Är det konstigt att våra ungdomar ropar på hjälp? Är det konstigt att de tar till extrema metoder för att få sin röst hörd? Nej, det är ganska naturligt när nästan var tredje ung människa i Sverige står utan ett arbete. Vi har en regering som agerar mycket passivt i ungdomsarbetslöshetsfrågan och en opposition som saknar ordentliga initiativ för att lösa den negativa spiralen.
När nästan 30 procent av ungdomarna står utanför arbetsmarknaden måste vi ställa oss frågan: Är det ett systemfel eller är det ett naturligt tillstånd? Problemet med Sverige är att vi har haft en mycket hög ungdomsarbetslöshet under en längre period. Andra länder har inte detta problem, så som Danmark. Kommer själv ihåg hur man pusslade ihop lov och somrar för att hitta jobb. Hamburgare stektes och gräsmattor klipptes. Det var tufft då – tänk vad det då är nu?

Jag vill påstå att det krävs stora förändringar i den svenska arbetslagstiftningen för att få in ungdomarna på arbetsmarknaden. Det krävs ett systemskifte. Vi måste kunna borga för trygga anställningar men samtidigt måste vi kunna förse de unga med intressanta och meningsfulla arbeten. Det är vår framtid som vi spelar ett högt spel med, ett spel som leder till utanförskap, till en misstro gentemot den samhällsmodell som vi byggt och inte minst leder det till en mängd grusade drömmar.

För att återskapa ett förtroende bland våra ungdomar, och i synnerhet bland dem med utlandsfödda föräldrar, måste vi visa att vi lyssnar och att vi tar till oss den oro och det missnöje som de känner. Genom att föreslå förändringar i arbetsrätten så att unga ges en chans att komma in och få förverkliga sina drömmar, börja sina egna liv och framför allt använda den kunskap som de fått genom sin utbildning.

Vi måste tillsammans skapa en flexiblare arbetsmarknad där unga människor kan ta sig in. Det gör vi genom att förenkla för mindre företag att anställa och säga upp. Företag med upp till 40 anställda bör ha ett eget Lasregelverk, flexibilitet att kunna växa och anställa.

Gör a-kassan obligatorisk för alla upp till 27 år och garantera alla 90 procents ersättning. Genom en generösare a-kassa samt högre ersättningsnivåer skapar vi en trygghet och en vilja att våga.

Genom en kombination av en flexibel arbetsmarknad med högre ersättningsnivåer i en obligatorisk a-kassa för alla upp till 27 år, tillsammans med ett brett utbildningsprogram kan vi skapa förutsättningar för att förverkliga unga människors dröm – att få ett riktigt jobb!

Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin har inte gjort tillräckligt, de har inte stått upp och visat sitt stöd för den unga generation som nu står utanför arbetsmarknaden.

Om vi inte visar att vi tror på den unga generationen, vem kommer då att göra det? Det är dags att göra en ordentlig förändring, en anpassning för den nya tiden.

Johan Lundberg,
Ordförande Näringsliv (s) Politik