|
En av de mest intressanta utrikespolitiska frågorna just nu är på vilket sätt västvärlden ska hantera Hamas. Än så länge har de motarbetats av EU och USA, men frågan är om inte en dialog är mer gångbar, för hur illa man än må tycka om deras metoder (själv skulle jag hellre ha sett Fata som valsegrare), måste vi alla inse att de vann valet i Palestina och därmed är utsedda av det palestinas folk att företräda dem.
På samma sätt som Palme tog ett första steg genom att öppna upp dialogen med Arafat, bör Sverige nu jobba för en ökad dialog med Hamas. Därför känns det bra att det svenska generalkonsulatet i Jerusalem nu har beviljat visum till flyktingministern i Hamas. Nästa steg borde vara att driva frågan i EU och i andra diplomatiska sammanhang.
Jag tror att Västvärlden kommer att behandla Hamas bättre än vad Hamas behandlar Väst.
Så en Dialog är en förutsättning för Väst.. Hoppas Hamas kan ta till sig en del fina förslag och följa dom. Folke Andersson Joakim Jonsson: Än så länge kan man knappast påstå det. Sedan får man inte glömma bort att det finns en part till, Israel. Det krävs två att dansa tango.
Jag är helt överens med dig Joakim! Det har aldrig och kommer aldrig att gå att banka in eller tiga in(?) kunskap, vett eller sans.
Samtal och dialog är det enda som kan bära utveckling framåt. Om det nu är så att väst inte kan acceptera att palestinierna röstade fram Hamas, så är det konstigt att USA över huvud taget accepterade att Hamas fick ställa upp i valet. För till syvende och sist, så är det USA som styr. Joakim Jonsson: Ja, och på den punkten kommer jag ihåg att Laila Freivalds välkomnade att Hamas skulle ställa upp i valet. Därför känns även vårt lands kyliga inställning till Hamas knasig. Det är alltid den starkare parten, dvs västvärlden, som måste bjuda in till dialog.
Att Hamas vann ett demokratiskt val gör inte Hamas till en demokratisk organisation, en vanföreställning som verkar vara ganska spridd även om jag inte för ett ögonblick tror att du, Joakim, hyser sådana illusioner.
Det är problematiskt att inleda en dialog med varje organisation som förespråkar och försvarar kamp genom fokuserad terror mot människor som inte är direkt berörda av konflikten. Risken är överhängande att människor i en sådan organisation då uppfattar sina metoder som framgångsrika och att vi får ett eskalerande våld som konsekvens av försöken till dialog. Det är en grannlaga uppgift att bedöma vilket ansvar man tar på sig genom försök till dialog, likaväl som det ansvar man tar på sig genom att avstå. Hamas har genom hela sin historia tecknat en bild av sig själv som ett lydigt verktyg i händerna på makthavarna i Iran och Syrien, två av arabvärldens absolut värsta diktaturer. Hamas är rent av skapat av dessa båda länder. Inget gift i världen är värre för makthavarna i dessa länder än den västerländska formen av demokrati och mänskliga rättigheter. Detta är den yttersta orsaken till de våldsamma angrepp mot Israel där Hamas är redskapet nummer ett i denna kamp. Föreställningen att väst på något sätt skulle kunna vinna över detta redskap till sin egen sida är mycket vacker, men man kan ju med fog fråga sig om den är särskilt realistisk? Jag tycker nog inte det. Joakim Jonsson: Bra att du inte tror att jag anser att Hamas är en demokratisk organisation. Jag har fortfarande stora betänkligheter kring organisationen, men samtidigt tycker jag att dialog nästan alltid är rätt. Sedan så håller jag tyvärr inte med ddig när det gäller dina tankar om att väst ska vinna över Hamas. Jag tycekr att allt för mycket har handlat om vinna över den andra i Mellanöstern. För att nå en fredlig lösning krävs både givander och tagande.
Joakim skrev: "På samma sätt som Palme tog ett första steg genom att öppna upp dialogen med Arafat,..."
