TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

För oss banknördar tycks julafton i år inträffa några dagar innan den vanliga julen, nämligen den 20 december. Då offentliggörs Riksbanks direktionens reporänta beslut och vid en första anblick verkar beslutet den här gången svårare än på länge. Ska Riksbanken följa ECB:s sänkning från tidigare i veckan, eller ska repan ligger kvar. Jag vet inte och jag lämnar gärna med varm hand frågan till någon annan spekulera i.

 

Jag spekulerar istället i att den allmänna debatten efter beslutet tror jag snarare kommer handla hur kan det komma sig bankräntorna går upp när reporäntan går ned eller ligger still?


Lite förenklat är ju svaret på denna fråga att priset på likviditetsrisk kraftigt har gått upp och att alla bankerna nu förbereder sig för hårdare krav på kapitaltäckning. I det läge vi befinner oss idag har därför reporäntebeslutet mindre betydelse för aktiviteten i ekonomin. Oavsett vilket beslut de tar kommer sannolikt inflationen mätt i KPI (där räntekostnaderna är en stor del)  att öka, men det säger absoult inget om huruvida ekonomin mår bra. I det läge vi befinner oss i nu borde därför inflationen mätas i KPIF istället. KPIF är KPI rensat för ränteförändringen, som numera med den höga skuldsättning som finns i hushållen är ganska stor och dominerande.

 

Förresten kan vi redan nu se denna effekt, då inflationen enligt SCB mätt i KPI är 2,9% men KPIF (dvs inflationen rensas från ränteförändringarna) är mindre än hälften dvs 1,1%. Kopplingen mellan hur reporäntan påverkar ekonomin och inflationen, kallas på finanssvenska transmissinonsmekanismen och slutsatsen är given de nya reglerna inom finansvärlden har och kommer att förändra den avsevärt och därför kommer riksbanken att ta fel beslut om de väljer att stirra sig blinda på KPI. 

 

Nu kanske detta inlägg inte skulle handla så mycket om inflationsmått, utan du som läsare är säkert mer intresserad över vad Riksbanken borde göra den 16 december.  Vad borde de göra?

 

Det är den svåra frågan. Själv lutar jag mer åt att vi nu har kommit i ett sådant prekärt läge att Riksbanken borde göra allt i sin makt för att stimulera ekonomin och då ser jag inget annat än att de måste genomföra kvantitativa stimulanser, eller lite slarvigt uttryckt, trycka mer pengar. Detta beroende på alternativet är så mycket med stor risk för att massarbetslösheten biter sig fast och vi får uppleva en liknande utveckling som har skett i Japan, där man trots låga räntor ännu inte fått igång ekonomin.

 

Sammanfattningsvis det finns goda möjligheter att den riktiga Julafton den 24:e december kommer att ha större betydelse för vår tillväxt (många julklappar leder till högre tillväxt) än Riksbankens beslut som tillkännages den 20:e december. Avslutningsvis vill jag bara påpeka att det här är helt min egen slutsats och behöver inte överensstämma med ex vis min arbetsgivares syn på detta. Jag kan ju ha helt fel och ingen skulle bli gladare än mig ifall jag har fel och ekonomin kommer igång och arbetslösheten sjunker snabbare än vad jag tror.



Problemet är att räntorna sänktes för snabbt tidigare när hushållens bolånekostnader gick ner eftersom det dolde den verkliga inflationen. Är viktigt att Riksbanken håller fast vid ett mått och enligt detta bör styrräntan höjas vilket man dock inte kommer att göra. Sen tror jag inte en styrränta på 1% ger så mycket högre tillväxt än en på 2%.


Joakim Jonsson: Det ligger en hel del i vad du skriver, framför allt det sista. För att göra ditt inlägg rättvisa måste jag får återkomma, då jag måste iväg nu.
Konstigt att överbelånade Stockholmare helt plötsligt är oerhört intresserade av KPIF, när blev det så?
Dessutom är ju dagens KPIF mått sönderkört med alla hedoniska justeringar så siffran ger inget.
Shadowstats beräknär inflation och arbetslöshet på pre-Clinton sätt och siffrorna är skrämmande, kolla in på http://www.shadowstats.com/


Joakim Jonsson: Kul inlägg. Själv har jag en belåning på ca 15% på mitt hus, om fler skulle ha det hade vi inga problem. Som sagt jag måste iväg, men återkommer i ämnet, Johannes efter att ha läst din hänvisning lite noggranare.
Nej det är få Stockholmare som har så mycket högre belåning än så, i alla fall om dom själva får bestämma.
Frågan är mot vad? Köpesumman, värderingen enligt mäklaren eller vad?
Ett lån är ett lån oavsett säkerhetens "värde".

Som du anger i din rubrik så spelar det inte så stor roll just nu vad riksbankerna gör, marknaden sätter räntan, precis så som det borde vara i en marknadsekonomi. Tyvärr lider vi av sviterna efter alldeles för lång monetär planekonomi i sämsta Keynesanda.


Joakim Jonsson: Jo, jag tror att jag delvis håller med dig, Johannes om det första. Värderingar är bara en del vid långivning. Återbetalningsförmåga är minst lika viktigt.

Ordet monetär planekonomi får du utveckla. En sak vet jag dock och det är det faktum att Keynes inte hade förordat en sådan ordning.
En penningpolitisk reglering av räntan såvitt som möjligt på en låg nivå, det var Keynes teori.
Detta är samma sak som planekonomi vilken har misslyckats kaptialt vilket bevisas av enorma skuldberg. Vi sitter inte i en så mycket bättre sits där ekonomin har byggt på ökad skuldsättning.

Du vet inte vad monetär planekonomi innebär men du vet att Keynes inte förespråkade en sådan? Bra jobbat.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)


KOMMENTAR PÅ INLÄGGET




Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:
  • ej undertecknade med förnamn och efternamn
  • kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
  • är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
  • innebär brott mot tystnadsplikten
  • uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen
Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:
  • du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
  • vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn
Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.


Se S-filmklipp med socialdemokrater
Laddar filmer...
VILL DU SE FLER S-KLIPP? BESÖK YOUTUBE.COM