TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Idag kom ytterligare en opinionsundersökning som visar att Sverigedemokraterna minskar mest bland partierna och att MP:s kräftgång fortsätter. Om opinionsundersökningen stämmer skulle både MP och kd hamna utanför riksdagen vid nästa val. Det intressant med dagens mätning är dock något helt annat, nämligen att 1 % av väljarkåren kan avgöra vilka som bildar regering efter valet och vad vi andra 99% röstar på blir ”ointressant” för valresultatet givet att vi gör som vi brukar. Hur kan detta vara möjligt? Jo, om vi antar att MP ökar med en procentenhet och kd inte gör det, blir det en fortsatt röd-grön regering och om det blir vice versa har vi en borgerlig regering. För även fast S gör ett bra val måste partiet öka med över 4%-enheter för att neutralisera antalet riksdagsmandat som kd skulle få i ett sådant scenario.

Men det är väl inte särskilt troligt scenario kanske du tänker. Det har faktiskt redan hänt skulle jag vilja säga. Om bara några andra delar av Sverige skulle stöttat FI lika mycket som Stockholmare under det senaste valet skulle de kommit in i riksdagen och vi hade fått en majoritetsregering. Nu har vi en minoritetsregering och det gör att media varje dag kan spekulera i om hur länge den ska bestå. Det tycker jag inte bra och därför föredrar jag den brittiska modellen som skapar starka majoritetsregeringar och det tycker jag oavsett majoritet. Jag gillade inte moderaternas nedskärningspolitik av välfärden och ensidig press på de arbetslösa under förra mandatperioden, men eftersom svenska folket hade röstat fram dem acceptera jag den. I en välfungerande demokrati ska helt enkelt inte 1% av väljare bestämma valutgången.
 
Även fast det vore intressant på sikt går det ju inte att sådär plötsligt bara ändra valsystem. Det kanske är mer relevant att ställa frågan hur ska Regeringen Löfven agera fram till valet? Mitt förslag är att de ska fortsätta att driva reformarbetet och hitta majoriteter i riksdagen via samarbete med alla partier. Då kommer partiet växa och många inse att skillnaden mellan Liberaler, centerpartister och sossar är mindre än skillnaden mellan Liberaler, centerpartister och Sverigedemokrater och då kanske även Liberalerna och centerpartisterna inser att det är bättre att stödja en socialdemokratisk ledd regering, än en regering som är beroende av stöd från Sverigedemokraterna. Här hittar du undersökningen http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23366395.ab

 

 






Snart kommer budgetproppen, som bl a kommer att innehålla 1 miljard mer till kommunerna nästa år. Det innebär ett slut på den förra regeringens politik att lasta över sina politiska misslyckande på kommunerna och innebär en politik som skapar möjlighet för Sveriges kommuner att satsa mer på vård, omsorg och skola, klassiska välfärdsområden som behöver utvecklas. 

Det är dock också viktigt att inse att kommunerna inte bara vinner på att regeringen avsätter resurser, utan att vi numera har en regering som satsar på ökad sysselsättning, vilket leder till att skatteintäkterna ökar.

 Idag kom det statistik från SCB som visar att totala antalet anställda i Sverige ökade med 2,4 procen till 4.556.200 under det andra kvartalet 2016 jämfört med fjolårets

första kvartal och att den totala lönesumman ökade med 4,1 procent, vilket innebär att de kommuner som vill satsa på välfärden nästa år har 4,1 procent mer att göra detta. 



Allt talar också för att denna trend fortsätter. Antal lediga jobb ökade under andra kvartalet i år med 19,4 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Totalt fanns det 108.000 lediga jobb på arbetsmarknaden. Vi som vill fortsätta att satsa på en bra skola och omsorg, utan att skatten höjs får verkligen hoppas att den här regeringen väljs om år 2018, annars väntar alternativet i form av nedskärningar i kommunsektorn och dit vill vi inte. 







Ungefär så tror jag Hillary Clintons kampanjorganisation tänker, eller kanske snarare ”It ain’t over ’til the fat lady sings”. Uttrycket refererar till roll­figuren Brünhilde i Wagners opera Nibelungens ring. Hennes nästan tio minuter långa aria är den sista i operan. Uttrycket antyder att man inte vet vad som komma skall förrän man har kommit till slutet, men fungerar också bra för att mobilisera krafter inför presidentvalet.

