|
I början av 1990-talet var jag förbundskassör i Socialdemokratiska Studentförbundet. Där diskuterade vi att hitta ett internationellt projekt, som vi skulle kunna engagera oss i. Vi valde ett land, där utvecklingen såg nattsvart ut. Militären bestämde allt och den som hade vunnit de demokratiska valet satt i husarrest. Genom projektet upptäckte jag att det fortfarande finns kvar länder i världen, där demokrati var ett fult ord och där militären bestämde allt. Det var ett uppvaknade för mig och ju mer jag läste om det desto mer pessimistiskt blev jag. Projektet gav dock ringar på vattnet och många av de som engagerade sig då har trappat upp sitt engagemang genom att bilda Svenska Burmakommitteen etc. Det var många som med stor risk för sitt eget liv åkte dit och kom tillbaka till Sverige för att berätta om landet, som de flesta hade glömt. Deras berättelse stärkte mig i min övertygelse att det lilla som vi kunde göra i Sverige faktiskt hjälpte till att ändra utvecklingen i landet. Jag känner mig väldigt stolt över att känna dessa människor, då jag är övertygad om att deras enorma engagemang tillsammans med motsvarande grupper i världen, starkt har bidragit till att Fredspristagaren och demokratikämpen Aung San Suu Kyu idag kan väljas in i landets parlament. Det visar att ett internationellt starkt engagemang faktiskt kan bidra till att skapa en bättre värld långt från oss här i Sverige, som varje dag tar demokratin som given.
2012-04-01, 10:27 Permalink
Andra bloggar om: Burma Aung san suu kyi Fredspristagare Nobels fredspris Burmakommittéen Sverige Engagemang
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |







