Långhelger är härliga, trodde att det inte skulle vara så när man är arbetslös, fast å andra sidan har jag ju tidigare skrivit om att all den lediga tid man trodde man skulle få, den har någon annan tagit, frågan är bara vem.
Påsken firades med familjen uppe hos en av mina bröder i Torsby. God mat är aldrig fel, sen kan väl nöjeslivets omfattning i övrigt diskuteras däruppe. Spenderade stor del i det relativt sett nya badhuset i alla fall på tillsammans med syskonbarnen och övriga.
Dagen efter, var dock inte lika kul, och för er som nu tror att det beror på för mycket av något kvällen före, ni blir nu besvikna, jag var i säng tidigt och uppe redan halvåtta på påskdagen, tji fick ni. Nej vad jag däremot menar var det hemliga utflyktsmålet min bror hittat på. Eftersom han vägrade att berätta vad det var så klädde jag mig som vanligt och trodde att som värst blir det väl besök på någon våffelstuga i obygden, icke!! Efter att ha kört drygt 3 mil på vägar som började med asfalt och slutade med lera anlände vi en parkering där en vandringsled började. I tunna skor och tunn jacka skulle jag i två plusgrader vandra 1,3 km längs en j-a vandringsled som dessutom till större delen för tillfället även var ett kalhygge. Det belv inte bättre av att han efter att vi gått en bra bit kom på att vi gått fel, så det var bara att traska tillbaka i över en kilometer innan vi kom till rätt led. Totalt blev det nog närmare 4 km, gissa om Christian var glad, å andra sidan hade jag min lillebror som tillsammans med mig muttrade och svor över den överkulturella brodern som var så lyrisk där han gick.
Väl framme möttes vi av detta:

Ritamäki, Sveriges senaste bebodda Finngård, 1963 eller 1964 flyttade ett syskonpar härifrån. Eftersom min hjärna frysit till av köld och jag inte har hälften av min brors kulturella intresse har jag glömt resten, men för den intresserade så finns det säkert mer information på nätet. Går tydligen även att ta sig med bil större delen också, men den vägen visste han inte var den gick, därför hade vi gått.. Rökhus kommer jag däremot ihåg att den här typen av hus hette, då de värmdes upp av röken ifrån eldstaden, inte konstigt att många dog av lungsjukdomar..

Här fanns bland annat dass och rökbastun

Informationstavla vid början av leden
Så ni kan ju gissa att det var skönt att få åka hem i söndags, tog väl hela bilturen hem för att få upp lite värme i kroppen igen, eller om ja kanske överdriver något så säkert halva i alla fall.
Men nu är det en ny vecka, och med tanke på hur almenackan ser ut idag så är jag glad över att det varit långhelg. Har träffar med två pensionärsorganisationer, ett byalag, ett fackförbund samt träff med ordförandekamraterna så det blir en del att stå i. Idag har jag däremot haft en lugn dag. Efter träff med Susanne för fortsatta diskussioner om hur vi ska uppfylla våra vallöften och kommande sammanträde har jag skaffat mig fler vuxenpoäng genom att göra något åt äggen i kylskåpet.

Kan väl inte påstå att jag är någon mästare i köket, men ett visst utbud klarar jag av och pannkakor hör dit.
Nej, nu börjar det här bli en lite väl lång blogg, men givetvis ska jag som vanligt avsluta med lite bilder ifrån Solstaden Karlstad.
Stadsdelen Herrhagen, vattnet är Pråmkanalen som varit med tidigare

Området Vågmästaren, har du gott om pengar kan du lägga till din båt vid din egen brygga utanför ditt vardagsrum

Stadsdelen Orrholmen sett över Mariebergsviken

Inte så svårt att lista ut vilket kaffe en karlstadsbo har hemma

Till nästa gång =)
Christian