 För det kan inte vara enkelt att mobilisera en kampanj i ett läge där motkandidaten ständigt gör fel saker och chansen för seger är över 88%, men visst kan det vända. Här hittar du några idéer om hur det kan ske http://fivethirtyeight.fanbridge.com/campaigns/show.php?id=1373571&sid=271350092






Redan år 2020 kommer det att finnas 1.012.488  invånare i Stockholm. Enligt Tillväxt- och regionplaneförvaltningen inom Stockholms läns landsting beräkningar motsvarar det demografiska bostadsbehovet en byggtakt på 9.000-16.000 nya bostäder per år fram till 2030 i Stockholms län. Till detta kommer inflyttningen från andra delar av landet och andra länder.

Tyvärr finns det inte mycket som talar för att det ska byggas motsvarande behovet på så kort tid. Ex vis menar Stockholms Handelskammare att ekonomin i Stockholms län uppvisar den lägsta takten på tre år. Konjunkturindikatorn för andra kvartalet 2016 minskar från 101,8 till 100,7. 

Mot denna bakgrund är signalen till byggarna och politiken tydlig. För att bostadsbristen inte ska hämma tillväxten och vara en risk för ökad finansinstabilitet krävs att byggtakten, inte bara i Stockholm, utan i dess kranskommuner öka avsevärt. Därför måste även byggtakten i Sollentuna öka och här hoppas vi att de förslag som vi socialdemokrater har lagt även tas upp av andra partier i Sollentuna. Det handlar om allt från att utnyttja det befintliga beståndet bättre genom ex vis kompiskontrakt till att öka byggtakten genom att utse byggsamordnare som ska se till att byggarna börjar bygga på de redan detaljplanelagda tomterna, men även se till att öka takten vid befintliga bostadsbyggande såsom vid Mässan och Väsjön Kom igen nu, moderaterna! Det är ju kul när vi växer! 






Igår efterlyste jag på den här bloggen att Socialdemokraternas nya partisekreterare skulle vara en ledare som inspirerar och forsätta göra Socialdemokratin till ett modernt folkrörelseparti. Helt enkelt en person som vågar göra nya saker för att partiet ska stärka sin position som den viktigaste politiska kraften i samhället.  

Idag skriver tidningarna att Lena Baastad blir partisekreterare, en person som till 100% lever upp till dessa krav. 

Redan i extravalet år 2011 gjorde hon och hennes team ett av Sveriges största folkrörelsearbete och den följdes upp av en ett av Sveriges största politiska dialogarbete under valrörelsen år 2014. Alla Örebroare gavs chansen att säga vad de tycker om kommunens utveckling och det hade inte varit möjligt att genomföra om inte Socialdemokraterna i Örebro gav sig ut och frågade alla örebroare vad de tycker att vi ska fortsätta att utveckla. 

Resultatet av valrörelsen blev också att Socialdemokraterna i Örebro stärkte sin roll ytterligare och nu fortsätter de att jobba för att de idéer som de tagit fram med hjälp av Örebroarna ska förverkligas genom fler bostäder och bättre service. 

Jag var själv i Örebro i egenskap av fotbollsledare  häromveckan och kan verkligen se vilka steg kommunen har tagit de senaste åren, när det gäller allt från fina idrottsplatser, nya bostäder och välbyggda skolor. Jag hade själv förmånen att bo två nätter i Rostaskolan och slogs av att skolan inte bara var modern och energieffektiv, utan även hade ambitiöst målsättning när det gäller att få eleverna att kasta mindre mat och äta mer vegetarisk mat. 





Idag meddelade Carin Jämtin att hon lämnar jobbet som partisekreterare i Socialdemokraterna. Det beklagar jag, då jag tycker att Carin Jämtin har gjort ett bra jobb i en tuff tid för partiet. Jämtins ledarskap och insatser under partiets mest turbulenta tid i samband med att Håkan Juholt lämnade skrev in Jämtin i historieböckerna. Jämtin har även jobbat hårt med att Socialdemokratin ska förbli ett modernt folkrörelseparti och var den yttersta ansvariga för att Socialdemokraterna lyckades nå ett valresultat som ledde till att partiet återtog regeringsmakten.  

