Lyssnade idag på en mycket intressant doktor från Handelshögskolan, som i sin avhandling behandlade frågan om varför vi ger pengar till välgörenhet. Mest intressant var dock hennes referat till en artikel, som publicerades i Science i juni i år. Där hade psykologer och ekonomer m h a magnetröntgen studerat hur den mänskliga hjärnans belöningscentrum reagerar när vi ger pengar i välgörenhet och skatt.

Föga förvånande kände sig de amerikanska försökspersonerna mest nöjda när de gav till pengar till välgörenhet, men kanske mer förvånande är att deras belöningscentrum även reagera positivt när försökspersonen betalade skatt.

Det mest intressanta med studien var dock att betalning av skatt gav mycket mer pengar till att finansiera ex vis vård, skola och omsorg än om finansieringen skulle ske via välgörenhet. Om vi dessutom lägger till det faktum att finansiering via skattesedeln också är det mest effektiva sättet att finansiera välfärden, är det inte svårt att förstå att den skandinaviska välfärdsmodellen har en stor legitimitet bland medborgarna. Något som de PR-mässigt skickliga moderaterna inte tycks förstå, då de istället genom att försämra A-kassan och differentiera avgiften öppnar upp för ineffektiva privata alternativ. Men som sagt vad. Det kan vi sätta stopp för i valet år 2010, då Sverige kan få en ny sosseregering.