För den som läser SCB-statistik är svaret på den frågan enkel, nämligen Nej. Enligt statistik som SCB redovisar på sin hemsida www.scb.se måste nämligen antal sysselsatta öka med 600 000 st. till år 2030 för att försörjningsbördan ska ligga kvar på dagens nivå. För att uppnå detta krävs att andelen av befolkningen som arbetar måste då öka i flera grupper på arbetsmarknaden. Att äldre och utrikes födda arbetar mer skulle ge störst effekt på den framtida sysselsättningen.
Teoretiskt är svaret på frågan väldigt enkel, men hur är det i praktiken? Ja, enligt migrationsinfo.se, som tycks vara den mest pålitliga källan när det gäller utrikesfödda, tycks teori och praktik inte gå hand i hand. Enligt dem var 56,2 % av alla utrikes födda mellan 15-74 år sysselsatta år. Motsvarande siffra för den infödda befolkningen var 66,3 %. Detta gällde år 2009 och även fast siffrorna möjligen har förbättras, är vi många som bekräfta att vi är unikt dåliga på att ta till vara den kompetens som utrikesfödda besitter. Det måste vi ändra på om vi ska ha kvar vår välfärd här i Sverige.
Även när det gäller att ta till vara på den kompetens som finns bland de äldre i vårt samhälle, känns det också som vi ligger efter. Häromdagen läste jag en undersökning i Bloombergs, som visade att en majoritet av 65-åringarna i USA valde ett jobba vidare, en del självklart av ekonomiska skäl, men många för att de tycker att de har mer att bidra med.
Slutsatsen är given. Vi har sjukdomsinsikt (de flesta av vet att utrikesfödda och de äldre behövs på arbetsmarknaden, men att de inte finns där beroende på diskriminering), men vilken är medicinen?
Jag tror att svaret är att det handlar om att vi alla måste slänga bort våra fördomar och ge fler människor som inte har exakt samma bakgrund som oss, chansen. (Swedbanks projekt äntligen jobb är ett exempel på detta). Jag tror också att vi i Sverige kan lära oss av USA, där det är definitivt förbjudet att fråga efter ålder eller bakgrund vid anställningsintervjun. Istället fokuserar de på förmågan att klara av det specifika jobbet. Nu undrar jag om du har några fler mediciner för att bota patienten Sverige?
2012-06-28, 15:00 Permalink
Andra bloggar om: Scb Sverige Usa Äntligen jobb Migrationsinfo.se Arbetsmarknaden Bloomberg Usa 
Vilken är lösningen om vi får en situation, där alla som har arbete först måste arbeta fyra timmar /dag för att försörja sig själva och sina minderåriga barn (inkl finansieringen av offentlig service till sig själva och barnen) och sedan måste arbeta ytterligare fyra timmar för att försörja alla andra.
Det handlar inte bara om att skaffa jobb till de arbetslösa, för då blir någon annan arbetslös i stället. Om alla ska ha högskoleberörighet, så kommer vi att få lika stor arbetslöshet bland dem som har det, som vi har idag hos dem som inte har det. Blir nästa steg att alla ska doktorerar. Tänk bara hur många arbetslösa doktorerer vi kommer att få! När vi kommer til den situationen att alla arbetande måste avstå halva lönen till de icke arbetande, kommer de att göra uppror - mot de arbetslösa. Det är ju i praktiken vad regeringen Reinfeldt sysslar med, att starta ett uppror mot de arbetslösa, så att han kan försämra ännu mer för dem. Vi behöver inte generellt mer utbildning, men vi behöver mer rätt utbildning, för det jobb som slutligen kommer att få. Vi behöver inte fler arbetade timmar, när även äldreomsorgen kommer att robotiseras och de åldersrelaterade och ytterst vårdkrävande sjukdomarna, såsom alzhemer, kan medicineras bort. VAD VI BEHÖVER ÄR ÖKAD SYSSELSÄTTNINGSGRAD. Det kan uppnås på olika sätt. Det kan uppnås genom att alla har flera relativt korta (några månader) arbetslöshetsperioder, och sedan räknar man årsarbetstiden i genomsnitt. Eller längre semester (men då blir det väl omöjligt att hålla igång vården under sommaren), eller förlängd föräldraförsäkring, eller studier under arbetstid, eller genom en allmän arbetstidsförkortning, eventuellt i kombination med tidigare inträde i arbetslivet och /eller höjd pensionsålder. - - - Det händer allt oftare att arbetsgivare får i 200 ansökningar till varje ledigt jobb. I stället för att läsa igenom alla ansökningshandlingar, bläddrar de igenom bunten för att se om där finns några utländska namn, varefter de läser igenom just de ansökningarna för att inte riskera böter för olaga diskriminering. Vilka som därigenom drabbas av långvarig arbetslöshet är yngre, som saknar lång arbetslivserfarenhet, och alla äldre, OCH alla utlandsfödda som inte har klart bättre meriter än andra sökande. Under 1970-talet var arbetarrörelsen inne och högg på "arbetsgivarens rätt att "fritt antaga och avskeda arbetare, samt leda och fördela arbetet". Detta räknar jag inte till de vänsteröverdrifter som förekom under 1970-talet, även om jag tycker att arbetsrätten måste reformeras (dock inte på det sätt som de borgerliga pariterna vill, efter deras s.k. reformering enbart