Igår var jag som bekant och lyssnade till min partiledare Moa Sahlins sommartal i Drakenbergsparken. Solen sken och stämningen var på topp. Döm om min förvåning när jag läser dagens ledare i Dagens Nyheter. Skribenten beskriver vädret i form av åskvarning, duggregn och lufttryck och antyder att vädergudarna behandlar partiledare olika med hänvisning till lördagens soliga väder då Fredrik Reinfeldt talade vid Slussen. ( Lagom till valåret har han övergett sin fina båttur till höginkomsttagarnas Vaxholm). Ledarskribenten påstår också att det var en avslagen stämning i parken. Jag undrar om vederbörande verkligen var där eller om han/ hon beskrev ett önskescenario från hemmasoffan.

Svenska Dagbladets ledare gör samma sak. Där påstås det att vår konferencier Eric Sundström var trött. Att Mona Sahlin var trött. Att Thomas Bodström stakade sig och var oförberedd. Att Carin Jämtin stakade sig och var oförberedd. Nä, den ledarskribenten kan inte heller ha varit närvarande. För vi har en trygg och välmående partiledare. Vi har en så engagerad Thomas Bodström att han snubblar på bokstäverna. Vi har en lugn och stadig Carin Jämtin. Vi har idoga valarbetande socialdemokrater spridda i landet. Och vi har ivriga södersossar som vill ha en rättvis och jämlik politik i stan.

Sommartalet var ett lyckat evenemang med mycket folk, glad stämning och solskensväder. För himlen sprack upp efter det korta duggregnet och solen sken som bara solen kan. Marit Bergman sa att : "Nu kommer solen!". Dubbeltydigt eftersom både solen och Mona Sahlin kom. Precis som himlen sprack upp under Mona Sahlins förstamajtal, sprack det upp även igår.

Borgarnas vrångbild av det socialdemokratiska arbetarpartiet och dess ledare bottnar i rädsla. För himlen tycker om Mona Sahlin!