Sveriges regering har idag misslyckas totalt. Sverige har högst arbetslöshet i Norden. Kritiken var tydlig 2010, från EU, då det ansågs att sysselsättnings- och utbildningsområdet måste samordnas mycket bättre om kurvan ska brytas i Sverige. I maj 2011 tillät äntligen regeringen arbetsmarknadsutbildning under fas 3. Sedan dess har 724 personer gått en utbildning (varav 459 ännu pågick i januari). Fortfarande är det bara en av 10 i Fas3 som inte fått ett riktigt jobb. I juni 2011 vann oppositionen en riksdagsomröstning om Fas3. Beslutet innebar att regeringen uppmanades att stoppa inflödet av arbetslösa till Fas 3. Vad har då hänt sedan dess?

Arbetssökande skrivs idag fortfarande in efter 300 dagar i jobb och utvecklingsgarantin (JOB). Fas 1 (150 dagar) innehåller jobbsökaraktiviteter, fas 2 (300 dagar) arbetspraktik och arbetsträning, fas 3 (obegränsad tid) sysselsättning hos en anordnare. 60 procent av deltagarna lämnar JOB innan de kommer till fas 3.

Frågan är om inte då Fas3 är en form av slaveri? I artikel 4 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna sägs att "Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former ska vara förbjudna". När regeringspartierna var i opposition så kritiserade de Socialdemokraterna för att ha för många sysselsättningsåtgärder. Bort med Plusjobb och utbildningsprogram. Alla dessa projekt skrotades när Alliansen vann valet 2006 och istället infördes jobb och utvecklingsgarantins med flera faser.

Den slutliga fasen det vill säga Fas 3 går ut på att människor får jobba utan egentlig lön, utan en 65% ersättning av sin lön. De flesta får leva på ännu lägre ersättning och försörjningsstöd. Många Fas 3:are får dessutom jobba på de ställen de tidigare hade en anställning, fast utan att arbetsgivaren ger dem lön. I januari i år var fortfarande 29 000 personer inskrivna i fas 3. Av dessa hade 37 % något funktionshinder, 32 % saknar gymnasieutbildning. Frågan är när denna makabra så - kallade arbetslinje och sysselsättningspolitik helt ska stoppas?

Arbetslösheten kan vi idag kalla massarbetslöshet. Allt för få sitter skolbänken idag. Det är enklare idag att få ett  jobb  om du har en utbildning, varav flera saknar efter regeringens borttagande av utbildningsprogram och utbildningsplatser. Regeringens slogan var i valrörelsen att det ska löna sig att studera upplevs innehållslöst. Särskilt när även lönerna för både låg och högutbildade stått helt eller delvis stilla.

Sänkta skatter som RUT, ROT, jobbskatteavdrag eller sänkningen av restaurangmomsen har helt eller delvis inte gett någon genomgripande effekt. Kostnaderna för reformerna har varit dyrare än att direkt anställa folk i offentliga sektorn. Alla åtgärder som regeringen genomför eller lägger förslag om idag är ett slag emot arbetstagarna arbetssituation och arbetstagarnas löner. Syftet är att Sverige ska vara ett låglöneland med stora klyftor. Vem vill egentligen ha det?