är en försämring för de anställda). Men det var en sak som man glömde att reglera under 1970-talet, och det var arbetsgivarnas rätt "att fritt antaga...". Och det är i sort sett fortfarande oreglerat, trots de snuttlagar mot diskriminering av VISSA grupper som senare har införts. Bland lågutbildade unga finns en grupp som har ränt runt på stan och knarkat i stället för att gå i skolan. Och bland långtidsarbetslösa finns både missbrukare och kriminella som suttit långa tider i fängelse. Därför bortsorteras nästa ALLA lågutbildade och arbetslösa. De må vara hur "anställningsbara" som helst, men får inga jobb på grund av fördomar hos arbetsgare, eller ska vi säga pga arbetsgivares benägenhet att ta det säkra före det osäkra när de anställer. Det finns alltså två saker, som socialdemokratin måste, men hittills inte vågat ta itu med: 1) arbetstiden 2) arbetsgivarens rätt att "fritt antaga..." Jag har annars ingenting emot utbildning, men den ska vara frivillig (men gärna med morot) för personer som inte längre har skolplikt. Och vi måste dessutom slå hål på myten att man inte ens skulle vara "anställningsbar" för att man saknar behörighet att läsa på universitet. Det är ju en behörighet för studier och inte för arbete. Joakim Jonsson: Jag har lite svårt att hänga med i ditt resonemang, Lars, men vi är överens om att sysselsättningsgraden måste upp om vi ska bevara välfärden.
Jag tror på att det största hindret är att det fattas jobb. Det går inte att rädda välfärden genom att ge äldre och utrikesfödda någon annans jobb. Då byter vi bara en arbetslös mot en annan. Det kan finnas en rättvisa i det men det har väldigt lite att göra med att fler måste arbeta för att bevara välfärden.
Du skrev inte vilka delar av mitt resonemang som är svåra att förstå.
Svenskarnas utbildningsnivå är generellt hög. Men det råder en strukturell brist på arbetskraft inom vissa yrken, vilket har förvärrats av regeringens kraftiga nedskärning av den yrkesinriktade vuxenutbildningen. Det är också alarmerande att elever, som inte klarar grundskolan, oftare har underkänt i matematik, kemi och fysik än i andra ämnen. Det är väl i och för sig inte de eleverna som ska bli framtidens matematikprofessorer, men det är allvarligt om de elever som har en chans att bli det också har dåliga betyg i just de ämnena (medel-, men inte toppbetyg). Brist på nyckelpersoner medför risk för arbetslöshet inom yrken där det inte är någon brist på tillräckligt kompetenta sökande. Att utbildning kan leda till både fler arbetade timmar och ökad sysselsättningsgrad, har jag inte förnekat. Och nyckelpersoner, som inte kan ersättas med vem som helst, finns inte bara på toppnivå utan också på "golvet", bland arbetarna. Annars är jag skeptisk mot övertron på utbildning som mirakelmedicin mot arbetslösheten. All utbildning ökar ju inte utbudet av arbetskraft i bristyrken, men reducerar utbudet av arbetskraft under studietiden - innan eleven går ut i arbetslöshet på nytt. Så kan man hyfsa arbetslöshetsstatistiken utan att det blir vare sig fler arbetade timmar eller ökad sysselsättningsgrad. Antalet arbetade timmar för att uppnå ett visst produktionsresultat är emellertid konstant sjunkande, och har varit så under mycket lång tid. Risk för personalbrist inom arbetskraftintensiva verksamheter är ett Eldorado för uppfinnare och konstruktörer. Om en robot kan ersätta tio anställda, och det finns tioltusentals anställda, så är det en potentiell jättemarknad för den som tillverkar robotarna. Stefan Löfven besökte nyligen ett företag som utvecklar robotar för äldreomsorgen. Detta kan säkert bli en ny svensk exportartikel, men personalbehovet i den svenska osorgen kommer att sjunka på ett sätt som vi för bara en kort tid sedan trodde inte var möjligt. Och robotar används väl även för att tillverka robotar? Sysselsättningsgraden kommer inte att öka långsiktigt med mirakelmedicinen fler arbetade timmar. Behovet av arbetkraft avgörs av ur mycket varor och tjästner som kan avsättas på den inhemska marknaden plus det som kan exporteras. Men å andra sidan får vi ju betalt för exporten genom import. Ju mer vi exporterar, desto mer kommer vi att importera, i princip. Du kommer inte ifrån att differensen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft kommer att fortsätta att öka, om ingenting långsiktigt radikalt görs.
Problemet är att det inte skapas tillräckligt med arbetstillfällen. Vi har en väldigt hög befolkningstillväxt men ytterst få nya arbeten tillkommer. Det är helt enkelt en ohållbar situation och dags för politikerna att ta ansvar för detta istället för att ljuga för väljarna.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |
Joakim Jonsson
Har du eller känner du någon som har näthatat kvinnor?
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av 
70%
21%
9%
Joakim Jonsson, 191 35 Sollentuna, Skicka e-post till mig
Copyright © 2013 Joakim Jonsson, www.s-info.se
0,10547
