(ur inledningen av Socialdemokraternas Partiprogram)

Läser idag blogginlägget av Bo Widegren som jag finner intressant.  Är S "de nya liberalerna" som inte längre hotar kapitalismen? Han hänvisar i sin tur till ett debattinlägg från Aftonbladets kultursida. Det heter Vilse i Folkhemmet. Båda inläggen handlar om Socialdemokratins brist på kamp anda emot kapitalismen. Det finns en ideologisk undflyenhet ibland de ledande Socialdemokraterna. Det är som alla ska idag uppfattas så pragmatiska, med en underton av liberalism. Har själv svårt att köpa Socialliberalismen som ska vara någon form av light liberalism.

Idag när jag lyfter det Socialdemokratiska samhället och samhällsbilden så blir jag allt för ofta hänvisad till Vänsterpartiet eller jämförd med äldre kommunistiska Öststads diktaturer. Jag har svårt att se mig som vänsterpartist och har väl inte släppt bilden av den kommunistiska ideologin som något utopiskt och ogenomförbart. Det jag har svårt för är att just Socialdemokratin skulle ha blivit det. Socialdemokratin är bygger ju på något helt annat än det liberala frihetsidealet eller kommunistiska enplansspåret. Socialdemokratin är ett reformattiskt tankesätt och har en ideologi som bygger på politisk samarbetsvilja. Den handlar givetvis  inte om vi sossar ska att därifrån  samarbeta bort vår viljeinriktning.

Det Socialdemokratiska samhället bygger först och främst på frihet. För att få denna frihet så krävs det samarbete och kollektiva lösningar. Ur dessa gemensamma lösningar får vi en välfärd för alla. Det handlar om gemensamma försäkringslösningar. Det handlar om hyresrätter i kollektiva boende. Det handlar om en välutbyggd kollektivtrafik. Det handlar om kommunala skolor, sjukhus, omsorg och vårdcentraler. Samtidigt finns det en ständig kritik emot dessa kollektiva lösningar och därför har nu en längre tid privata alternativ införts. Det ska finnas en valfrihet innbyggd i välfärden, heter det.

Tanken är att skattebetalarna ska kunna välja med fötterna , heter det. Detta kallas då för den förnyade Socialdemokratin. Tanken är att skolpengar och vårdpengar införs och skattepengar hamnar i en form av låtsaskapitalism i välfärdssektorn. Flera huvudmän ska skapa konkurrens och då skapa någon form av kvalitetsförbättring. Då anser jag att man raserar själva grundtanken med det Socialdemokratiska samhället. Vi tappar tanken om samarbete, tanken om engagemang och ekonomisk demokrati. Jag försöker beskriva vinsten med att istället följa samarbetstråden i ett demokratiskt styrt samhälle.

Givetvis är det möjligt att höja kvalitet i välfärden kortsiktigt i den privat drivna skolan, vården och omsorgen. Men jag tror istället på ett mer hållbart Socialdemokratiskt samhälle. Där människor drivs av en gemenskap, med mer ansvar och med hållbar frihets strävan. Att tjata om att det är något negativt med en offentlig monopol blir ju bara fånigt. Särskilt när de privata alternativen formas att snart få en oligopol inom verksamhetsområden. Idag förs en debatt om vinster eller inte i välfärdsföretagen. Privatiseringsivrarna i partiet talar ensidigt om kvalitén. Det spelar plötsligt ingen roll att privatiseringarna faktiskt inskjuter makten från folket till företag som istället för att satsa pengarna tillbaka i verksamheten, idag tjänar stora pengar på vanvård och sämre skolresultat.

Socialdemokratins mål

Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Vårt mål är:

• ett samhälle utan över- och underordning,
• ett samhälle utan klasskillnader,
• ett samhälle utan könssegregation eller etniska klyftor,
• ett samhälle utan fördomar och diskriminering,
• ett samhälle där alla behövs och alla får plats,
• ett samhälle där alla har samma rätt och samma värde,
• ett samhälle där alla barn kan växa upp fria och självständiga,
• ett samhälle där alla kan styra sitt liv och sin vardag,
• ett samhälle där alla i jämlik och solidarisk samverkan kan söka de samhälleliga lösningar, som gagnar det gemensamma bästa.

För socialdemokratin har det varit självklart att kampen för frihet har varit tvungen att föras gemensamt och för alla. Men det har varit lika självklart att detta också har krävt insatser från var och en. Tron på alla människor kan och vill gott för sig själva och andra är en mäktig kraft i socialdemokratins arbete för en bättre värld. Socialdemokratin handlar just om detta; Att gemensamt skapa förutsättningar för alla människor att växa, att tro på sin egen förmåga, och att ständigt spränga nya gränser. Socialdemokratin är en frihetsrörelse – allas frihetsrörelse.