Och vad ledde det till? Arafats usla och självcentrerade ledarskap var en tragedi för palestinierna, och han förskingrade miljardbelopp som skulle ha gått till att bygga upp landet. Dessa pengaströmmar verkar fortsätta. Häromveckan tappade Hamas utrikesminister bort 450 000 dollar (över tre miljoner kronor) av palsetiniernas pengar, som han råkade ha med sig i en väska på en resa till Kuwait... Tjena. Instämmmer iofs i att någon måste tala med dessa gubbar, men jag har noll förtroende för att svenska sossar skulle kunna åstadkomma något positivt. De är alldeles för upptagna av att kritisera Israel, och det lär väl mest bli det som samtalen kommer att handla om. Joakim Jonsson: Nu tycker jag du överdriver Arafats negativa sidor. Dessutom tycker jag att du underskattar sossarnas roll i arbetet för fred i regionen. I egenskap av förbundskassör i SSU var jag med och ordnade ett flertal träffar mellan ungdomar och studenter från de båda partnerna och för varje träff blev stämmningen allt bättre. Bland annat startade SSU en uppdragsutbildning "Peacecollege", där studenter från Palenstina och Israel träffades tillsammans med studenter för EU och diskuterade fredsprocesser, vattenförsörjning etc. Genom att följa utbildningen såg jag på nära håll vad en öppen dialog mellan olika parter kan betyda för ökad förståelse och respekt för varandra. Tyvärr har det sedan dess inträffat en rad externa händelser, som naturligtvis har förstört en stor del av det som vi fick förmånen att vara med och bygga upp, men jag är övertygad om att kampen för freden måste gå vidare och att vi i Sverige kan betyda oerhört mycket som samtalspart för båda sidorna.
Socialdemokraterna är påväg att göra Sveige till västvärldens mest terroristvänliga land.
Joakim Jonsson: Vad menas: Anser du att en dialog med en folkvald regering, främjar terrorist? Vad är ditt förslag för att främja freden i Mellanöstern?
Har haft en liknande blogg i ämnet
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1232 Joakim Jonsson: Jo ,jag läste din blogg, Adrian. Klokt formulerat, tycker jag.
Mycket klokt och mycket dumt har sagts i den här frågan. Jag vill bidra till klokskapen, med följande:
Detta är från Tidningen Ångermanlands ledarsida: http://www.tidningen.to/ klicka på Oponion och Ledare S "Västvärldens straff för deras demokratiska val är isolering. Israel och USA har öppet sagt att de vill destabilisera Hamasregeringen. De hoppas på folkliga protester, ett snart nyval och maktskifte. EU:s utrikesministrar ställer sig på samma linje, och Sverige gör lydigt likadant. Inga kontakter med terrorstämplade Hamas förrän de erkänner Israels existens och ger upp våldet. Men de som får betala priset för det strypta biståndet är inte de ideologiska Hamasledarna i Damaskus, det är de fattiga och utsatta människorna i Gazaremsan och Västbanken. FN-organ varnar för undernäring och ökad dödlighet bland barnen. I flyktinglägren försämras läget ytterligare när biståndet dras in och Israel håller inne palestiniernas egna skatteintäkter. De hade det besvärligt redan tidigare. Arbetslösheten är extremt hög och ständigt stigande. Stängda gränsövergångar och den illegala muren har hindrat dem från att försörja sig själva. Med ett uteblivet bistånd blir det ännu värre. I Svenska Dagbladet berättar en sjukhuschef i Gaza hur han snart står helt utan läkemedel och annat sjukvårdsmaterial. Cancersjuka barn kan inte behandlas och om nästa israeliska attack blir för stor klarar de inte att ta hand om de skadade. Och fortfarande går det fyra döda palestinier på varje dödad israel. Vart leder västvärldens uteblivna stöd och vägran att tala med Hamasledarna? Ja, definitivt inte till försoning och förståelse. Risken är stor att det i stället förvärrar konflikten, gynnar de hårdföra krafterna på ömse sidor och bäddar för nya terrordåd. Till den slutsatsen också kommer Mellanösternsändebudet James Wolfensohn, som nu lämnar sitt uppdrag. Wolfensohn, tidigare chef för Världsbanken, kan knappast beskyllas för att vara en terroristkramare. Han är ändå mycket kritisk till det indragna stödet och tror inte att någon kommer att tjäna på att palestinska skolor måste stängas och att folk inte har råd att äta. Han, som skulle genomföra färdplanen för fred, ger upp och åker hem. Det är symboliskt för en fredsplan som gått av vägen för länge sedan. Fred kan inte skapas ensidigt av den nyvalda israeliska regeringen. Fred är omöjlig utan Hamas medverkan. Borde man då inte försöka tala med dem?"
