Avhumaniseringen och dess konsekvenser i Europa måste stoppas, annars har vi snart ett tredje värdskrig vid våra fötter.

Hur kan Radovan Karadzic, som var barnboksförfattare och psykiater, innan han inledde sin politiska karriär kunnat beordrat morden av 8000 muslimska män, kvinnor och barn är en gåta. Ibland undrar jag vad gränsen går för vad nationalistiska känslor kan åstadkomma. Nyligen den fruktansvärda Italienska bilden av Italienare som sitter på en strand och äter medans Romska flickor först drunknar och sedan när två av dem ligger på stranden döda. Även staten är en bidragande orsak som öppet visat att den anser att Romer är ett lägre stående folk.

Att ta upp kampen här i Sverige emot emot nynazismen ,SD och även KD ser jag som ett måste. Nu som de organisationerna visar hat emot människor med invandrarbakgrund eller människor med annan sexuell läggning är både inhumant och efterblivet. Deras syn på människan skapar avhumanisering och legitimering av det föraktet för andra människor Deras syn är den som skapar situationer då en barnboksförfattare kan leda morden och våldtäkterna på muslimer. Eller hur vanliga italienare kan se och äta vid den tragiska olyckan med de Romska flickorna.


Samma avhumanisering gjorde nazisterna i tyskland långt före andra världskriget bröt ut. De smög in propaganda i radio och i massmedia emot judar, homosexuella och romer. Efter flera års hatpropaganda var det inte så svårt att få vanliga människor att se det som ett arbete att varje dag död män, kvinnor och barn i de förintelseläger de hade i Polen. En man kunde krossa en liten bebis skalle emot en betongvägg på dagen för att sedan sitta tillsammans med sin egen familj och äta på kvällen.

Samma hatpropagande beskrev min musimska kompis på lärarhögskolan. Hon hade satts i ett förintelseläger i forna jugoslavien tillsammans med  1000 andra musliska kvinnor och barn. Allt hände inte på ett ögonblick utan var bara konsekvenserna av flera års hatpropaganda i Jugoslavien emot muslimer. När jag arbetade i hemtjänsten mötte jag en äldre man och en kvinna som bodde i centrala Västervik. De hade fortfarande märkena kvar av nazisternas avhumanisering av dem. I deras ögon lyste en ständig rädsla och på deras armar fanns inbrända siffror som var de nummer de fick i koncentrationslägren. Där var de var inte människor längre utan bara som grisar i en grisfarm. Ett nummer! 

Det som gör mig fruktansvärt rädd att vi alla ständigt är en del av avhumaniseringen av andra människor. Hur kan 4,2 % säga sig stödja SD som är en klar människofientlig gren av denna nationalistika syn, vilket skapar denna avhumanisering. Att vara kritisk emot invandrarpolitiken där man vill sätta hårdare gränser och skapa tydligare skillnader mellan vi och dom. Den politiken är ett klart led i den politik som nu Italien driver och som serbiska nationalistpartiet drev innan kriget bröt ut i forna Jugoslavien. Assimileringspolitiken har ju de effekterna då våld,hot och hat bryter ut mellan människor.

Jag vill istället skapa ett regnbågssamhälle där alla är välkomna och vi kan skapa en förståelse mellan folk och människor oavsett religion,hudfärg och sexuell läggning. Vi är ju alla olika men endå så lika.