Ska 42-åringen förlåtas?

Ska 42-åringen förlåtas?

En ofta använd scen i amerikanska långfilmer är den där skurken fångat in sitt offer och höjer armen för att utdela det dödande slaget eller avlossa sitt vapen mot den försvarslöse. Just då hörs ett skott och skurken faller död till marken och den tillfångatagne räddas. Är det en pappa eller mamma som i sista sekund kommer till sitt barns undsättning så är jag övertygad om att ingen skulle klandra den som avvärjde faran.

Till den 10-åriga flickan Engla kom ingen undsättning. Mördaren hade fritt fram att släcka flickans liv. När gärningsmannen var fast visade det sig att det inte var första gången som denne mördat.

Under veckan som gått sedan 42-åringen erkänt har debatten varit intensiv om vad samhället ska göra med en sådan person. De första dagarna var domen hård. Man ansåg att eftersom mannen inte visat någon nåd mot sina offer så har han för all framtid förverkat rätten att få vistas ute i samhället. Under de senaste dagarna har dock de vanliga ”humana” tongångarna härstammande från 1970-talets kriminalvårdsfilosofi blommat upp. Denna går ut på att hämnd ger inte offret livet tillbaka; fängelse är enbart till skada för den intagne; gärningsmannen var sjuk och visste inte vad han gjorde; den dömde ska återanpassas till ett normalt liv i samhället; av straff blir ingen bättre; grov brottslighet minskar inte bara för att man utdömer hårda straff; vi måste ge förövaren förlåtelse.

Jag delar inte denna kriminalvårdsideologi. Det som 42-åringen gjort sig skyldig till bör rendera honom livstids fängelse utan rätt att få domen omvandlad till ett tidsbestämt straff förrän om tidigast 25 år. Längre i humanitet kan jag inte sträcka mig. Jag skulle som så många andra kunnat utmåla mig som en humanismens förkämpe som inte ropar på hämnd utan förespråkar en mild behandling av en sjuk person som behöver hjälp. Jag kan, när jag ser bilden av Engla på cykel minuterna före det hon möter sin baneman, inte med bästa vilja i världen inta en annan ståndpunkt än vad jag gjort.

2008-04-17, 20:35 Permalink
Andra bloggar om: 42-åringen Engla Straffutmätning

Kommentar av Lasse Berglund - 17 april 21:46, 2008

Kan bara hålla med dig i det du skriver.

Fast varför skall ett livstidsstraff omvandlas det skall väl vara livstid speciellt för en person som upprepade gånger begått totalt avskyvärda brott. Livstid skall väl vara livstid om inte speciella skäl framkommer under straffet.

Sen gäller det att den nu aktuella gärningsmannen döms av domstol och inte av media eller någon opinionsyttring

Leif Haglund: Jag utgår ifrån den praxis som råder i Sverige för livstidsdömda personer. Efter att ha avtjänat 12-15 år omvandlas livstidsstraffet till ett tidsbestämt straff på 18-25 år. Jag tror dock inte att 42-åringen kommer att dömas till fängelse utan till sluten psykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning på grund av att han lider av en allvarlig psykisk störning.

Det är riktigt att det är domstolen som dömer, ingen annan. Detta betyder inte att det skulle vara olämpligt att den enskilde medborgaren tillkännager sin uppfattning i brottsfall som är av stort allmänt intresse.

Kommentar av Alvar Hård - 18 april 10:47, 2008

Finns inte i min världsbild att ett sådant kryp skall få fortsätta att existera, och framförallt vill jag inte vara med att finansiera hans framtida boende oavsett om det är i fängelse eller vårdinrättning.

Genom att avsluta dessa oskyldiga kvinnors liv har han förbrukat rätten att få någon förståelse, omsorg eller vård överhuvudtaget. Önskar han hade modet att avsluta sitt eget liv när han erkänt alla sina brott! Det hade i alla fall givit lite hopp om att han förstod hur fruktansvärt han behandlat andra.

Killen är ju så förbannat feg att han även nu förnekar att han begått fler brott. Trots detta börjar nu anmälningar komma in om att han i flera fall försökt, påbörjat eller fullföljt andra perversa handlingar.

Leif Haglund: Inte heller hos mig har den här personen någon förståelse att hämta. Det han gjort är oförlåtligt och måste bestraffas hårt.

Anledningen till att jag skrev mitt inlägg var att jag stördes av alla de kriminalvårdshumanister som dykt upp de senaste dagarna i olika media. De kör med den flummiga 70-talsideologin om att straff gör ingen brottsling bättre och hämnd är ovärdigt i civiliserat samhälle.

Jag menar att brottslingen ska vedergälla det han gjort med ett straff som ska stå i proportion till brottets allvarlighetsgrad. Om sen brottslingen inte blir bättre av sitt straff hör inte hit. Samhället är som jag ser det skyldig att ge offret upprättelse genom att bestraffa gärningsmannen. Gäller det brott av den kaliber som 42-åringen gjort sig skyldig till, då finns det inget utrymme för mildhet i straffutmätningen.

Kommentar av Sture Nilsson - 19 april 20:07, 2008

Detta är en avskyvärd handling han gjort mot denna oskyldiga lilla flicka. Tänk er in i situationen, vilken ångest hon fick uppleva innan hon drog det sista andetaget.
Jag tycker att 42 åringen och andra psykiskt störda brottsligar först ska få behandling för sin psykiska sjukdom, sedan skall dom dömas till lagens strängaste straff.
Jag har ingenting till övers för sådana perversa individer, men jag tror att dom mår jättedåligt.
Sture

Leif Haglund: Barnamördaren Anders Eklund såg inte ut må så speciellt dåligt när han någon dag efter mordet på den 10-åriga flickan stod och flinade på en bensinstation.