 

Jag har ingen aning om vem som ersätter Carin Jämtin, men två saker vet jag. För det första. Partiet behöver en alldeles exceptionell person som både ska vara en stor inspiratör och god lyssnare. För det andra kan vi alla i partiet underlätta dennes arbete genom att personen inte ska behöva lägga tid på att medla mellan olika krafter inom partiet, utan istället får möjlighet att ägna tid åt att utveckla partiet, för det behövs om vi ska vinna valet och fortsätta utveckla den svenska modellen!






Idag skriver Socialdemokratiska Ekonomklubben vid Handelsskolan (SEK) ett välformulerat inlägg på DN Debatt om att hyresregleringen inte löser bostadssegregationen, se http://www.dn.se/debatt/hyresregleringen-minskar-inte-bostadssegregeringen/

Ligger det någonting i detta?  I teorin låter lösningen med marknadshyror med stort bostadsbidrag rätt väg att gå, men i praktiken är det svårare att genomföra. Tyvärr bygger artikeln på en ganska vanlig missuppfattning i svensk bostadspolitik, nämligen det faktum att vi redan idag i praktiken har marknadshyror vid nyproduktion. Hyran vid nyproduktion sätts nämligen på tre sätt. Antingen via förhandling, eller att hyresvärden sätter hyran eller via s k presumtionshyra som i praktiken innebär att hyresvärden sätter hyran själv femton år framöver. Det innebär att hyresvärden redan från start vet intäkterna femton år framöver i tiden. 

Att börja sätta marknadshyror på det befintliga beståndet skulle dock få väldigt stora konsekvenser och innebära att det behovsanpassade bostadsbidraget skulle behöva reformeras. När det gäller bostadsbridraget tycker jag att SEK är rätt ute. Vi behöver utforma ett nytt bostadsbidrag som stimulerar till bostadskarriär. Kanske kan SEK debattinlägg vara en startskott för en diskussion om hur vi stärker bostadskonsumentens betalningsförmåga. Kanske skulle det innebära att fler debattörer börja inse att vi behöver ett helt paket med nya åtgärder, såsom gynnande av bosparande och ett ökat stöd för människor att kunna göra bostadskarriär. Det skulle verkligen debatten vinna på, risken är dock att dagens inlägg mest kommer att fungera som ett slagträ för fastighetsägare som vill höja hyran och tjänar mer pengar.





Idag skriver DN att bostadspriserna backar, medan DI skriver om en rekyl för bostadsrätter. Vem har rätt och vilka slutsatser ska vi dra av detta? 

Tyvärr har alla tre mediebolagen två saker gemensamt, dels är artiklarna korrekta men de är också totalt ointressanta som vägledning för hur bostadspriserna kommer att fortsätta. Därför är de helt värdelösa för dig som intresserad av att köpa en ny bostad, eller som undrar om vi har en bostadsbubbla. De beskriver alla den kortsiktiga utvecklingen på en delmarknad, men ändå helt ointressanta för att säga något om bostadsmarknaden på sikt. Det är för lite underlag och för kort tidsperiod helt enkelt. 

Vän av ordningen ställer sig givetvis frågan om vad ska jag då titta på om jag är intresserad av att köpa en ny bostad? Svaret är ränteutvecklingen och börsindex. Bostadspriserna har nämligen de senaste tjugoåren konstant ökat i regioner med bostadsbrist med några dippar och nästan alla dessa hänger samman med hur börstapp och om bostadsräntan går upp.

 Slutsatsen är att den bästa indikatorn för bostadspriser är inte hur priserna har gått de senaste tre månaderna, utan om utveckligen av räntan och börsen. När vi tittar på dessa indikatorer är min bild att räntan kommer hålla sig låg under en lång tid och aktiemarknaden kommer att återhämta sig. Denna tro bygger jag på ganska säkra indikatorer, såsom sysselsättningsutvecklingen, företagens orderingång på aggregerad nivå etc. En viss reservation har jag dock för boräntorna, då Finansinspektionens kreativitet när det gäller pålägg på bankerna aldrig tycks sina samt nya kapitalbindningsregler pga Basel-regler gör att boräntorna kan gå upp trots att reporäntan och Stibor inte gör det. 


