Meddelande: Hej Thomas!
Tack för ditt e-mail beträffande Ju2006/4484/DOM och Ju2006/6670/DOM. Tyvärr ger du mig inte den information som jag önskar genom att du inte besvarar alla mina frågor. Du skriver att ”vi har olika syn på hur rättsväsendet fungerar”.  Det har vi. Jag utgår från fakta och statistik och gör jämförelser med våra grannländer Norge och Danmark. Du tycker och hänvisar till utredningen ”Tillsyn över advokater m.m., SOU 1999:31)”. Enligt kommittén att man inom samfundet väl fungerande rutiner och gör en ingående och samvetsgrann prövning av ärenden samt tillämpar en fast och relativt sträng praxis i disciplinärendena. Det säger ingenting när man relaterar till fakta och staistik.

När du behandlar frågan om åklagare skall få väcka talan om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde utan att Advokatsamfundet först skall höras hänvisar du till Revisorsnämnden. Thomas, Revisorsnämnden består av:
Ordförande:Tidigare ordföranden i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna
Elisabeth Palm
Vice ordförande:
Hovrättspresidenten Gunnel Wennberg, Hovrätten för Västra Sverige
Ledamöter:
Biträdande avdelningschefen  Eva Ekström, Finansinspektionen
Godkände revisorn Klas-Erik Hjorth, Lindebergs Grant Thornton  AB
Skattejuristen Kerstin Nyquist, Svenskt näringsliv
Utredningssekreteraren Jan-Erik Moreau,  LO
Professorn Claes Norberg,  Lunds universitet
Skattedirektören Vilhelm Andersson, Skatteverket
Auktoriserade revisorn Ulla Nordin Buisman, PricewaterhouseCoopers AB

Vilket skall jämföras med Advokatsamfundets disciplinnämnd som består av åtta advokater och tre politiskt tillsatta, vilka endast delges ett sammandrag av klagomålet.
Ingen kan väl bestrida att den är kraftigt partisk med sitt styrkeförhållande 8:3 (9:3 om generalsekreteraren medräknas som också är advokat). Det är en viss skillnad eller hur?
I Norge och Danmark är ansvarsmedvetandet gentemot advokatkunden betydligt större än i Sverige. En missnöjd klient kan i Norge vända sig till ett av sju regionala disciplinråd och därefter till en central offentligt tillsatt nämnd med två kundrepresentanter och två advokater under ledning av en neutral domare. I Norge beaktas klagomålen i över 30 procent av fallen, alltså mer än tre gånger oftare än i Sverige. I Danmark består tillsynsnämnden av ett ordföranderåd med tre domare samt sex kundrepresentanter och nio advokater. Denna balans torde minska problemet med den inte helt ovanliga vänskapskorruptionen. Tycker du Svenska Advokatsamfundet har en bra balans i jämförelse med våra grannländer och Revisorsnämnden?

I Sverige leder bara 9 procent av anmälningarna mot advokater till påföljd, i Norge får kunderna rätt i 30 procent av fallen, och i Danmark är siffran 38 procent. Beror skillnaden verkligen på att svenska advokater sköter sig bättre? Eller på att svenskar klagar mer i onödan?

En enig prövningsavdelning (två advokater och en samhällsrepresentant, som inte nödvändigtvis måste delta) kan avfärda kritiken utan disciplinnämndens granskning. Detta sker i ungefär tre av fyra anmälningar. Och endast 9 procent av anmälningarna resulterar i disciplinär påföljd, medan Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) ger kunden rätt i ungefär hälften av fallen. Gör advokater så mycket mindre fel än alla andra yrkesgrupper?


År 1999 ledde 1 383 anmälningar i Danmark till 816 disciplinavgöranden med 534 fällningar som påföljd, alltså 38 procent av anmälningarna (lika med snittet de fem senaste åren). Det är alltså mer än fyra gånger vanligare att advokater prickas i Danmark än i Sverige.

 I Sverige friar domstolarna regelmässigt försumliga advokater från ansvar. Endast i två fall på över sextio (60) år har Högsta domstolen och hovrätterna gett någon ledamot av Sveriges advokatsamfund bakläxa på talan från missnöjd kund. I motsvarande domstolar i Danmark har ungefär sjuttio advokater dömts skadeståndsskyldiga bara under de senaste fem åren!
Årligen genomför advokaterna i Sverige över en halv miljon uppdrag.

Utländsk forskning visar att klienter till ifrågasatta advokater i Danmark får domstolarnas bifall i över hälften av fallen. I Sverige de facto aldrig. Skall det så förbli med tanke på
rättsstatens krav på "enhetlig rättstillämpning"? Andra länder har åtskilliga vägledande prejudikat om advokatansvaret mot enskild klient. Sverige endast NJA 1949:54. Kan du förklara varför?

Du hänvisar till Advokatutredningens rekommendation (SOU 1999:31). I avsnittet om hur kvalitetskontrollen ska tillämpas, behöver advokaterna inte heller i fortsättningen ta ansvar för sina fel om de inte vill. Enligt betänkandet ska disciplinnämnden ledas av någon som är/har varit ordinarie domare och i övrigt bestå av sju advokater och tre offentliga representanter (som faktiskt inte behöver närvara - nämnden är beslutsför med fem advokater jämte ordföranden). Justitiekanslern ska inte längre utöva tillsyn och ingen annan myndighet heller.

Thomas läs och begrunda ovanstående fakta och statistik och gör sedan ett nytt försök att besvara mina frågor nedan var för sig. Det är bevis för att Sverige bryter mot grundlagen RF 1:9 och Europakonventionens artikel 6:1, eller hur?

1.      Är vi lika inför lagen i Sverige?
2.      Tycker du att vi ska vara lika inför lagen, följa grundlagen RF 1:9 och Europakonventionens artikel 6:1?
3.      Ska Sverige ha ett rättvist rättsystem som syftar till att vi är lika inför lagen?
Vad anser du om domstolarnas särbehandling av advokater?
4.      Hundratals ”advokatmål” i svenska tingsrätter och hovrätter påvisar kränkningar av domarreglerna och grundlagen RF 1:9 liksom Europakonventionens Artikel 6:1 ska det få fortsätta så här?
5.      Ska åklagare få åtala utan Advokatsamfundets hörande när advokat misstänks ha lämnat råd som främjar straffbelagda gärningar?
6.      Ska en advokatskund kunna gå till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN)?
Håller du med om att tillsynen av advokatkåren inte ska utföras av Advokatsamfundet utan av en nämnd som har en neutral sammansättning som i våra grannländer eller Revisorsnämnden?
7.      Anser du att den uråldriga lagen om sysslomannens plikter och ansvar bör ses över och moderniseras?
8.      Tycker du att nämndemän och ”fristående domare” bör kunna inkallas av enskild part i tvistemål mot domstolsanknutna tjänstemän och konsulter m fl.?
9.      Tycker du att rättegångsbalken behöver kompletteras och omstruktureras med en tydligare uppdelning mellan brottsärenden och tvistemål?
10.     Tycker du Svenska Advokatsamfundet har en bra balans i jämförelse med våra grannländer och Revisorsnämnden?

11.     Beror skillnaden på anmälningarna mot advokater som  till påföljd, i Norge och i Danmark på att svenska advokater sköter sig bättre? Eller på att svenskar klagar mer i onödan?
12.     Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) ger kunden rätt i ungefär hälften av fallen. Gör advokater så mycket mindre fel än alla andra yrkesgrupper?
13.     Varför är det fyra gånger vanligare att advokater prickas i Danmark än i Sverige?
14.     Varför har Högsta domstolen och hovrätterna endast i två fall på över sextio (60) år  gett någon ledamot av Sveriges advokatsamfund bakläxa på talan från missnöjd kund?
15.     Andra länder har åtskilliga vägledande prejudikat om advokatansvaret mot enskild klient. Sverige endast NJA 1949:54. Kan du förklara varför?

Jag ser fram emot dina svar innan valet den 17 september 2006.

Mvh
Stefan A. Johansson