Också jag känner fasa vid tanken på flickans ångestfyllda dödskamp. Dessa hemska dåd har hänt förr, och efter varje nytt mord dyker kriminalvårdshumanisterna upp med sitt sockersöta förståelseperspektiv. Detta står mig upp i halsen varje gång jag hör det. I likhet med dig anser jag att enbart lagens strängaste straff kan komma ifråga här. Det ska inte vara tal om någon återanpassning i samhället för Anders Eklunds vidkommande.

Enligt gällande svensk rättsuppfattning är den som begår brott under inflytande av psykisk sjukdom inte ansvarig för sina handlingar och kan därför inte ställas till svars för brottet. Därav följer att den som vårdats för psykisk störning under vilkens påverkan han stod då brottet begicks och sedermera efter vård inte längre anses lida av den psykiska störningen, kan inte sättas i fängelse för att avtjäna straffet.

Den moderata justitieministern Gun Hellsvik i början på 1990-talet uppgav att hon inte delade denna uppfattning utan menande att även en psykisk sjuk person är fullt medveten om sina handlingar och borde därför - som du vill ha det, Sture - kunna avtjäna sitt straff i fängelse när vården av den psykiska störningen upphört. Jag är av samma uppfattning som Gun Hellsvik.

Kommentar av Sture Nilsson - 20 april 07:31, 2008

Man kan NATURLIGTVIS inte dra några paralleller mellan en psykisk sjuk (42 åringen) och en som haft stroke, men en som haft stroke kan ha fått OSYNLIGA funktionsnedsättningar efter sin sjukdom, jag menar att ingen människa ser att den människan haft en stroke. Likadant kan det vara med en psykisk person, man ser inte att människan är sjuk.
Jagf har DEFINITIVT eller känner absolut ingen acceptans mot dom hemska brotten, men jag menar hur svårt det är för folk att acceptera något som inte syns.
Sture

Leif Haglund: Det finns gränser för vad som kan accepteras. Den som är så sjuk att denne utgör en fara för andra människors liv, ska inte få vistas bland andra.

Man kan tycka att en sådan inställning är inhuman och ovärdigt ett civiliserat samhälle. Jag anser att samhället har skyldighet att se till att människor med sådana defekter som Anders Eklund uppvisar hålls inspärrade. Skulle sjukvården lyckas hålla defekten under kontroll, ska detta inte föranleda att personen släpps fri förrän den skyldige fått betala med eget frihetsberövande under en avsevärd tid av sitt liv. Denna tid bör vara minst 25 år.

Kommentar av Sture Nilsson - 20 april 20:17, 2008

Leif, jag håller helt med dig...
Sture

Kommentar av Marianne Wennström - 28 april 23:11, 2008

Håller med alla bra inlägg.
Tyvärr så tror jag att såna här perversa typer ALDRIG kan återanpassas i samhället och fungera normalt. Tänk att en sjuk individs tillfälliga sexlust kan ha utlöst något så fruktansvärt... Och det är ju inte första gången!
Och fallet med hammarmorden i Arboga. Ofattbart grymt!! Vad gör vi med dessa människor???

Leif Haglund: De ska hållas inlåsta! De har förverkat rätten att vistas ute i frihet bland andra människor. Det gäller även dem som begått gärningen under inflytande av allvarlig psykisk störning.

Lämna din kommentar på inlägget

Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.

FÖRNAMN

EFTERNAMN

E-POSTADRESS (valfritt, publiceras ej)

WEBBADRESS (valfritt)

KOMMENTAR PÅ INLÄGGET

Regler för kommentarer

I den här bloggen eftersträvar vi en öppen debatt och välkomnar kommentarer. Men vi vill att tonen där vi tilltalar varandra är artig och att det som lyfts fram hör till ämnet för det inlägg som kommenteras.

Kommentarer som bryter mot följande punkter tas bort:

ej undertecknade med förnamn och efternamn
kränker andra personer eller utmålar dem som brottsliga
är rasistiska, homofobiska, sexistiska eller diskriminerande
innebär brott mot tystnadsplikten
uppmanar till brott eller annat som bryter mot lagen

Observera även att kommentarer med länkar till webbsidor innehållande något av ovanstående, inte är tillåtet, såvida det inte är av stor vikt i sammanhanget.

Din kommentar kan även bli borttaget om:

du använder hundratals utropstecken eller nonsensord
vi misstänker att skribenten inte använder sitt eget namn

Ägaren till respektive hemsida har dock rätt att, utöver dessa regler, själv avgöra vilka kommentarer som skall finnas i bloggen. Upprepade brott mot dessa regler kan innebära att du spärras från att kommentera i bloggen på hemsidan.

När en kommentar görs loggas IP-adress samt tidpunkten när kommentaren gjordes, vilket gör det möjligt att ta reda på från vilken dator kommentaren härstammar ifrån. Alla kommentarer som bryter mot svensk lag rapporteras till polis och Internetleverantör, vilket kan medföra fängelse och/eller böter samt att Internetleverantören stänger ner Internetuppkopplingen för personen som gjort kommentaren.