Grövre våld är mycket ovanligt i svenska skolor. Dock förekommer hot om våld och grova våldsbrott i i skolor, både i Sverige och internationellt. Efter att domstolen i Gällivare bedömde att en lärare skall likställas med en polis när det gäller våld emot tjänsteman och därför inte kunde få skadestånd. Så kommer det nu två domar om att även elever kan räkna med en viss våld ifrån lärarna. Detta låter ganska obegripligt från oss i Sverige där våld inte ska förekomma och ska stoppas. Ändå förekommer det våld i skolan. Vi som jobbar i skolan ska kunna hantera denna våld. Fortfarande så ska inte Lärare behöva  finna sig i att få stryk. Lika lite som lärare får misshandla elever.

Givetvis så är det skolpersonal och barn som utsätts för våld dagligen. Detta är olyckligt. Det jag har lärt mig är att våld föder våld. Skolans värdegrund måste ständigt lyftas. Det handlar om jämlikhet, rättvisa och demokrati. Ett demokratiskt förhållningssätt är något som skolan bör jobba med ständigt. Våldet i skolan speglar den nuvarande samhällsordningen. Mer våld som beror på segrederingen och ökade klyftor vilket är politikerna och regeringens ansvar. Men givetvis måste lärare kunna hantera våldet i skolan.

Som lärare måste man ta avsked från den föreställningen om en fridfull och harmonisk undervisningssituation. I klassen har läraren två roller. I huvudsak är lärarna barnens pedagogiska ledsagare och stöd i utvecklingsprocessen. Läraren är även barngruppens överledare, gängets högsta chef.

För att  vi lärare ska hindra att våldet tar över så måste vi aktivt arbeta för att utgöra en arketypisk motpol och företräda överjaget som tar avstånd från våldet. Det är aldrig okey med våld. Som ledare på skolan och i klassrummet så gäller lärarens intresse mindre det enskilda barnet, och mer gruppens teman och dynamik. Gängledarens roll är att fastställa gruppens gemensamma riktlinjer.

Barnen vill rätta sig efter reglerna och behöver ständigt hjälp för att förstå hur reglerna ska fungera och förtydligas. Lärarna ska aldrig acceptera våld i någon form.  Även om barnen gör allt vad de kan för att sabotera reglerna, så behöver de på ett djupare plan sin formella överledare. De vill ha någon som fastställer de grundläggande reglerna, även om de sedan inte alltid följer dem.

När läraren på ett tydligt sätt förmedlar sina föreställningar får barnen det riktmärke de behöver för att hitta fram till egna hållningar och ritualer. Dessa kanske inte helt stämmer överens med lärarens föreställningar, men de har större förutsättningar att fungera. Härigenom kan barnen få möjlighet att mobilisera sina egna krafter mot aggression och våld. Där vuxna ledare är, minskar våldet. Där vuxna inte  är, så måste barn och ungdomar hantera våldet själva. För olika former av våld förekommer alltid.