Om besöket inte stoppas är Sverige västvärldens mest terroristkramande land. Är det något svenska folket önskar vara? Nej jag tror inte det. Sverige skall ju inte syssla med fredsmäkleri i mellanöstern. Israel kommer aldrig att delta i sådana samtal om Sverige är med.
Det slog man ju fast i samband med miljöpartiets förbud mot flygövningar Joakim Jonsson: Där tror jag du har fel. Sverige har ett stort förtroende hos båda sidorna. Det vet alla som har verkat i regionen. Sedan använder sig Israel ofta en stark retorik i sina uttalande och det har jag absolut förståelse för, då det israeliska folket historiskt har haft det mycket besvärligt.
Jag jobbar med dataprogram 8 tim. per dag, så jag har inga förslag på hur man skall skapa fred i mellanöstern.
Men jag har rätt att bli f-annad när man solkar ner mitt land.
Joakim, jag tycker att din kommentar till mitt svar ovan är svårtolkad.
Hamas är ett verktyg för krafter som upplever västerländsk demokrati och mänskliga rättigheter som ett gift som bryter ner och förstör samhället. Att vinna över ens delar av Hamas till att dela uppfattningar om det som vi upplever som icke förhandlingsbara värden, det anser jag vara närmast utsiktslöst. Därför är risken överhängande att en dialog av Hamas anhängare upplevs som en vinst om de får dialogen utan egna uppoffringar, som att t.ex. följa ingångna avtal. Det är inte mycket begärt för att skapa en grund för förhandlingar. Sverige viker nu ner sig för antidemokratiska krafter genom att ge Schengenvisum till en hög Hamasföreträdare. Det osar starkt av en svensk historisk tradition som det inte finns minsta anledning att vara stolt över. Joakim Jonsson: Anledningen till varför du tycker mitt svar är svårtolkat beror säkert på att vi har olika syn på Hamas. Jag delar inte din bedömning om Hamas (även fast jag självklart tar avstånd från deras terroristattacker) och jag är säker på att det palestinska folket som röstade på Hamas mest gjorde det för att de tyvärr var trötta på Fatah (där har Johan mycket rätt i sin analys, även fast jag inte delar den helt). Så många palestinier har jag träffat genom åren för att säga att huvuddelen av befolkningen är för mänskliga rättigheter och demokrati och mot terroristattacker.
Jamen, Joakim, att du tar avstånd från Hamas terrorattacker och antidemokratiska vidrigheter hjälper ju inte. Det är Hamas själva som måste göra detta, och då de hittils vägrar göra detta är det rimligt att det får konsekvenser.
Att Hamas råkar vara demokratiskt valda är av underordnad betydelse. Även sinnessjuka diktatorer kan vara demokratiskt valda, det betyder dock inte att de är värda att respekteras i den internationella politiken. En Nationalsocialistisk regim med ett uttalat mål att utplåna en närliggande stat skulle naturligtvis inte kunna ges politisk legitimitet, och detta med all rätt. Likväl faller Sverige undan mot Hamas. Varför? EU har ställt tre mycket enkla krav på Hamas för att de ska kunna anses som civilicerade nog att ha i möblerade rum. Att de erkänner staten Israels rätt att existera, att de ska upprätthålla ingångna avtal mellan den palestinska myndigheten och Israel och att ta avstånd från terrordåd. Så länge Hamas inte ens kan leva upp till dessa relativt enkla villkor är ytterligare dialog meningslös. Bollen låg, fram till Svenska myndigheters svek, hos Hamas. Ville Hamas ha en dialog så var villkoren solklara, men genom Sveriges ryggradslösa agerande får denne terroristförespråkare visum, inte bara till Sverige utan till alla Shengenländer. Det anser jag vara skamligt och ett svek mot våra vänner, de fria och demokratiska staterna i EU. Om Sverige menar allvar med att hjälpa det palestinska folket, så måste man söka andra kanaler. Hjälpen kan inte organiseras och distribueras av en terrororganisation, hur demokratiskt vald den än är. Det strider mot allt förnuft. Joakim Jonsson: Du har naturligtvis flera poänger i ditt inlägg, men jag tycker ändå att EU och du intar en falaktig position. Det blir helt enkelt problematiskt om EU, USA och Sverige först välkomnar valen i Palenstina och dessutom uppmanar Hamas att ställa upp i valet. När det sedan visar sig att folket väljer Hamas, så intar västvärlden en helt annan ståndpunkt. Nu ska vi inte samarbeta längre. Det är inte en hållbar ståndpunkt. Detta tillsammans med västvärldens oförmåga att ingripa när Israel inte respekterar FN-beslut, samtidigt som västvärdlen inte protesterar mot Israels militära attacker mot Palestinsk mark (enligt dem under förevändningen vedergällning, men det är ett argument som inte biter på den mamma, som mister sitt barn i en militärattack), gör att det palestinska folket fullständigt tappar resepekten för såväl motparten, som EU och USA. ochh det är en utveckling som inte är önskvärd. Dessutom har ju faktiskt Hamas gått med på vapenvila tillsvidare. Därför kan man inte, hur rimliga kraven än må vara, endast ensidigt ställa krav och upphäva dialogen. Den starka parten EU och USA i detta fall är alltid skyldig att ta första initiativet till dialog.
