntagare med motsvarande inkomster. Din syn handlar alltså inte om marknadsekonomi utan om en nyliberal inställning till människan: Nu skall du vara lönsam, lille vän! Att du inte förstår hur cyniskt ditt nyliberala marknadsresonemang är just när det gäller barn, äldre och sjuka gör inte saken bättre eftersom det tyder på att något basalt saknas i din personliga utrustning.
Det är alltså ett ganska snävt perspektiv som bjerkebetraktar.

PS snacka nu inte om "överbud" när nu regeringens eget konjunkturinstitut vill ge kommunerna 45 miljarder (mot regeringens 25) för att möta den katastrofalt höga arbetslösheten som huvvudsakligen drabbar olika grenar inom välfärdsystemet.
Hmm det är verkligen ett intressant ämne. Saken är den att dagens samhälle accepterar privata företags vinster. Även när den sker på skattebetalarnas nota. Som socialdemokrat "bör" man tycka att det är den värsta typen av vinster!

(Personligen anser jag att det finns vissa privata skolor som är befogade. Själv gick jag på en privatskola som var cooperativt ägd. Anser att jag har fått en mycket "bättre" skolgång än under en
kommunal skola. Så det finns alltid undantag)

Men nu är vi i situatuion där vi inte kan dra klockan tillbaka. Det finns ingen fråga om saken. Friskolor är här för att stanna. Tycka vad man vill om den saken.

Vårt utgångläge är att minimera skadan det kan skapa för systemet som helhet. Carin Jämtin är inte helt fel ute. Vi socialdemokrater har alltid låtit marknaden sköta sig. Men för att marknaden skall kunna sköta sig själv måste vi sätta SPELreglerna. Dvs skydda den svagare parten mot kapitalintresse. I detta fall har vi rätt många parter runt bordet. Skattebetalarna, Eleverna, Lärarna och investerarna.

Jag anseer också att vi bör göra regler kring vinsterna. Låt oss leka med tanken att det skulle kunna se ut på följande sätt: När man får en vinst bör 70 procent gå tillbaka till staten. 20 procent skall investeras tillbaka till skolan och 10 procent till aktieägarna.

Något i den formen hade jag önskat. Har du några förslag på hur vi ska hantera den här frågan Bo?


Bo Widegren: Tack för din kommentar. Det är mycket möjligt att det finns enskilda undantag som man får fundera på. Men nej, jag har inga direkta svar på hur detta skall lösas i konkreta fall mer än att jag inte tror på vinstmaximering som drivkraft när det gäller skolor, sjukvård eller omsorg. Det exempel du tar upp med kooperativt driven skola utgör väl inget problem eftersom ett juste kooperativ knappast är intresserat att ta ut vinster alls utan förmodligen investerar allt överskott i att förbättra utbildningen. Och jag tror helt enkelt att det skall vara så.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!



Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM