Det torra vädret denna sommar har medfört ordentligt stigande elhandelspriser, vilket känns rejält i elkundernas plånböcker, speciellt om man inte har bundit sitt elpris.

En snöfattig vinter har genererat ett stort underskott i vattenmagasinen. Dessutom har efterföljande period med mycket lite nederbörd medfört att nivåerna i vattenmagasinen är långt under det normala. Tillsammans med kostnaden för utsläppsrätter gör det nu att vi har de högsta marknadspriserna under sommartid sedan elmarknaden avreglerades1996.

Mycket talar för att priserna fortsatt kommer att vara höga när förbrukningen ökar efter semesterperioden. Underskottet ligger just nu på ca -30 TWh. Det är fortfarande en bit kvar till de -40 som vi hade i slutet av 2002, men dagens höga förbrukningar gör att läget ändå är värre nu än då. Samtidigt har vi mindre kärnkraft tillgänglig nu i och med nedläggningen av Barsebäck.

Elbrist hotar i vinter. Läget på den nordiska elmarknaden är akut. Extrem brist på vattenkraft har redan pressat upp elpriset till rekordnivåer. Experter varnar nu för elbrist och elprischock i vinter. En Otillräcklig och otydlig energipolitik har bidragit till att det i stort sett inte gjorts några investeringar i ny elproduktion på över tio år. Det får både industri och hushåll betala dyrt för i dag.

Massabolaget Rottneros lägger ned Utansjö Bruk på grund av dyr el och ytterligare ett bruk är hotat meddelade man i veckan. Elpriserna har den senaste tiden fluktuerat kring eller över 70 öre per kilowattimme. Dagspriset på el har ökat med 300 procent sedan i maj på den nordiska elbörsen Nordpool. Sverige har aldrig haft så stort underskott på vattenkraft i augusti. Redan nu importerar vi för fullt för att klara elförsörjningen. Om vi får en torr höst är det en påtaglig risk för att energin inte kommer att räcka till vintern. Jag befarar att vi får en stor elimport och risk för elprisstegringar. På längre sikt är det nödvändigt att elpriserna kommer ned rejält från de nuvarande nivåerna annars utlöser det en kris för den elintensiva industrin.

Blir det inte extremt mycket nederbörd i höst går vi med all sannolikhet en tuff vinter till mötes. Det innebär höga priser och i sämsta fall risk för ransoneringar. Bortsett från utsläppsrätterna, så talar övriga faktorer för ett fortsatt högt elpris. Det stora underskottet i vattenmagasinen och de höga olje-, kol- och gaspriser kommer att få betydelse när osäkerheten med utsläppsrätterna är undanröjd.

Osäkerheten om elprisutvecklingen är ovanligt stor. Om det blir dåligt med regn i höst får vi sannolikt en ny kraftig uppgång till över 1 krona per kilowattimme. Om det däremot regnar mycket eller normalt ligger priset troligen kvar kring de nivåer vi har i dag. Det är inte osannolikt att det blir nödvändigt att köra oljekondenskraftverk i vinter. Priserna kan då stiga till runt 1 krona per kilowattimme. Det extrema elpriset gör att risken för elbrist lindras något genom att priserna blir så höga att en del konsumenter, både inom industrin och privatpersoner, kommer att dra ned på sin konsumtion. Sverige nettoimporterar för närvarande 2.500–3.500 megawatt elström per dag. Det motsvarar uppemot sex kärnkraftsreaktorer av Barsebäcks storlek. Det är ett mycket stort underskott i den hydrologiska balansen i hela Norden. Elen är dyrare än på kontinenten. Tack vare en massiv elimport och att oljekondensverk nu körs i Sverige så försöker kraftbolagen rädda vintern.

Risken för elbrist ökar i Sverige, enligt en europeisk studie av franska konsultbolaget Cap Gemini. Säkerhetsmarginalen vid toppar i energiförbrukningen är alldeles för låg.
Tidigare fanns det relativt gott om reservkraft i Europa för att klara belastningstoppar, till exempel vid kraftiga köldperioder.

Men sårbarheten har ökat, inte minst i Sverige, enligt en ny studie av den europeiska energimarknaden som konsultbolaget Cap Gemini har gjort. Överskott i effektbalansen är numera historia i ett europeiskt perspektiv, och definitivt för den nordiska marknaden. Vi har inte möjlighet att under en köldperiod klara av energibalansen på egen hand, vi har ett underskott. Det kräver import och i alla lägen är det inte möjligt enligt rapporten.

 Det finns en stigande risk för elbrist i Sverige som stegvis har förstärkts under de senaste åren. Skälet är att elförbrukningen stiger och ny kapacitet har inte kommit in i någon omfattning. Tvärtom har ett antal anläggningar tagits bort eller lagts i malpåse.

Ur det här perspektivet är det naturligtvis ett felaktigt beslut att lägga ner Barsebäck som också har ett strategiskt läge eftersom det är Sydsverige som har de största problemen med effektförsörjningen.

 Samtidigt är det inte lätt att hitta en lösning på frågan om vem som ska betala för reservkraften. Det handlar om anläggningar som får väldigt kort drifttid. De kanske bara behövs en vecka vartannat år och då blir det svårt att få företagsekonomisk lönsamhet i dem.

 I dag gör Svenska Kraftnät effektupphandlingar där man betalar producenterna för att ha anläggningar i reserv. Det är bra men det räcker inte.

Det andra sättet att lösa det här problemet är att ge incitament för kunder, framför allt större industrier, att ta bort förbrukning. Det är ett sätt att jobba med den här problematiken som börjar bli mer allmänt, i ett europeiskt perspektiv.

Det innebär att företaget kan åta sig ta emot ett larm och kanske nästa dag minska sitt effektbehov och få ekonomisk ersättning för det. För även om det numera ligger elkablar mellan Sverige och Tyskland går det inte alltid att jämna ut topparna med import. Problemet finns i hela Europa och systemet behöver en reserv på omkring fem procent för att klara topparna.

I dag ligger vi i Europa på den femprocentsgränsen och hur mycket sladdar vi än har till Tyskland är det inte säkert att Norge, Danmark, Finland, Polen och Tyskland har någonting att exportera.

Läs och begrunda  ovanstående och mina motioner till socialdemokratiska rikskongressen 2005 "Dubbelmoral att stänga Barsebäck 2 och kärnkraften ska avvecklas enligt folkomröstningen när det finns realistiska alternativ", distriktskongressen i Skåne 2006 "Starta Barsebäck 2 på nytt" och distriktskongressen 2005 "Sveriges framtida energipolitik ska bedömas utifrån strikt säkerhetspolitiska och miljömässiga aspekter", samt "Lantruket som energiproducent - enrealistisk möjlighet?"

Jag ser fram emot kommentarer och synpunkter.

Stefan A. Johansson

Reali(s)t