Det är inte Persson som styr längre.
Kartellbröderna dikterar numer försvars- och utrikespolitiken. Hoppas svenska folket fått ytterligare en anledning rösta bort denna vänsterkartell. Joakim Jonsson: Vi får väl se i höst, Emil. Jag tror dock att de flesta svenskar är för dialog och emot bojkott av en demokratisk vald regering.
Att den palestinska flyktingministern Atef Adwan fått visum av Sverige efter det att andra, mindre betydande Hamasanhängare fått avslag är mycket märkligt.
Den socialdemokratiska politiken gällande Hamas är för närvarande helt enkelt obegriplig. Atef Afwan är en mäktig medlem av Hamas och att han nu kommer hit som flyktingminister förändrar inte den saken det minsta. Sverige tar på sig ett mycket stort ansvar genom att nu riskera att uppmuntra Hamas till förnyade terrordåd i den något naiva förhoppningen att åstadkomma motsatsen. Det vore önskvärt om Sverige i mellanösternkonflikten kunde välja att agera någolunda i konsensus med resten av den civiliserade världen och undvika förvirrade solorace av det slag som vi nu upplever. Joakim Jonsson: Grattis, Bertil! Du verkar att vara ganska ensam i EU att känna till Adwans terroristhistoria. Inget land i Schengen ville ju förvägra hans närvaro i Sverige.
När Yassir Arafat dog var han världens sjätte rikaste statschef.
Vilket säger mig att SSU och en hel del andra inte har förstått vilken typ av riktigt rutten ledare han var. Som vanligt ligger vänstern ca 20-30 år efter när det gäller att förstå sin samtid. http://www.tinyurl.com/ufse "Arafat for years would cry poor, saying, 'I can't pay the salaries, we're gonna have a disaster here, the Palestinian economy is going to collapse,'" says Indyk. "And we would all mouth those words: 'The Palestinian economy is going to collapse if we don't do something about this.' But at the same time, he's accumulating hundreds of millions of dollars." Joakim Jonsson: Vad ska jag säga om detta? Det är lätt att svartmåla folk efter dess död. Jag är den första att erkänna att Arafat hade sina svagheter, men han gjorde faktiskt en hel del bra saker för sitt folk, vilket vi inte ska glömma. Vem tror du under motsvarande tid skulle gjort ett bättre jobb än Arafat gjorde?
Joakim, nu argumenterar EU för den enda hållbara lösningen, nämligen att undvika mellanhavanden med Hamas tills dess att denna organisation överger sin mot världssamfundet fientliga politik och samtidigt finna nya vägar att direkt stödja den palestinska befolkningen utan att detta sker genom samarbete med Hamas. Så får det bli tills dess att Hamas demokratiserar sina metoder.
Den svenska hållningen blir därmed direkt kontraproduktiv och saboterar övriga länders försök att styra upp Hamas. Socialdemokraterna bör snarast överge alla tankar på att köra en egen dialog med Hamas, det är en usel politik. Riktigt usel. Der är dessutom svårt att frigöra sig från den skrämmande föreställningen att socialdemokratins kollaboration med Hamas i huvudsak har inrikespolitiska dimensioner, men till denna låga nivån vågar man ju bara inte tro att utrikespolitiken kan sjunka. Inte i en så här viktig fråga. Joakim Jonsson: Nu har du varit lite för väl upptagen med dina konspirationsteorier, Bertil. Ingen har i det här forat förespråkat samarbete med Hamas, utan med den demokratiskt folkvalda Palestinska regeringen. Det är en viss skillnad.
Lika väl som att Sveriges regering har en dialog med Kina bör Sverige också etabliera en god dialog med ledningen för Palestina - oaktat vem som sitter där.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







