Det blev ett jämnt lopp mellan de båda blocken. När rösterna var räknade stod det röda blocket som segrare. De lyckades med det som S, V och Mp i Sverige inte klarade av. Man kan fråga sig varför? Förklaringen är att Radikale Venstre som närmast motsvaras av vårt Folkparti, stöder det röda blockets statsministerkandidat Helle Thorning-Schmith. Annars hade det inte gått eftersom de båda allianspartierna Socialdemokraterna och Socialistiske Folkeparti (Vänsterpartiets danska broderparti) gick tillbaka. Att det tredje partiet i blocket, Enhedslisten, som väl närmast kan betecknas som en kombination av Lars Ohly och Maria Wetterstrand, gick starkt fram hos yngre radikala socialistiska väljare, räckte inte för att ge vänsterpartierna segern.

Det är inte första gången som Radikale Venstre lyckas få väljarna på sin sida. Vid folketingsvalet 1968 gick partiet starkt fram och dess populäre partiledare Hilmar Baunsgaard blev statsminister i en regering tillsammans med de större partierna Venstre och Konservativa.

Nu tar Helle Thorning-Schmith över som statsminister. I sitt segertal betonade hon att de Rödas politiska färdriktning blir åt mitten. Ett mycket klokt val enligt min uppfattning! Asyl- och invandringspolitiken ligger kvar med undantag för smärre revideringar.

Det ska bli intressant att följa den danska politiken den närmaste tiden. Allt hänger på hur Radikale Venstre kommer att agera på alltför långtgående socialistiska krav från Socialistisk Folkeparti och Enhetslistan. Den politik som Socialdemokraterna vill genomföra blir inget problem för de Radikale. Inte heller för mig eftersom jag anser att de danska socialdemokraternas politik ligger helt i linje med vad jag själv tycker.

Den avgående statsministern Lars Lökke Rasmussen sa när valresultatet stod klart att Helle Thorning-Schmith enbart får nycklarna till regeringskansliet till låns. Jag håller tummarna för att hon får behålla nycklarna under hela mandatperioden.