Kritiken mot hatbrottsjouren väcker en hel del känslor och här har vi ett inlägg av Ulf Andersson:

"Efter att tittat igenom både diariet, projektbeskrivning, vad som faktiskt uträttats och sagts i media så tycker jag verkligen att du ger en mycket skruvad bild av sanningen Irmeli.
Finns det någon bitterhet hos dig för att du inte fick jobbet på hatbrottsjouren (Även det står i diariet!)?"

Märkligt att du finner något dylikt i diariet eftersom jag aldrig sökt någon tjänst på hatbrottsjouren. Sen kanske polisledningen ändå har fattat ett dylikt beslut vilket naturligtvis väcker frågan om varför man känt sig nödgad att göra det. Uppenbarligen har polisledningen fler demokratiska problem att tampas med!

Så outsägligt sorgligt att jag vare sig blir förvånad eller förskräckt över ovanstående information. Trots allt vill jag ju tro mer än så om en grupp personer som ska leda en verksamhet som polisens.

Att misstänkliggöra en person som inte sällar sig till ja-sägarna är en gammal och beprövad men ändock ful metod.