Fas3 är ingen meningsfull sysselsättning då den ofta syftar till att endast vara en förvaring och för skens skull se ut som om den som är arbetslös har någonting att göra. Jag har träffat flera och inklusive min mamma som vittnar om rena kafferep och förvaring. I min mammas fall så fick hon större utgifter med sitt deltagande hos sin anordnare i fas3 då hon inte fick ersättning för sin resa dit. Min mamma har varit ensamstående, pensionerad på halvtid under många år. Så ni förstår säkert att det inte finns mycket pengar i hennes plånbok, hon har heller ingen man som kan medverka till försörjningen av hushållet. Så när hon får betala sina reseutlägg själv då är det verkligen en utgift och avseende vaddå? Att sitta och dricka kaffe, och ibland fick hon sitta och sy eller lära någon att sy.

Men det jag verkligen vill att alla som tycker fas3 är en sådan strålande insats för de långtidsarbetslösa, ska försöka fundera över är; Skulle du vilja hamna i en sådan åtgärd? Eller skulle du vilja ha ett riktigt jobb där lönen gör att du slipper söka bistånd från Socialförvaltningen? För så har det många idag att de får komplettera med socialbidrag och fortfarande dagligen gå till sin fas3 plats-

Detta är inget än missbruk med resurser och att förslava människors integritet och vilja. Vill du verkligen ha detså här och vill du verkligen att din medmänniska ska ha detta liv?