Min generella uppfattning är dock om du efter en genomgång av din ekonomi med din bankman kommer fram att du har råd, ska du köpa det där huset eller lägenheten som du funderar på. Med en så stor bostadsbrist som vi har i 75% av alla kommuner i landet, kommer bostadsbristen inte att nämnvärt minska under en lång tid framöver och därför kommer inte  priserna på sikt inte att minska. Vi kan alltid hoppas på att regeringen driver på bostadsbyggandet, men det finns alldeles för mycket som talar för fortsatt bostadsbrist för att regeringen själva ska kunna genom beslut bygga bort bostadsbristen. 

Om du har otur kommer du att sälja i en tillfällig dipp på marknaden, men då kommer du sannolikt du kunna köpa ny bostad under den tiden dippen består. 

 Här hittar du gammelmedias bild om bostadspriserna. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6494963&utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter
http://www.dn.se/ekonomi/borattspriser-backar/ http://www.di.se/artiklar/2016/8/11/rekyl-for-bostadsratter/










http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6494963&utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter

http://www.dn.se/ekonomi/borattspriser-backar/

http://www.di.se/artiklar/2016/8/11/rekyl-for-bostadsratter/






Om du ställer den frågan till Donald Trump får du säkert ett jakande svar. Svaret beror enligt Michael Antoino, som har följt Trump under en lång tid och kanske därför är den som känner honom bäst, att Trump är uppväxt i en macho-kultur, där han tidigt fick lära sig tidigt av sin pappa att han är en naturlig ledare och att endast han kan göra USA great again. 

Frågor du de politiska analytikerna är svaret lite mer tveksamt. De flesta stora ledare och analytiker vet att en person inte kan skapa ett vinnande koncept för ett helt folk. En framgångsrik ledare vet att det är tvärtom. Genom att ge ansvar och inflytande till flera gör att inte bara att de personerna växer, utan att hela teamet åstadkommer så mycket mer än vad en person person kan göra och kanske är det det som skiljer de båda kampanjerna år i presidentvalet nu. 

Medan Clinton gärna lyfter fram sina medarbetare, låter vanliga människor prata på sitt konvent är Trump sig själv nog. Det leder till att Clintons utspel blir genomtänkta och bygger på fakta, medan Trump plötsligt kan anklaga en pappa som mist sin son, när han stred för USA, för hemska saker, istället för att känna medlidande. Det är bara en väldigt osympatisk människa som kan gå till anfall mot en pappa som precis har förlorat sin son. 

Det är alltid svårt att förutse valresultat, men enligt de ledande opinionsundersökningar har Trump den senaste veckan genom sina  klumpiga och elaka uttalanden tappat i popularitet och om detta håller i sig kommer Clinton gå mot en säker seger i höst.

 Kanske kan den segern vara en viktig lärdom för alla som vill bygga organisationer och företag och att myten om att den ensamma macho-mannens förträfflighet en gång för alla förpassas till historien. I så fall är den kampanj som Trump bedriver just nu en viktig händelse, som kan leda till att världen blir lite mer inkluderande för fler människor och lite bättre för oss alla och att fler som rekryterar människor till organisationer väljer en lagspelare istället för den där gapiga mannen med stort självförtroende med väldig lite sympati för andra människor.  I så fall har Mr. Trump gjort en välgärning och vi kan se framemot en tid då hela samhället växer tillsammans, inte bara den procenten som idag är rikast! 










I dagarna startar OS och vi hoppas på många medaljer. Redan idag kan vi vara stolta över att ha en av världens bästa regering, som genom ett målmedvetet har jobbat på att utveckla den svenska modellen med högre tillväxt och jämlikhet.

 Sedan vi bytte regering från en som bara ville sänka skatten till den nuvarande som vill investera för framtiden, har sysselsättning ökat med 120 000 personer, dvs idag går fler än fyra fullsatta Tele 2-arena av människor till jobbet varje dag. Fantastiskt rolig utveckling, som vi bör jobba vidare på!! 


2016-08-04, 16:36  Permalink  3 kommentarer
Andra bloggar om: